Regeringen bryter mot Regeringsformen

Avser utesluta Linuxanvändande företagare från att begära ROT- och RUT-ersättning

Enligt ett pressmeddelande och en lagrådsremiss från regeringen idag avser man i framtiden enbart godta elektronisk begäran om utbetalning till företagare som gjort ROT- eller RUT-arbeten. Notis i Svenska Dagbladet.

Bank-ID, som har den helt dominerande delen av alla e-legitimationer har för avsikt att utesluta Linuxanvändare i den nya version av Bank-ID som skall rullas ut under 2014.

Som jag redan skrivit om är Bank-ID-konsortiets beslut juridiskt tveksamt ur flera synvinklar.

Men om nu regeringen kräver elektronisk ingivning som en förutsättning för att företagare skall kunna åta sig ROT- eller RUT-uppdrag bryter man fullständigt mot Regeringsformens kapitel 2 § 2

Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. (mina markeringar)

Många Linuxanvändare, sannolikt de flesta,  använder Linux just grundat i en åskådning i kulturellt hänseende. ”Fri mjukvara”. Men denna av regeringen föreslagna ordning om krav på elektronisk ingivning av ansökan för att kunna åta sig ROT- eller RUT-uppdrag innebär att det allmänna tvingar till att tillhöra en särskild sammanslutning för åskådning, nämligen den åskådningen att mjukvara skall vara sluten och proprietär, om än uppdelat på flera sammanslutningar som Ägd av Windows, Ägd av Apple, Ägd av Google etc, men samma åskådning i grunden.

Visserligen kan Skatteverket medge dispens från det elektroniska ingivningskravet i vissa fall, till exempel om verksamheten är nystartad. Men en sådan dispens skall enligt lagrådsremissen vara starkt tidsbegränsad

Ett särskilt skäl kan t.ex. vara att utföraren befinner sig i ett uppstartsskede eller av någon annan anledning
inte har tillgång till nödvändig utrustning och det inte skäligen kan krävas att utrustning anskaffas inom kort.
För att inte urholka huvudregeln om elektroniskt uppgiftslämnande bör dispens inte kunna lämnas på obestämd tid. Regeringen föreslår därför att dispens ska kunna medges för högst sex månader räknat från dagen för
dispensbeslutet, vilket t.ex. bör ge en utförare som inte har nödvändig utrustning ett skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande. (stycke 6.4)

”Skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande”

I Regeringsformen nämns ingen jämkningsmöjlighet om ett ”skäligt rådrum” för att ”anpassa sig” och ändra sin ”åskådning i kulturellt hänseende”.

Det skall bli intressant att följa hur lagrådet, som skall granska Hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt kommer att se på kravet om elektronisk ingivning  i förhållande till RF 2:2 och i ljuset av den nya versionen av Bank-ID.

Ed: Jag har nu skrivit ett brev, Amicus curiae, tror jag det heter till Lagrådet med följande lydelse

Remiss angående Förbättringar av husavdragets fakturamodell, idag 2014-05-28 överlämnat till Lagrådet

Hej

Vid handläggning av ovanstående lagrådsremiss vill jag underdånigast peka på hur kravet på elektronisk ingivning av begäran om RUT- eller ROT-avdragsersättning kan komma i konflikt med RF 2:2 och dess förbud för det allmänna att tvinga någon att tillhöra sammanslutning för åskådning… i kulturellt hänseende.

Bakgrunden är att den nya version av Bank-ID som lanseras under 2014 utesluter Linuxanvändare, och därmed dem som hyser åskådningen att programvara skall vara ”fri”. Ett absolut krav på elektronisk ingivning skulle då innebära ett tvång att tillhöra någon sammanslutning för den omvända åskådningen, nämligen att programvara skall vara proprietär och ”ägd”. Att det råkar vara majoritetsuppfattningen gör det inte mindre till en åskådning.

I lagrådsremissen stycke 6.4 står ”Regeringen föreslår därför att dispens ska kunna medges för högst sex månader räknat från dagen för
dispensbeslutet, vilket t.ex. bör ge en utförare som inte har nödvändig utrustning ett skäligt rådrum för att anpassa sig till ett elektroniskt uppgiftslämnande”

I RF 2:2 saknas emellertid jämkningsmöjlighet för det allmänna att genom att lämna ett skäligt rådrum för anpassning kunna tvinga till anslutning till sammanslutning för åskådning i kulturellt hänseende.

I all vänlighet, Amicus curiae, heter det väl mera pretentiöst

Bengt Jonsson

Ed2 Regeringen har i propositionen 2014-10-21  2014/15:10 föreslagit att ersättningskrav enbart skall kunna inges elektroniskt, se sidan 26. Lagrådet tycks inte ens ha yttrat sig i frågan. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att de inte bryr sig.

Ed3: Lagrådet svarade aldrig på mitt brev, men f.d. justitierådet Leif Thorsson var i alla fall skiljaktig i frågan om obligatorisk elektronisk ingivning, dock ej genom att anföra Regeringsformen 2:2. Se Lagrådets yttrande 2014-06-09.

Ed4: Svenska Dagbladet rapporterar 2015-04-01 om vilka problem kravet på elektronisk ingivning ställer till med för företagare på landsbygden. Se också mitt inlägg om Internet i glesbygd.