Viktualiebrodern

Archive for the ‘Friheten’ Category

Vänliga hälsningar, förresten

with 2 comments

Le mot-clé #JeSuisCharlie a été repris plus de 250 000 fois sur Twitter.

Philippe Honoré överlevde dock som tur är B6vY6mDIAAEI5k1.jpg:large Ja, hälsa är viktig. Men yttrandefrihet är ännu viktigare.

Ed: Översättning: (Al-Baghdadi säger:) Och särskilt hälsan.

(I rutan): Önskar/hälsar Al-Baghdadi också

(På Charlie Hebdos twitter): *vänliga* hälsningar, förresten. (alltså ”Best wishes”).

https://twitter.com/charlie_hebdo_

Det hela syftar sannolikt  tillbaka på en tidigare teckning för några dagar sedan där chefredaktören för Charlie Hebdo konstaterar att ”ännu inga terrordåd i år” och där en skäggig terrorist svarar: ”Man har hela januari på sig att avge nyårslöften/önskningar!”.

B6vs5uPCEAEE1pZ

Annonser

Written by viktualiebroder

07 januari 2015 at 14:02

Publicerat i Friheten, Världspolitiken

Tagged with , , ,

Regeringen bryter mot Regeringsformen

with 5 comments

Avser utesluta Linuxanvändande företagare från att begära ROT- och RUT-ersättning

Enligt ett pressmeddelande och en lagrådsremiss från regeringen idag avser man i framtiden enbart godta elektronisk begäran om utbetalning till företagare som gjort ROT- eller RUT-arbeten. Notis i Svenska Dagbladet.

Bank-ID, som har den helt dominerande delen av alla e-legitimationer har för avsikt att utesluta Linuxanvändare i den nya version av Bank-ID som skall rullas ut under 2014.

Som jag redan skrivit om är Bank-ID-konsortiets beslut juridiskt tveksamt ur flera synvinklar.

Men om nu regeringen kräver elektronisk ingivning som en förutsättning för att företagare skall kunna åta sig ROT- eller RUT-uppdrag bryter man fullständigt mot Regeringsformens kapitel 2 § 2

Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. (mina markeringar)

Många Linuxanvändare, sannolikt de flesta,  använder Linux just grundat i en åskådning i kulturellt hänseende. ”Fri mjukvara”. Men denna av regeringen föreslagna ordning om krav på elektronisk ingivning av ansökan för att kunna åta sig ROT- eller RUT-uppdrag innebär att det allmänna tvingar till att tillhöra en särskild sammanslutning för åskådning, nämligen den åskådningen att mjukvara skall vara sluten och proprietär, om än uppdelat på flera sammanslutningar som Ägd av Windows, Ägd av Apple, Ägd av Google etc, men samma åskådning i grunden.

Visserligen kan Skatteverket medge dispens från det elektroniska ingivningskravet i vissa fall, till exempel om verksamheten är nystartad. Men en sådan dispens skall enligt lagrådsremissen vara starkt tidsbegränsad

Ett särskilt skäl kan t.ex. vara att utföraren befinner sig i ett uppstartsskede eller av någon annan anledning
inte har tillgång till nödvändig utrustning och det inte skäligen kan krävas att utrustning anskaffas inom kort.
För att inte urholka huvudregeln om elektroniskt uppgiftslämnande bör dispens inte kunna lämnas på obestämd tid. Regeringen föreslår därför att dispens ska kunna medges för högst sex månader räknat från dagen för
dispensbeslutet, vilket t.ex. bör ge en utförare som inte har nödvändig utrustning ett skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande. (stycke 6.4)

”Skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande”

I Regeringsformen nämns ingen jämkningsmöjlighet om ett ”skäligt rådrum” för att ”anpassa sig” och ändra sin ”åskådning i kulturellt hänseende”.

Det skall bli intressant att följa hur lagrådet, som skall granska Hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt kommer att se på kravet om elektronisk ingivning  i förhållande till RF 2:2 och i ljuset av den nya versionen av Bank-ID.

Ed: Jag har nu skrivit ett brev, Amicus curiae, tror jag det heter till Lagrådet med följande lydelse

Remiss angående Förbättringar av husavdragets fakturamodell, idag 2014-05-28 överlämnat till Lagrådet

Hej

Vid handläggning av ovanstående lagrådsremiss vill jag underdånigast peka på hur kravet på elektronisk ingivning av begäran om RUT- eller ROT-avdragsersättning kan komma i konflikt med RF 2:2 och dess förbud för det allmänna att tvinga någon att tillhöra sammanslutning för åskådning… i kulturellt hänseende.

