Viktualiebrodern

Posts Tagged ‘Piratpartiet

Mina yrkanden på Piratpartiets vårmöte

with 2 comments

Fem av fem

Jag hade fem motioner, varav två tillsammans med René Malmgren, på Piratpartiets vårmöte. Det gick ganska bra i omröstningarna, samtliga fem gick igenom om än i vissa fall efter modifieringar. (Höstmötet 2012)

B11 Ett statligt girosystem med elektroniska kontanter (Med René)

Huvudyrkandet ”att mötet anser att det bör vara Piratpartiets politik att staten driver en giroverksamhet för allmänheten för att inte tvinga till användning av privata bankkonton för betalningar och för att på sätt också främja ett stabilare betalningssystem” gick igenom med röstetalet 40 mot 25 och 9 nedlagda.

Däremot röstades tilläggsyrkandet att det vore lämpligt att detta girosystem drevs i Riksbankens regi ner med 31 röster mot 12 och 18 nerlagda.

B12 Möjlighet att överklaga riksbanksbeslut att vägra lösa in ogiltiga sedlar

Bifölls med röstetalet 38 röster mot 21 och 3 nedlagda.

B14 Revidera Riksbankens guldreserv

Gick igenom i lätt modifierat skick med röstetalet 37 mot 16 och 2 nedlagda.

B38 Häktespraktik för blivande åklagare

Gick igenom med 47 röster mot 19 och 3 nedlagda.

B49 Fler betalningsmedel i skatteuppbörden (med René)

Där blev visserligen huvudyrkandet nerröstat med 28 röster mot 23 och 7 nedlagda. Men samtliga tilläggsyrkanden om konkreta ytterligare betalningsmedel gick igenom!

Kontanter med 41 röster mot 12 och 6 nedlagda och Ett statligt elektroniskt betalningsmedel (som i B11) om än ytterst knappt med 25 röster mot 24 och 9 nedlagda.

Dessutom bestämdes med 29 röster mot 23 och 7 nedlagda att det bör utredas under vilka förutsättningar ett distribuerat tredjepartsberoende elektroniskt betalningsmedel, som Bitcoin, skulle kunna godtas i skatteuppbörden.

B60 Om infrastruktur, järnväg

Hade här ett tilläggsyrkande att medlemsmötet anser att det ska vara Piratpartiets politik att södra delen av Inlandsbanan åter sätts i stånd så att stopp någonstans lättare kan routas runt enligt förebild av Internet, B60-Y08. som inte gick igenom utan röstades ner med 49 röster mot 10 och 6 nedlagda.

Roligt att åtminstone tio personer ändå förstod jämförelsen med Internet.

Kommentar

Den här gången blev det väldigt ensidigt med ekonomiska motioner, förutom den om häktespraktik. Men jag är ändå glad och nöjd över att ha fått ihop fem stycken till mötet. Med de röda trådarna diversitet – balans – förståelse, men utan löften om gröna skogar.

Framtiden

Hur det blir i framtiden vet jag förstås inte. Men jag har en önskelista för fler motioner av vilka förhoppningsvis några kan materialiseras till höstmötet. Lite blandat av egna idéer och sånt som skvalpar i den allmänna debatten. Några smakprov (utan prioritetsordning och i högst varierande stadier av förberedelser)

* Rätt till grundläggande militärutbildning (handeldvapen, IED, psykologisk krigföring/maskirovka)

* Offentliga partibidrag kopplade till partiernas egna insamlingsförmåga

* Momsfrihet för silver och platina använda som betalningsmedel

* Större tonvikt på statistik och risk i skolans matematikundervisning

* Rätten att reparera som princip

* En minsta andel av ståplats på arenor som villkor för offentliga bidrag (stillasittande en hälsofara och negativt för kollektivt handlande)

* Redundans i järnvägsnätet – resiliens uppgraderat till samma vikt som snabbhet i infrastrukturen

* Förstatliga rättspsykiatrin – landstingsbudgeten skall inte avgöra samhällets behov av skydd och rehabilitering av störda kriminella

* Särskilda fängelser för utvecklingsstörda och lågbegåvade, en kategori som ökat stort på fängelserna

* Andel i bostadsrättsföreningens skulder skall anges vid bostadsrättsförsäljning, för en korrektare värdering, så som redan sker i Norge.

