Myndigheternas användning av Bank-ID och Regeringsformen

Regeringsformens anda

I Regeringsformen kapitel 2 § 2 står

Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

Som alla märkt så här i deklarationstider vill Skatteverket att så många som möjligt skall deklarera elektroniskt, med Bank-ID eller e-legitimation.

Samtidigt meddelar nu konsortiet bakom Bank-ID, Finansiell IT-teknik, att ”stödet” för fria operativsystem kommer att upphöra under 2014. Endast de låsta windows och mac kommer att fungera. Övriga hänvisas till mobilt Bank-ID, vilket i sin tur då förutsätter ett beroende under Apple eller Google, vilket också det är allt annat än fritt.

Men frågan om operativsystem, fritt, som Linux, eller ofritt som i windows/mac/appstore/Google play är minst en sådan ”åskådning i kulturellt hänseende” som regeringsformen inte tillåter att ”det allmänna” efterfrågar. Ganska säkert också en åskådning i politiskt hänseende. Och många skulle nog rentav hävda i ett religiöst.

Och då kan till och med diskrimineringslagar komma i spel. Den som aktivt valt ett fritt operativsystem blir diskrimerad på kulturell/politisk/religiös grund av det allmänna.

I Diskrimineringslagen kapitel 1 § 1 definieras ändamålet med lagen

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (min fetning)

Här finns inte bestämningarna om kulturell eller politisk åskådning. Men bestämningen ”religion” är å andra sidan utvidgad till att gälla också ”annan trosuppfattning”. I kapitel 1 § 4 kommer sedan definitioner på vad som avses med diskriminering. Av speciellt intresse är punkten 2

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (min fetning)

Jag uppfattar det fetade som direkt applicerbart på myndigheters krav på användning av Bank-ID.

Punkten 5 är också intressant, genom att myndigheterna tvår sina händer och hänvisar till bankerna som i sin tur hänvisar till Finansiell IT-teknik

instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Ja, myndigheter har genom att blint anamma bankernas säkerhetslösningar hamnat i lydnads- och beroendeställning till dem, och de i sin tur till Finansiell IT-teknik. Finansiell IT-teknik har lämnat ”order eller instruktioner att diskriminera” dem som anammar en ”annan trosuppfattning” än den att vara ägd av window/Apple eller Google.

Se också Ubuntu forum och en tråd hos foss-sthlm om detta.

Ed: Ubuntuföreningen anmälde hanteringen till Post- och Telestyrelsen samt Konsumentombudsmannen. En privatperson har JO-anmält Finansiell ID-Teknik, Skatteverket och Försäkringskassan. JO kommer naturligtvis att avvisa anmälan mot Finansiell ID-teknik, eftersom det inte är en myndighet.

Eller det kanske just vad det är? Är det bankerna som tagit över staten? De kontrollerar redan skatteuppbörden, och nu också identifieringen av personer inför myndigheter. Vad återstår av självständighet för staten om den vare sig kontrollerar skatteuppbörden eller personidentifieringen?

Ed2: Bolagsverket tillämpar en annan, högre, prislista för dem som inte använder e-tjänsten (exempel enskild näringsidkare). Som kräver Bank-ID eller e-leg… Patent- och Registreringsverket har två prislistor, där det billigare alternativet ”elektronisk ansökan”  i praktiken kräver Bank-ID eller e-leg. Till exempel anges för varumärkesansökan

Här har du två alternativ till att signera- eller underteckna din ansökan. Signera med e-legitimation eller Signera inte med e-legitimation. Följande e-legitimationer kan användas:

BankID, Nordea, Steria eller Telia. Har du valt att inte signera din ansökan med e-legitimation ska bekräftelsen skrivas ut och undertecknas. Bekräftelsen skickas sedan undertecknad till PRV.

Tänk själv.