Bakgrunden är att den nya version av Bank-ID som lanseras under 2014 utesluter Linuxanvändare, och därmed dem som hyser åskådningen att programvara skall vara ”fri”. Ett absolut krav på elektronisk ingivning skulle då innebära ett tvång att tillhöra någon sammanslutning för den omvända åskådningen, nämligen att programvara skall vara proprietär och ”ägd”. Att det råkar vara majoritetsuppfattningen gör det inte mindre till en åskådning.

I lagrådsremissen stycke 6.4 står ”Regeringen föreslår därför att dispens ska kunna medges för högst sex månader räknat från dagen för
dispensbeslutet, vilket t.ex. bör ge en utförare som inte har nödvändig utrustning ett skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande”

I RF 2:2 saknas emellertid jämkningsmöjlighet för det allmänna att genom att lämna ett skäligt rådrum för anpassning kunna tvinga till anslutning till sammanslutning för åskådning i kulturellt hänseende.

I all vänlighet, Amicus curiae, heter det väl mera pretentiöst

Bengt Jonsson

Ed2 Regeringen har i propositionen 2014-10-21  2014/15:10 föreslagit att ersättningskrav enbart skall kunna inges elektroniskt, se sidan 26. Lagrådet tycks inte ens ha yttrat sig i frågan. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att de inte bryr sig.

Ed3: Lagrådet svarade aldrig på mitt brev, men f.d. justitierådet Leif Thorsson var i alla fall skiljaktig i frågan om obligatorisk elektronisk ingivning, dock ej genom att anföra Regeringsformen 2:2. Se Lagrådets yttrande 2014-06-09.

Ed4: Svenska Dagbladet rapporterar 2015-04-01 om vilka problem kravet på elektronisk ingivning ställer till med för företagare på landsbygden. Se också mitt inlägg om Internet i glesbygd.

Written by viktualiebroder

28 maj 2014 at 23:55

Myndigheternas användning av Bank-ID och Regeringsformen

with 6 comments

Regeringsformens anda

I Regeringsformen kapitel 2 § 2 står

Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

Som alla märkt så här i deklarationstider vill Skatteverket att så många som möjligt skall deklarera elektroniskt, med Bank-ID eller e-legitimation.

Samtidigt meddelar nu konsortiet bakom Bank-ID, Finansiell IT-teknik, att ”stödet” för fria operativsystem kommer att upphöra under 2014. Endast de låsta windows och mac kommer att fungera. Övriga hänvisas till mobilt Bank-ID, vilket i sin tur då förutsätter ett beroende under Apple eller Google, vilket också det är allt annat än fritt.

Men frågan om operativsystem, fritt, som Linux, eller ofritt som i windows/mac/appstore/Google play är minst en sådan ”åskådning i kulturellt hänseende” som regeringsformen inte tillåter att ”det allmänna” efterfrågar. Ganska säkert också en åskådning i politiskt hänseende. Och många skulle nog rentav hävda i ett religiöst.

Och då kan till och med diskrimineringslagar komma i spel. Den som aktivt valt ett fritt operativsystem blir diskrimerad på kulturell/politisk/religiös grund av det allmänna.

I Diskrimineringslagen kapitel 1 § 1 definieras ändamålet med lagen

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (min fetning)

Här finns inte bestämningarna om kulturell eller politisk åskådning. Men bestämningen ”religion” är å andra sidan utvidgad till att gälla också ”annan trosuppfattning”. I kapitel 1 § 4 kommer sedan definitioner på vad som avses med diskriminering. Av speciellt intresse är punkten 2

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (min fetning)

Jag uppfattar det fetade som direkt applicerbart på myndigheters krav på användning av Bank-ID.

Punkten 5 är också intressant, genom att myndigheterna tvår sina händer och hänvisar till bankerna som i sin tur hänvisar till Finansiell IT-teknik

instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

Ja, myndigheter har genom att blint anamma bankernas säkerhetslösningar hamnat i lydnads- och beroendeställning till dem, och de i sin tur till Finansiell IT-teknik. Finansiell IT-teknik har lämnat ”order eller instruktioner att diskriminera” dem som anammar en ”annan trosuppfattning” än den att vara ägd av window/Apple eller Google.