* Lägg ner patentdelen av Patent- och Registreringsverket och ersätt med ett informationskontor för Europeiska Patentverket

Om någon orkat ta sig hit och tycker att något av de här uppslagen känns lite mer spännande än de andra så tyck gärna till. Jag gör vad jag själv vill, men är INTE okänslig för andras tyckande. Faktiskt 🙂

Written by viktualiebroder

07 maj 2013 at 22:00

Registrering av resor till Göteborg ÄR en fråga i Regionvalet

with one comment

Om ideologi, demokrati och populism

Bloggaren ”Nisse målaren” påpekar att frågan om inpasseringsregistrering till Göteborg, den så kallade ”Trängselskatten” inte är en fråga för Region Västra götaland, utan enbart för regeringen och Göteborgs stadsfullmäktige. Rent formellt juridiskt har han förstås rätt.

Men en registrering av resor till Göteborg är inte bara en angelägenhet för regering och göteborgare. Människor runt om, som inte minst berörs,  kan ha en del att vilja anföra i frågan också. Den enda möjligheten inom överskådlig tid och innan det är försent (nästa allmänna val är först 2014), blir då i Regionvalet nu på söndag den 15 maj.

Som en viljeyttring är det därför välgörande för demokratin att Vägvalet, som är emot ”Trängselskatten”, och Piratpartiet, som av ideologiska skäl motsätter sig registrering av hur människor reser, finns som alternativ för väljarna. (Sverigedemokraterna vill ha en folkomröstning, men enbart för göteborgare).

Blog.sim.se har inte ens förstått Piratpartiets ideologiska invändningar. Piratpartiet med slagkraftiga vallöften som ”stoppa trängselskatten av integritetsskäl” vet jag inte om jag ska skratta eller gråta åt. Hur tänkte de egentligen där? Tänkte de överhuvudtaget?

Ja, Piratpartiet tänkte. Att du inte ens förstår det vet jag inte om jag skall skratta eller gråta åt.

Johnny Magnusson har heller inte förstått att frågan är ideologisk utan talar i Göteborgsposten om …de populistiska nejpartierna.

Men en allmän registrering av människors rörelsemönster destabiliserar och hotar de demokratiska fri- och rättigheterna. För Johnny Magnusson är ett värnande om dem alltså populism…

Den så kallade ”trängselskatten” skall ses som ett komplement till SJ:s personliga biljetter och till Västtrafiks ohämmade datainsamlande. Det blir i praktiken omöjligt att besöka Göteborg utan att få detta besök registrerat och arkiverat.

I Piratpartiet motsätter vi oss alltså detta av ideologiska skäl. Från Piratpartiets valmanifest om Västtrafiks biljettsystem

Systemet lagrar detaljerade data om varje persons resande. Har man registrerat sitt kort är denna information inte anonym.

————————-

Systemet har många allvarliga brister, varav bara ett litet fåtal kan avhjälpas. Piratpartiet anser därför att systemet måste skrotas.

Om ”trängselskatter”

Ompröva trängselskatterna
Det föreligger ett förslag om trängselskatter i Göteborg. Vid ett antal betalstationer ska varje fordon fotograferas och registreringsskylten automatiskt avläsas för att skatten ska kunna
tas ut. Det innebär att vi får ännu ett system som registrerar var medborgarna befinner sig, när, och vad de gör.

Det är många människor som tycker att detta är obehagligt.

Piratpartiet anser att det är en mänsklig rättighet att leva sitt liv utan slentrianmässig registrering av vardagen för tredje part. Endast den som är skäligen misstänkt för brott bör utsättas för övervakning och registering.

Medborgare ska inte behandlas som kriminella då de inte är misstänkta för brott – det är en mänsklig rättighet. När makthavare går över den gränsen sker en viktig principförskjutning som inte är bra för ett demokratiskt samhälle. Att vi som medborgare fritt kan röra oss utan att varje steg spåras är det bästa skyddet för vår demokrati.