Se också Ubuntu forum och en tråd hos foss-sthlm om detta.

Ed: Ubuntuföreningen anmälde hanteringen till Post- och Telestyrelsen samt Konsumentombudsmannen. En privatperson har JO-anmält Finansiell ID-Teknik, Skatteverket och Försäkringskassan. JO kommer naturligtvis att avvisa anmälan mot Finansiell ID-teknik, eftersom det inte är en myndighet.

Eller det kanske just vad det är? Är det bankerna som tagit över staten? De kontrollerar redan skatteuppbörden, och nu också identifieringen av personer inför myndigheter. Vad återstår av självständighet för staten om den vare sig kontrollerar skatteuppbörden eller personidentifieringen?

Ed2: Bolagsverket tillämpar en annan, högre, prislista för dem som inte använder e-tjänsten (exempel enskild näringsidkare). Som kräver Bank-ID eller e-leg… Patent- och Registreringsverket har två prislistor, där det billigare alternativet ”elektronisk ansökan”  i praktiken kräver Bank-ID eller e-leg. Till exempel anges för varumärkesansökan

Här har du två alternativ till att signera- eller underteckna din ansökan. Signera med e-legitimation eller Signera inte med e-legitimation. Följande e-legitimationer kan användas:

BankID, Nordea, Steria eller Telia. Har du valt att inte signera din ansökan med e-legitimation ska bekräftelsen skrivas ut och undertecknas. Bekräftelsen skickas sedan undertecknad till PRV.

Tänk själv.

Written by viktualiebroder

27 april 2014 at 10:40

Russia irredenta

with 3 comments

Irredentism är inte separatism

Medierna kallar de proryska i östra Ukraina för ”separatister”. Jag kan inte annat än att tro att vi här ser ett resultat av en framgångsrik propaganda, en desinformation. Som tjänar flera krafter samtidigt, och därför lyckas få stå oemotsagd.

Det är möjligt att det också finns separatistiska strömningar, som strävar efter autonomi för östra Ukraina. Men den beväpnade milis som syns och de röster som hörs talar inte för autonomi, utan för en anslutning till den Ryska Federationen.

Sådana, som alltså strävar efter revision av nuvarande nationsgränser i syfte att ansluta till ”hemlandet” är emellertid inte separatister. De kallas för irredentister, efter italienskans irredentista, vilket ungefär betyder ”ännu ej återlösta”, ”ännu ofrälsta”.

Det var nämligen stridsropet, mottot, den samlande strofen för dem som på 1800-talet strävade efter bildandet av en italiensk stat, på bekostnad av alla andra stater som då inom sina nationsgränser hade en italiensktalande befolkning Italia irredenta.

Allt sedan dess kallas alla ivrare för pankulturella strömningar på etnisk grund som vill bryta sönder existerande nationer för att samla alla av en viss etnicitet i en stat för irredentister.

Ö)-kända är de ord som använts för detta inom pangermanismen, med Tyskland som ledare: Blut und Boden! Heim ins Reich! Med målet Anschluss. Inom panslavismen ses alltså Ryssland på samma sätt som ledare av en särskild historisk kulturell mission att förena alla ryssar (och i slutändan alla slaver) i ett Ryskt rike.

Men varför iakttas då inte den högst väsentliga skillnaden mellan separatism (med målet autonomi, inte nödvändigtvis på etnisk grund) och irredentism (med målet anslutning, på etnisk grund) i svensk press?

Jag tror, förutom förstås beroende på ren okunnighet, att det finns ett intresse i en unionsvänlig miljö, som den svenska mediavärlden, där gränser och autonomisträvanden närmast kommit att likställas med främlingsfientlighet och rasism, att vilja svartvitställa världen så att separatism likställs med och placeras i samma fålla som en de facto främlingsfientlig och etniskt suspekt irredentism.

Så har vi då tragiken, att såväl Ryssland som vill skönmåla erövringssträvandena genom att kalla dem för separatism, och unionsvännerna, som vill framställa verkligheten som en manikeistisk kamp mellan den goda gränslösheten och den onda främlingsfientligheten, har ett gemensamt intresse av att kalla irredentisterna i östra Ukraina för separatister.