Piratpartiet är motståndare till ett system som innebär massregistrering av människors rörelser och som kan komma att användas för andra ändamål. Vi tror inte att det går att bygga ett väl fungerande system utan massregistrering och är därför emot införandet av trängselskatter.

Om det är ideologi eller populism som driver Johnny Magnusson och hans gammelpartikollega Sven-Inge Andersson att sträva vidare mot en avveckling av de demokratiska fri- och rättigheterna är däremot oklart.

En annan ideologisk fråga är den om möjligheten att betala patientavgifter i vården kontant eller ej. Där är Piratpartiet ensamt om att gå till val på ett bevarande av den möjligheten

Written by viktualiebroder

12 maj 2011 at 10:15

Kontantbetalning i vården i Västra Götaland

with 2 comments

Lite om turerna så långt

Flera landsting, närmare bestämt Dalarna, Västernorrland,  Östergötland, Västmanland och Gästrikland  har tagit bort möjligheten att betala patientavgifter kontant. Jämtland är på gång.  Istället krävs betalning med kort eller mot faktura, med vissa skillnader mellan landstingen. Skälen som anges är förstås ”säkerhet” samt förenklade betalningsrutiner.

Ed Enligt Arbetarbladet 110427 innebar kontantlösheten inte alls den utlovade besparingen i Gästrikland.

Nu är rån mot vårdinrättningar väldigt sällsynta i Sverige (men de har förekommit, till exempel i Landskrona, i Karlstad,  i Borås och i Olskroken i Göteborg) – men bara i Landskrona- och Karlstadsfallen gällde rånet kassan), så det argumentet känns mest som ett svepskäl. I jämförelse med de olägenheter för en del resurssvaga patienter en kontantlöshet innebär väger de få fallen lätt.

Jag har tidigare skrivit om de svårigheter äldre, asylsökande, människor med betalningsanmärkningar och funktionshindrade ställs inför när möjligheten att betala patientavgifter kontant försvinner. En fakturabetalning över disk i bank, om man alls kan hitta någon bank som tar emot kontanter, kan kosta upp till 120 kronor i avgift.

Väljarna har inte haft möjlighet att ha en åsikt i frågan i de landsting som tagit bort kontanthanteringen. De har fått nöja sig med att uttrycka besvikelse i efterhand.

Men väljarna i Västra Götaland har den möjligheten, i det nyval/omval som sker till regionfullmäktige nu den 14 15 maj. Piratpartiet har nämligen i sitt valmanifest med kravet att en möjlighet att betala patientavgiften kontant skall finnas kvar.

Hur ser då planerna på att avskaffa kontanthanteringen i sjukvården i Västra Götaland ut? Jag skall försöka kronologiskt reda ut de politiska turerna så här långt.

Vad har hänt?

2010-04-07: Regionens Ekonomiutskott beslutar, efter föredragning av en tjänsteman från ekonomiavdelningen, att sikta på en kontantlös vård från årsskiftet 2010/11. Endast kort, autogiro och faktura skall vara tillåtna betalningsformer. Ingen av de närvarande politikerna, nämligen Boris Ståhl (s), Bernt Kjellander (fp), Hans-Inge Sältenberg (c), Niklas Theodorsson (v) och Erik Granberg (kd), hade något att invända att döma av protokollet. Se protokoll, sidan 2.

2010-05-11: Regionkansliets ekonomiavdelning skriver ett tjänsteutlåtande till Regionstyrelsen där de föreslår en kontantfri vård till årsskiftet 2010/11. Se handlingar inför Regionstyrelsemöte 10-06-22, sidorna 12 till 14.

2010-06-08: Tidningen Bohuslänningen har en intervju med Mats Friberg, Ekonomichef, som uteslutande ser fördelarna med kontantlöshet.

2010-06-19: P4 Väst sänder ett radioinslag på temat om hur bra en kontantfri vård fungerar i Dalarna. Inget ord yppas om svårigheter för vissa patientgrupper. Ett beställningsjobb?

2010-06-22: Regionstyrelsen beslutar om återremittering till ekonomiutskottet (på yrkande av ordföranden Gert-Inge Andersson (s)) för ”beskrivning av effekterna utifrån ett patientperspektiv”. Se protokoll, sidorna 7 och 26.