Ett exempel på unionsvännernas intresse av att, felaktigt, kalla irredentisterna för separatister framgår av rubriksättningen i Dagens Nyheter 20140514 ”De blev offer för hatet mot ett enat Ukraina”. Nej, pro primo drivs inte separatismsträvanden  av hat mot enighet, utan av en önskan om autonomi, och pro secundo är den proryska milisen inte separatister, utan irredentister. Rörelser för att lämna EU kommer inte heller att ”drivas av ett hat mot ett enat Europa”, hur mycket manikeisterna än kommer att vilja framställa det så.

Se också en annan bloggare i ämnet.

Written by viktualiebroder

26 april 2014 at 16:47

Fler betalningsmedel i skatteuppbörden, del 2

with 8 comments

I denna post skriver jag om behovet av en diversitet av olika betalningsmedel, av olika typ, för att främja en stabilitet, såväl i betalningssystemet som i de demokratiska fri- och rättigheterna. Jag menar att skatteuppbörden är lämplig som ett verktyg för att öka diversiteten av betalningsmedel. Ett återupprättande av kontanter som betalningsmedel samt inrättandet av ett Riksbanksgiro ”für alle” är steg på vägen. Distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel kommer först i del 3. Del 1 var en historisk exposé.

Ed: I en motion till Piratpartiets vårmöte 2013 ansåg mötet att kontanter, statens egna skuldsedlar, ska godtas i skatteuppbörden, med röstetalet 41 mot 12, samt att ett statligt elektroniskt betalningsmedel, enligt nedan, likaså ska godtas för att betala skatt, med röstetalet 25 mot 24.

Varför fokusera på skatteuppbörden?

In this world nothing can be said to be certain, except death and taxes (Benjamin Franklin)

Om man av olika skäl vill se en större diversitet på betalningsmedel, varför då rikta in sig på vilka som godtas i skatteuppbörden? Svaret ges indirekt av citatet ovan. Den enda betalning vi i det närmaste alldeles säkert kommer att göra är skatten, och den enda transaktionspartner vi alldeles säkert kommer att beständigt ha är Skatteverket. Bara den som är så flintskallig att han inte kan luggas kommer undan. Betalningsmedel som godtas i skatteuppbörden kan därför sägas ha ett inneboende, inert, värde som gör dem gångbara överallt. If they make it there, they’ll make it anywhere.

Varför är diversitet i betalningsmedlen viktigt? Av två skäl. Dels för stabiliteten, robustheten, i betalningssystemet. Stabilitet kan förstås uppnås också genom regler, avgränsningar och garantier, se SOU 2013:6 ”Att förebygga och hantera finansiella kriser”. Men regler, avgränsningar och garantier tenderar att förstärka sig själva och eskalera, vilket i slutändan bara ökar fallhöjden när det går illa. När vi ser att regler, avgränsningar och garantier ensidigt stärks utan att situationen blir bättre, vet vi att vi har hamnat i en systemfälla. Då är systemet vi vill stabilisera helt enkelt inte lämpligt att stabilisera med regler, utan kan bara stabiliseras med diversitet och redundans, för att hålla kostnaderna (regler och garantier är inte gratis) och fallhöjden nere.

Diversitet är också viktigt av demokratiska, maktdelande skäl. Den som fått alltför stor kontroll över betalningsmedlen kan också kontrollera och bestämma över människor.  Den som i dagens monokultur av betalningsmedel ogillas av de dominerande bankerna, eller ogillas av dem som i sin tur har makt att gilla/ogilla bankerna,  är körd som företagare och rentav körd också som enskild människa, som vi sett konkreta exempel på de senaste åren.

Det är därför viktigt att säkerställa en så stor diversitet på betalningsmedel som möjligt.

Olika typer av betalningsmedel

Betalningsmedel kan, som jag ser det, delas in utifrån följande kategorier

* fysiska kontra elektroniska

* tredjepartsberoende kontra en strikt intern affär mellan transaktionsparterna (utväxlande av egna skuldsedlar)

* de tredjepartsberoende kan sedan i sin tur delas in i om denna tredje part är en utpekbar entitet, eller distribuerad över en större mängd entiteter.

Ur en matematisk-statistisk utgångspunkt är det förstås ”bättre” i betydelsen driftsäkrare för betalningsförmedlingen i ett samhälle  ju fler olika typer av betalningsmedel som finns tillgängliga. Men som sagts ovan också för bevarandet av demokratiska fri- och rättigheter och för att minska effekterna av om något betalningsmedel skulle ”kapas” av kriminella krafter. Vilket delvis är samma sak – en monokultur i betalningssystemen öppnar för ett starkt incitament för kriminella att infiltrera staten och för statliga företrädare att byta sida vilket i båda fallen, speciellt tagna tillsammans, ”kleptokratiserar” den. En utveckling i auktoritär riktning ser jag som en i bästa fall fördröjd kleptokratisering. Likgiltigt hur moralisk och självuppoffrande självbild den första generationen av en härskande elit än har, kommer  den andra generationen inte att vara lika moralisk och självuppoffrande, och på den vägen är det.

En bekräftelse på att utfasningen av kontanter till förmån för en monokultur av elektroniska bankskuldsedlar redan fört till en utveckling i den riktningen ges av Rikskriminalpolisens rapport: Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012

Ett exempel på detta är samhällets åtgärd att minska kontanthanteringen på bankkontor…snabb omställning mot andra…metoder…ökar incitamenten att försöka komma på insidan av…samhällsfunktioner. Behovet av att placera eller rekrytera insiders ökar således. Det finns exempel på detta i…stat, landsting och kommun m.fl. (sidan 11)

Monokulturer är känsliga. För förändringar i omvärlden, för parasiter.

(Utvikning: Staten kan för all del per definition anses kleptokratisk, se en tidigare post om Mancur Olsens rövarteorier, men mer eller mindre. Jag ser politiken som att minimera det onda, vilket inte är det samma som att minimera staten.)

Betalningsmedel idag

Riksbanken är enligt lag ansvarigt för att ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”, Lag om Sveriges Riksbank 1988:1385 kapitel 1 § 2 Stycke 3. De har valt en annan väg än diversitet för att främja säkerheten nämligen en renodling till privata elektroniska bankskuldsedlar åtföljt av allt hårdare lagregler på bankerna och allt vidlyftigare statliga garantier.

När det gäller fysiska kontra elektroniska betalningsmedel uppgår de fysiska i form av kontanter till knappt 4% av betalningsmedlen, medan 96% är i elektronisk form, i november 2012.

(beräknat med viss möda och med reservation från tabell 2.5, sidan 22, i SCB:s Finansmarknadsstatistik) – Riksbanken särskiljer inte längre i sin officiella statistik kontanter från allmänhetens innehav av elektroniska bankskuldsedlar (siffror på konton), se Rodney Edvinssons studie ”Penningmängd 1871-2006”)

Men regler och garantier som eskalerar garanterar inget. Däremot ökar eskalationen fallhöjden när något till slut händer. I Affärsvärlden citerades Peter Neu från Boston Consulting Group angående Basel III (snart Basel IV, still counting)  i raden av skärpta regelverk

Det påminner mig om diskussionen om flygplatssäkerhet, det blir fler och fler kontroller och nu införs kroppsscanning av passagerarna. Tyvärr kommer kontrollerna aldrig att kunna skydda oss mot alla hot eftersom det krävs att vi lär oss läsa människors tankar och ändra deras beteende. Det gäller för bankerna också. Det kommer aldrig att finnas ett regelverk som täpper till alla hål och det kommer alltid att finnas människor som gör regelarbitrage.

”Regelarbitrage” är här ett finare ord för fiffel och att utnyttja kryphål. (Regulatory arbitrage)

När det gäller beroendet av tredje part kontrolleras i stort sett all betalningsförmedling i samhället av privata banker och, på senare tid, av telefonbolag. Detta gäller också för betalningar till och från staten, som enbart är möjliga med bankerna som tredje part. Staten erkänner ej sina egna skuldförbindelser i form av sedlar i skatteuppbörden (se del 1). (Inte heller statsskuldväxlar, men att staten skulle göra det är inte så långsökt som det verkar eftersom man 1940 faktiskt bestämde att försvarsobligationer kunde användas för att betala arvsskatt, Förordning 1940:860.)

Något tredjepartsberoende betalningsmedel med en distribuerad tredje part finns ej, om man nu möjligen inte kan anse metalliskt guld som ett betalningsmedel (dock ovanligt förekommande) och guldets ”inarbetade” status som värdebeständigt betalningsmedel över tiden och geografin som en form av distribuerat tredjepartsberoende (en tredje, fast ännu obekant, part/”greater fool” skall i sin tur vilja ta emot guldet som betalning vid ett senare tillfälle).

(När det gäller guld är det den österrikiska ekonomiska skolans uppfattning att guldmyntfoten bör återinföras för att förhindra återkommande kriser som en följd av statliga manipulationer av penningmängden. Det hamnar utanför det här förslaget som handlar snävt om diversitet och, i viss mån, om deltagarkultur i betalningssystemet).