2010-09-21: Hälso- och sjukvårdsavdelningen lämnar ett tjänsteutlåtande där de förordar en fortsatt möjlighet att betala patientavgifter kontant, med hänvisning framförallt till svårigheterna för äldre, asylsökande, funktionshindrade och andra resurssvaga grupper. Se handlingar inför möte i Hälso- och Sjukvårdsutskottet 2010-09-29, sidorna 22 till 25.

2010-09-29: Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar översända tjänsteutlåtandet till ekonomiutskottet. Protokoll sidorna 4 och 5. Göteborgsposten låter Jonas Andersson (fp) i princip dödförklara förslaget.

Efter valet (det som alltså ogiltigförklarats) upplöses ekonomiutskottet och dess uppgifter övertas av ett nybildat ”Ägarutskott”. Där verkar kontantfrågan ha hamnat i långbänk, förmodligen beroende på andra bekymmer i samband med det förestående ny/omvalet.

I Ägarutskottet sitter: Gert-Inge Andersson (s), Johnny Magnusson (m), Karin Engdahl (s), Kristina Jonäng (c), Birgitta Losman (mp), Conny Brännberg (kd) och Sören Kviberg (v).

Vad händer nu?

Trots att alltså Hälso- och Sjukvårdsavdelningen har avrått från en kontantfri vård, är hotet inte avvärjt. Samhällsstämningen, åtminstone bland de som bestämmer,  är mycket negativt inställd mot kontanter. Ordföranden Gert-Inge Andersson (som också i regionfullmäktige  försvarat en fortsatt möjlighet att betala kontant), verkar dock vilja hålla emot. Också Jonas Andersson (fp), (som ställde frågan till namnen Gert-Inge) verkar vilja försvara kontanterna.

Men en genomgång av partiernas valmanifest ger en mindre positiv bild. Moderaterna nämner det inte. Folkpartiet inte heller. Centerpartiet nämner inget i sitt valprogram från 2010. Inte Socialdemokraterna. Inte Vänsterpartiet. Inte Kristdemokraterna. Inte Miljöpartiet (vad jag kan se). Inte Sjukvårdspartiet. Inte Sverigedemokraterna. Och inte något av de mindre partierna heller, med ett undantag.

Det enda alternativet, för den som vill bevara möjligheten att betala kontant i vården också i fortsättningen (undantaget möjligen då personval på Gert-Inge Andersson för (s)-väljare och Jonas Andersson för (fp)-väljare)  är Piratpartiet. Ur valmanifestet

Det är en olycklig utveckling om möjligheter till kontant betalning helt försvinner.

  • Att betala så privata saker som vård med kreditkort är olämpligt. Betalningsinformationen lagras utomlands, där den inte längre styrs av svensk lag.
  • Asylsökande, gömda personer och personer med skyddad identitet saknar ofta kreditkort och en adress som de kan uppge för att få räkningen hemskickad.
  • Äldre personer ofta obekväma med kontantlösa betalningar

Samlingsräkning hem bör vara standardalternativet, för det spar pengar i vården. Det kostar minst 3 gånger så mycket att hantera betalning via en kassa jämfört med att skicka en räkning. Det måste dock finna en möjlighet för dem som har behov att gå till en kassa och betala kontant.

Då får det bli den här valsedeln den 14 15 maj.

Eller gnälla i efterhand.

Written by viktualiebroder

20 april 2011 at 12:42

Piratröster var inte missnöjesröster i EU-valet

with 9 comments

Men något gick snett 2010

På en blogg knuten till Centrum för kommunvetenskapliga (??, varför kommun?) -strategiska studier vid Linköpings Universitet ser jag idag att man kommit fram till att rösterna på Piratpartiet i EU-valet 2009 inte var missnöjesröster

Jag och Mikael menar oss kunna visa att det främst var sakfrågorna som drev Piratpartiets väljare, dvs att det inte var ett generellt missnöje med hur de etablerade partierna skötte sig som gjorde att man vände de etablerade partierna ryggen. En röst på Piratpartiet i Europaparlamentsvalet är sålunda inte att ses som en missnöjesmarkering mot de etablerade, utan ett aktivt stöd för Piratpartiet.