Fler betalningsmedel: återupprätta kontanter

Kontanter är statens skuldsedlar och det är alldeles orimligt att de inte kan användas för att befria sig från skatteskulder. Även om det medför olägenheter för Skatteverket och även om servicekontoren numera blivit betydligt färre, måste kontanter åter godtas för att betala skatt. I nuläget tvingar staten till inväxling av sina egna skuldsedlar hos ”hederlige Harry” mot privata bankskuldsedlar.

Något ansvar för ”hederlige Harrys” hederlighet tar man inte, som Panaxiaskandalen visade.

(Panaxia är förresten inget nytt. Redan på 1800-talet skedde inväxling i Riksbanken genom kassapersonalen som privata ”kommissionärer”, vilket innebar att Riksbanken vägrade ta ansvar för de 38 860 Riksdaler som en av deras anställda gav sig av med, förmodligen till Amerika, en lördag 1867. En vaktmästare från Stockholms Enskilda Bank (A O Wallenbergs bank) hade förgäves försökt växla pengarna i kassan men hade uppehållits med en mängd svepskäl. Riksbanken hade kassabiträden som också var kassa biträden… Källa Gunnar Wetterberg: Riksbankens historia sidan 202)

Jag har för övrigt föreslagit också andra lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, som i Kollektivtrafiklagen och i Förvaltningslagen.

Fler betalningsmedel: statligt elektroniskt

”…börjar man allmänt oroa sig över den tidpunkt, då Riksbanken, fortfarande styrd av skollärare och politici, skall bli allena härskande över landets rörelsemedel” (Knut Agathon Wallenberg i brev 1900, citerad i Wetterberg sidan 239)

Knut Agathon Wallenberg hämtade sig nog ganska snabbt från sin besvikelse över Riksbankens sedelmonopol. Måhända satsade han istället, i enlighet med sin brors, Marcus Wallenbergs valspråk Esse non videri, sina krafter på att påverka dessa ”skollärare och politici”?

Må vara hur det vill med den saken, men i november 2012 tog sig i alla fall Riksbankens ensamrätt att utge fysiska lagliga betalningsmedel det uttrycket, att knappt 4% av penningmängden (M3)  utgjordes av kontanter (M0), medan ca 89% bestod av privata elektroniska bankskuldsedlar (se SCB:s Finansmarknadsstatistik ovan).

Men jag tror ändå att Knut Agathon Wallenberg skulle ha blivit ytterligt förvånad om han erfarit att dryga hundra år efter hans bittra kommentar skulle SE-Banken, en avläggare till hans faders Stockholms Enskilda Bank, ha ensamrätt på att kontoföra alla skattebetalningar (IBAN SE82 5 000 0000 0522 1100 0347, ESSESESS)

Med  siffror i denna storleksordning, 4 mot 89, torde man med fog kunna hävda att Riksbanken inte längre är bundet av sitt löfte att inte tillåta inlåning från allmänheten (se del 1). Enligt  Lag om Sveriges Riksbank kapitel 6 § 7 Stycke 1 får Riksbanken tillhandahålla girosystem

Riksbanken får tillhandahålla system för avveckling av betalningar och på annat sätt medverka i betalningsavveckling.

Speciellt är, enligt kapitel 8 § 1, Riksbanken skyldigt  att ta emot betalningar till och göra utbetalningar för staten

Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för staten.

Jag föreslår därför att Riksbanken genom att starta en giroverksamhet ”für alle”, till exempel genom att öppna upp RIX för privatpersoner, skapar ett statligt elektroniskt betalningsmedel och att betalningar till och från Skattekontot därmed kan ske utan inblandning av tredje part. Detta har också andra skrivit om, till exempel härom dagen Frans Lundberg som gästbloggade hos Cornucopia. Jag har själv också skrivit en tidigare post i ämnet.

Riksbankens egen syn på saken är lite oklar, även om Stefan Ingves redan 1998 höll ett tal med titeln ”Elektroniska pengar ur ett centralbanksperspektiv” där han säger att Riksbanken inte ”eftersträvar” någon ”operativ roll”. Några konkreta invändningar verkar de inte ha, i alla fall inte officiellt.

Någon har menat att ett sådant statligt giro skulle passa bättre hos Riksgälden, men jag tror inte det av två skäl. För det första finns redan lagarna som tillåter Riksbanken att starta ett allmänt giro och clearing sköter de redan via RIX. Tillsätt endast politisk vilja.