Det här är ju också intressant såtillvida som att man då omvänt kan tolka resultatet i riksdagsvalet 2010 för Piratpartiet som ett missnöjesval. Ett missnöje med Piratpartiet, som ledde till att enbart ”den hårda kärnan” röstade pirat.

Ed: Hela rapporten finns nu tillgänglig.

Det är ju intressant i både utvärderingsarbetet om vad som gick snett(?) för Piratpartiet i riksdagsvalet, och i den långa tråden på Piratpartiets forum om att det skulle vara de som röstade på Piratpartiet i EU-valet som sedan röstade in sd i riksdagen 2010.

Jag vill egentligen avstå från egna spekulationer i frågan – sånt tar så mycket kraft från mera väsentliga ämnen –  mer än att det förstås är tänkbart att framgången i EU-valet lockade fram en väldigt brokig skara som vädrade vissa framgångsmöjligheter inom Piratpartiet. Och den brokigheten var det Öppna Samhällets Fiender inte sena att utnyttja genom att desinformera om enskilda piratkandidater, vars specialiteter då, dessvärre framgångsrikt, kunde användas till att misstänkliggöra hela partiet.

Inte mycket att göra åt. Man kan inte påverka andra, inte övertyga andra, inte bilda andra. Bara sig själv. Till och med det tar tid. Inte minst det tar tid.

Written by viktualiebroder

13 december 2010 at 22:04

Liberalismens fortplantning och dess typiska fordon

with one comment

Några grova generaliseringar tänkta att provocera

Jag läste en sommarkurs i franska i Dijon 1987. Det var en mycket bra kurs, ljusår bättre än vad jag upplevt på svenskt gymnasium. Men som ofta annars är det sakerna i marginalen man kommer ihåg mest. En sådan sak var klottret på bänken där jag satt. Speciellt en mening – La véhicule du socialisme est le blindé, socialismens fordon är pansarvagnen.

Jag tror förstås inte att med en socialistisk samhällssyn kommer automatiskt en vilja att åka i pansarvagn. Inte heller nödvändigtvis att de av dem som kallade sig socialister och åkte pansarvagn också nödvändigtvis företrädde alla socialister. Det fanns och finns många sorter. Men verkligheten i Europa 1987, före Gorbatjovs glasnost, var sådan att ingen kunde bortse från ett faktiskt samband mellan de länder som kallade sig socialistiska och pansarvagnen som fordon.

Vi skriver nu 2010. Ganska få vill öppet kalla sig socialister. Många däremot vill kalla sig liberaler. Men liberalerna nu har den likheten med socialisterna 1987 att de inte är en lycklig familj. En del, typiskt de som erövrat någon form av makt över andra människor (en motsägelse som gör en misstänksam – en liberal som vill ha makt över andra?!!), tycks tillämpa någon sorts liberalism a posteriori, det vill säga inte som en ideologi som leder till handling, utan som en bekväm motivering till redan utförda eller redan velade handlingar.

Det får underliga konsekvenser liknande förekomsten av en privilegierad nomenklatura i de socialistiska staterna. ”Bombliberaler” är ett skällsord som syftar på en sådan underlig konsekvens.

Liberalismens fordon är drönaren

Men om man skulle vilja utnämna ett typiskt fordon för denna sorts liberaler, vilket skulle det då bli?

Drönaren, är mitt svar. Det är med drönarens hjälp de liberala värderingarna nu skall förankras i de pakistanska och afghanska folkdjupen, på samma sätt som pansarvagnen för evigt skulle plantera kärleken till socialismen bland de ungerska och tjeckoslovakiska folken. Och med samma framgång, förmodligen.

La véhicule du liberalisme est le drone. Liberalismens fordon är drönaren.