För det andra slutade det förra gången Riksgälden gav ut sedlar mindre bra – till slut gick det fyra Riksdaler Riksgälds på en Riksdaler Specie (silverbaserad). Riksgälden är helt enkelt inte att lita på när det gäller betalningsmedel.

Fler betalningsmedel: distribuerat tredjepartsberoende

Med tanke på den systemfälla, med exponentiellt ökande regler och garantier som Riksbanken hamnat i för att ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” tror jag att vi måste vända oss just till de av K A Wallenberg så föraktade ”skollärare och politici” för att komma ur den eskalationsfällan.

”Skollärare” uppfattat ironiskt, och jag tänker då på personen bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto, alldeles säkert med en högre akademisk bakgrund, som konstruerade Bitcoin. Men det får jag skriva mer om i del 3, detta har redan blivit långt.

Till ”politici” i plural får jag väl lite skamset räkna in mig själv. Jag tänker i alla fall motionera till Piratpartiets vårmöte att införliva en sådan här politik i programmet och sedan kandidera för nominering till riksdagslistorna 2014. Skam den som tänker illa därom.

Written by viktualiebroder

30 januari 2013 at 22:40

Hexakosioihexekontahexafobin på frammarsch

with one comment

Registreringsbeteckningar för fordon

Ed: Ytterligare ett fall i Svenska Dagbladet

Ed2: Och ytterligare ett fall i Dagens Nyheter

Ed3: Och ännu ett i Helsingborgs Dagblad

För en tid sedan var det en nyhet att Transportstyrelsen inte längre godtar ”666” som fordonsbeteckning på en registreringsskylt. Inte heller samma sak uttryckt i romerska siffror godtogs. Huruvida samma tal uttryckt hexadecimalt (”29A”) vore godtagbart är oklart. Men hur många är flytande i hexa?

Det är uppenbart att policyn för vad som kan väcka anstöt undergått en glidning. Känslorna svallar högaFlashback. I tidningen Bike uttalar sig en representant för Transportstyrelsen

Klagomål över lång tid har gjort att behovet av nya bedömningsgrunder har ökat, säger Mikael Andersson, informatör på Transportstyrelsen till P4 Skaraborg.

Denna ändring av policyn för egenkomponerade registreringsbeteckningar är desto mera anmärkningsvärd som automatiskt tilldelade registreringsskyltar inte verkar omfattas. Till exempel finns en bil på svenska vägar (jag har själv sett den, fast jag minns inte utseendet som den på bilden – de kan ha återanvänts) med beteckningen GOD 666. I Flashbacktrådarna nämns andra, väl så anstötliga registreringsbeteckningar. Om man nu bryr sig. Men för de enögda blir ordet ”stoppnål” anstötligt, för att anspela på något som Fritiof Nilsson Piraten skrev en gång. Hexakosioihexekontahexafobi är för övrigt beteckningen på rädsla för talet 666.

Också i Ungern finns  GOD 666. Svenska bilar med C-U-M samlas här. Den enligt uppgift kompletta svartlistan ser ut så här. Svartlistan plus de som åter blivit tillåtna här. Transportstyrelsens lista här.

Kristecken?

Jag är lite undrande över detta. Kanske kan man se det som ett tecken på ett krismedvetande att de eskatologiska (tron på de yttersta tiderna) tankarna fått allt större spridning, så stor att det alltså påverkar policyn för vad som anses anstötligt på registreringsskyltar.

Men troligare är att synen på vikten av yttrandefrihet har ändrats. Individens egna rykte som hederlig och pålitlig, oberoende av grupptillhörighet, har minskat i betydelse och just grupptillhörigheten har blivit viktigare för att komma över resurser. Och då ses möjliga kränkningar mot den egna gruppen som ett tillfälle att stärka sin egna ställning inom gruppen och därmed komma över större resurser för egen del. Kränkningsvågen vi ser är ett utslag av intern karriärism inom  grupper med ett tillräckligt starkt ”varumärke” av att vara förfördelade för  att det skall kunna exploateras till fördelar för gruppen.

Vilket förstås ytterst inbegriper alla – alla kan hävda att den egna gruppen är förfördelad och trovärdigt kommunicera det om bara valet av grupp görs tillräckligt omsorgsfullt.

Det där är förstås dunkelt uttryckt. Men att något har hänt är uppenbart. Och att det snäva egenintresset att höja sin status inom gruppen spelar en stor roll när kränkningskortet spelas ut är väl också ganska uppenbart..? Eller är jag cynisk nu igen? There is no business like Shoah business. The outrage industry.

Några konspirationsteoretiska kombinationer

Annars funderar jag lite på hur Transportstyrelsen ser på till exempel konspirationsteoretiska beteckningar i tiden. Det finns i alla fall en röd BMW X1 i Malmö med ”NWO 911”. Hur tänkte de egentligen där?  Det går att söka på Transportstyrelsens hemsida.

”ZOG 972” finns dock inte (ZOG uttytt Zionist Occupation Government är en beteckning som antisemitiska konspirationsteorier använder för en inbillad judisk världskonspiration. 972 är landskoden för Israel).

”THC 420” kör runt på svenska vägar, ackompanjerat av alla jazztobaksbrukares ohämmade fnissande får man förmoda. (THC står för Tetrahydrocannabinol, det verksamma ämnet i cannabis. 420 är  amerikansk slang för bruk av det)

Min uppfattning

Jag tror, lite mera seriöst, att det är viktigare att toleransen för yttrandefrihet ökar, än att normerna skärps för vad som är tillåtet att uttrycka för att inte såra andra. De lättkränktas land är verkligen inget paradis, med allt vad group think och självcensur och censur som det innebär. Tvärtom är parrhesia, att tala öppet och utan rädsla om kontroversiella ting, något i grunden bra.

Det skall vara tillåtet att säga ”stoppnål” offentligt. Om det förtryter (SAOB, I.2) de enögda är det deras problem. Jag tycker Lars Vilks är en (på skånska) tramsebytta. Men att han skall mordhotas är upprörande och i allra högsta grad anstötligt. (Fast något förstås alla som använder sin yttrandefrihet måste räkna med).

Får länka till Rowan Atkinsons tal om yttrandefrihet också (från Opassande).

For me, the best way to increase society’s resistance to iinsulting or offensive speech is to allow a lot more of it… we need to build our immunity to taking offense… If we want a robust society we need more robust dialogue and that must include  the right to insult or offend… the freedom to be inoffensive is no freedom at all.

Well spoken.

Ed: Förbjudna registreringsskyltar ställs ut i Umeå, rapporterat av Svenska Dagbladet.

Ed2: Det finns ett system, trots allt, i hur registreringsnummer fördelas enligt Svenska Dagbladet

Ed3: En lista på avslagna ansökningar 2014 i Dagens Nyheter

Written by viktualiebroder

06 november 2012 at 19:36

Rätten att reparera

with 2 comments

Ett intressant USA-val. Faktiskt!

Jag ser på Massachusetts Pirate Party sida att de tagit ställning i tre folkomröstningar i delstaten som genomförs parallellt med de andra valen. Förutom rätten till en ”värdig död” och medicinsk användning av marijuana så skall det också röstas om Rätten att reparera.

Ed: Förslaget fann väljarnas bifall. Svenska Dagbladet skriver förstås bara om delstatsomröstningarna om marijuana och samkönade äktenskap.

Det handlar alltså om att fordon idag blivit så komplicerade att felsöka och reparera att den som inte kan komma över programvaran inte heller kan reparera dem. Wall Street Journal skrev i februari 2011 om en Saab som måste ”initialiseras” för att starta efter att en brytare till vindrutetorkarna bytts ut.

Denna kamp för Rätten att reparera förs också i Europa. Också svenska verkstäder har engagerat sig. Till exempel Bilakuten i Malmö och Rydahls i Karlstad.

Hade jag haft möjlighet hade jag förstås grävt ner mig i dagens regelverk och i debatten. Men det kan jag inte utan får nöja mig med att konstatera att detta är något som Piratpartiet självklart borde ta upp.

I USA är de gröna och libertarianerna överens om det här.

Som Electronic Frontier Foundation skriver behöver vi förstås en lagstadgad Rätt att reparera för alla sorters elektroniska och mekaniska prylar, inte bara för motorfordon.

Hoppas att någon som vet mer om hur reglerna ser ut i Europa (och Sverige) kan kommentera.

Ed: Electronic Frontier Foundation har gjort framställningar mot dispens för upphovsrättsreglerna för att tillåta moddning av mjukvaran i bilar.

Written by viktualiebroder

06 november 2012 at 01:09