Liberalismens fortplantning

Mitos

Som jag skrev innan var inte socialismen och är inte liberalismen några lyckliga familjer. Jag tror att det har med deras fortplantningsprocesser att göra. Bägge är nämligen asexuella och förökar sig genom delning, mitos. (När de inte för tillfället är ute och sprider sig i sina fordon, vill säga). Den som har sett Monty Pythons ”Life of Brian” kommer ihåg scenen på amfiteatern, där de olika befrielserörelserna sitter var för sig. När någon för ”The Popular Front” på tal och undrar vad som hände med den, pekar ledaren för den lilla gruppen ut en skäggig man längre bort – He’s over there. Följt av ett rop åt hans håll: Splitter!

De socialistiska erfarenheterna av fortplantning genom mitos är inte goda. Alla upplever sig visserligen ha välsnutna näsor och rena händer, men ingen uträttar något i sinnevärlden. I alla fall inget konstruktivt (kasta sten respektive driva svartklubb/strunta i tv-licensen räknar jag inte som konstruktivt).

Virus och mutation

Ett annat ofta föreslaget sätt att åstadkomma en förändring i liberal riktning är att ”gå in i de existerande borgerliga partierna och förändra dem inifrån”. Man kan väl kalla det virusvägen. Och visst kan det fungera – det finns många som hävdar att det mesta, rentav allt, av människans DNA är i någon mening virus som tagit sig in och nu samarbetar. Men i evolutionärt perspektiv är det en försvinnande andel av alla virus vi utsätts för som tränger sig in och blir en del av oss. I så fall är det förmodligen (säger jag som soffamatör) betydligt vanligare med förändring genom mutation. Organismen förändrar plötsligt sig själv.

Jag tänker på hur SUKP förändrades av att sovjetkommunisten Michail Gorbatjov muterade till Glasnost och Perestrojka. Jag tänker på hur boerrasisten F W de Klerk som ledare för National Party i Sydafrika muterade till demokrat.

Om de borgerliga partierna skall förändras i liberal riktning är det troligare att de gör det genom spontan mutation, än genom att någon ”försöker förändra dem inifrån”. Tror jag i alla fall.

Meios

Den tredje vägen till förändring är meiosen, den sexuella fortplantningen där olika delar från olika håll förenas i en ny organism. Den har evolutionärt visat sig ha vissa fördelar.

Jag skall inte gå in på dessa fördelar, alla har inte analogier man kan dra till politiken. Jag vill bara konstatera att Piratpartiet, med alla dess brister, på grund av att det uppstått sexuellt genom att människor med många olika liberala ideologier i botten, förenat sig i ett parti, har bättre utsikter än andra att faktiskt åstadkomma något.

Nog finns det genetisk variation i Piratpartiet alltid. Och från alla interna riktningar klagas det på partiets snoriga näsa och smutsiga händer och ställs krav på ”konsekvens” (tvätta händerna!) och ”utvidgning” (snyt dig!). Men det är just genom den genetiska variationen som organismen kan göra skador av enskilda mutationer små.

Någon annan får gärna dra den här analogin längre (eller visa att den är helt tokig). Min tes är att Piratpartiets influenser från olika håll och dess svärmkaraktär gör att det kan överleva så länge att det faktiskt kan uträtta något.

Slutsats

Mitos- och virusvägen fungerar inte för att åstadkomma förändring inom överskådlig tid. Meios gör. Därför väljer en klok människa den sexuella fortplantningen i Piratpartiet – Don’t be stupid, be a smarty – come and join the Pirate Party!

Make love (meios), not war (mitos).

Ed1: Om hur drönarnas avpersonifierade dödande innebär en moralisk risk, se en artikel i New York Times.

Ed2: Torbjörn Wester vill att Piratpartiet driver frågan om ett internationellt förbud mot användande av stridsrobotar.

Written by viktualiebroder

14 oktober 2010 at 11:04

Telefonkioskernas sak är vår!

with 5 comments

I Datalagringsdirektivens tid

Jag ser i Helsingborgs Dagblad att telefonautomaterna på Bjärehalvön planeras att dras in efter årsskiftet. Det finns förstås övertygande statistik som visar hur lite de används, så med undantag av någon telefon som krävs för att badstränderna skall vara EU-godkända, finns det skäl för att ta bort dem.

Speciellt intressant är att en representant för SOS Alarm uttalar sig om att de allra flesta nödsamtal numera sker via mobiltelefon. Samma SOS-Alarn som tvingades lämna ut en uppgiftslämnares identitet till polisen.

Ed: Och det är inte bara i nordvästra Skåne, utan också i Närke och  Småland,

Ed2: Det är inte säkert att numret visas om man ringer direkt till polisen. Se artikel med kommentar i Falu-Kuriren. Kommentaren är dock fel. Man skall slå #31 före numret för att åstadkomma ”dolt nummer”.

Men nu är det så att regeringen planerar att införa EU:s datalagringsdirektiv innan året är slut. Då kommer all teletrafik att loggas och sparas. Efterfrågan och behovet av anonyma telefonautomater skulle därför kunna förmodas bli ett helt annat efterhand som samhällsskicket anpassar sig till de tekniska och juridiska möjligheterna.

Ja, du läste rätt. Det är inte bara auktoritära samhällen som utvecklar tekniska och juridiska möjligheter till övervakning av medborgarna. Det fungerar även åt andra hållet, så att tekniska och juridiska möjligheter till övervakning som är förhanden utvecklar samhället i en auktoritär riktning.

Datalagringsdirektivets införande är en politisk fråga. Men i det ögonblick det införts blir telefonautomaternas vara eller icke vara en politisk fråga.

Vi har dessvärre inget parti i riksdagen som försvarar telefonautomaterna. I datalagringsdirektivens tid är det bara ett annat sätt att uttrycka att det inte finns något parti i riksdagen som håller emot utvecklingen mot de medborgerliga fri- och rättigheternas högerparentes.

Men Piratpartiet tar nya tag 2014. Då skall vi rädda det som ännu går att rädda. Ta det som ett löfte.

Written by viktualiebroder

07 oktober 2010 at 10:49

Legosoldater är effektiva

with 7 comments

Men ”säkerhet” är ineffektiv

Jag ser i Svenska Dagbladet att den så kallade ”säkerhets”-branschen åtnjuter ett stort uppsving i Sverige. Dels som underleverantör till Försvarsmakten, dels som konsulter för företag och organisationer som ser sig som potentiella mål för terrorattacker.

Legosoldaters effektivitet

Det är sant, och visat i bland annat Sierra Leone, att en insats av legosoldater för att bevara eller ”skapa” (inom citationstecken – fighting for peace is like f*****g for virginity som man sa på 60-talet) fred är kostnadseffektivare än en insats av reguljära styrkor från något medlemsland. Inte minst i Afrika har det visat sig vara så. Här några länkar som diskuterar (och problematiserar). Och jag har viss förståelse för Jürgen Brauer, när han i ”An Economic Perspective on Mercenaries, Military Companies , and the Privatization of Force” (pdf) konstaterar att

…pertinent issues actually concern monopolization and legitimization of force, not its
private or public origins.

(Den monopoliseringen är för övrigt det som jag ser som mest bekymmersamt med avskaffandet av den allmänna värnplikten). Och inte nog med att legosoldater är billigare per resultat (inte per individ) – risken för övergrepp mot civilbefolkningen och korruption är betydligt mindre med legosoldater. Krig och lag är förstås i sig oförenliga storheter, men legosoldater tenderar att mer hålla sig till lag och ordning, och undvika exempelvis den typ av sexuella övergrepp som FN-styrkor gjort sig ökända för i till exempel Kambodja och östra (Demokratiska Republiken) Kongo. Varför då? Jo, ett legosoldatföretag som inte någorlunda håller sig till boken ser sig snart vara out-of-business. En ironi i sammanhanget är att just respekten för mänskliga rättigheter anförts som argument mot användande av legosoldater (doc-fil). Dessvärre då i strid med faktiska erfarenheter.

Att legosoldater objektivt sett alltså vore att föredra för insatser i oroshärdar hindrar förstås inte att det är en politisk omöjlighet att FN skulle kontraktera till exempel Sandline, Executive Outcomes eller Xe Services (före detta Blackwater). Det finns till och med en FN-konvention som förbjuder användande av legosoldater, från 1989. (Fast det var då det, och tydligen helt beroende av vem som anlitar dem – det som är tillåtet för Jupiter är det inte för Oxen, som de gamla romarna sa. Inga speciella länder och namn nämnda). Så vi får nog stå ut med dyra, ineffektiva och skandalomsusade FN-styrkor även i fortsättningen som det minst onda av två onda ting.

”Säkerhet” är ett ekonomiskt sluttande plan

Men om nu legosoldater är ekonomiskt effektiva för avgränsade insatser, så är en allmän expansion för ”säkerhets”-branschen det inte. Jag har tidigare nämnt Joseph Tainters idéer om hur en ökande komplexitet i en civilisation förebådar/leder till dess undergång. Som exempel tar han romarriket, som enligt hans mening gick under på grund av en ständigt ökande del avsatt för ”säkerhet”, för krig för att behålla erövringar, för ett hårdare grepp om kärnlandet för att kunna övertyga de närande klasserna (bönderna) om att de skulle fortsätta betala för ”säkerhet” och krig.

Man måste komma ihåg att ”säkerhet” som investering inte kan förväntas ge någon rimlig framtida avkastning på en samhällelig nivå, hur vettig den än förefaller vara för den enskilde aktören. Snarare tvärtom innebär det en felallokering av resurser, en självförstärkande ökning av transaktionskostnader.

”Säkerhet” innebär också en minskad tilltro till, och behov av, kommunikation mellan människor. Tvärtom leder det till misstro. Misstro innebär osäkerhet om framtiden. Osäkerhet om framtiden leder till minskad ekonomisk aktivitet – människor tenderar att mer söka försvara det de har istället för att satsa.

”Säkerhet” i allmänhet och övervakning i synnerhet leder till fattigdom.

Med Piratpartiet i riksdagen hade det funnits en politisk kraft som motverkat detta sluttande plan. Men så blev det inte,  istället har vi nu en riksdag bestående av krafter som  i varierande grader av beslutsamhet eller sömngångaraktigt beträder vägen utför det sluttande planet. Det bådar inte gott för framtiden.

Written by viktualiebroder

05 oktober 2010 at 15:31

Personkryssen i Piratpartiet

with 16 comments

Statistik

Jag har ägnat helt meningslös(?) tid åt att sammanställa statistik över personkryssen i Piratpartiet och dragit några slutsatser.

För det första har män avancerat i genomsnitt något mer genom personkryss än kvinnor, +2,61 placeringar mot 1,04. En tänkbar förklaring är att kvinnor var överrepresenterade på listorna i förhållande till könsfördelningen bland Piratpartiets medlemmar, något som då piratväljarna kompenserade för.

För det andra har yngre kandidater gynnats av personkryss i förhållande till äldre. De upp till 40 år har i genomsnitt kryssats upp 3,2 placeringar, medan de 40 år och äldre sjunkit tillbaka i genomsnitt 1,6 placeringar.

För det tredje visar sig Norrlistan ha de mest lokalpatriotiska väljarna. Det är ju också de som starkast argumenterat för lokala listor. Norrkandidaterna avancerade i genomsnitt 4,1 placeringar, följda av Västkandidaterna med 2,6 och Sydkandidaterna med 2,2. Minst lokalpatrioter var stockholmarna, som till och med missgynnade sina lokala kandidater och lät dem falla tillbaka 0,1 placeringar i genomsnitt i förhållande till ordningen på valsedeln.

Lite kuriosa: Björn Odlund var ett (1!) kryss ifrån 8% i Västra Götaland Södra. Tess Lindholm var den enda kandidat utanför de tio rikskandidaterna som fick kryss i alla regioner, Johanna Julén missade bara i Mitt. Sammanlagt 116 väljare kryssade någon i en annan region.

Här följer hela statistiken. Hoppas ni kan lista ut hur den är uppbyggd. Annars får ni fråga. Jag ansvarar inte för fel – sådana kan säkert finnas.

Syd Väst Stockholm Öst Mitt Norr Summa Listplats Kryssplats skillnad
Riks

Rick Falkvinge 1406 1724 1965 1358 650 419 7522 1 1 0
Anna Troberg 266 353 731 257 132 69 1808 2 2 0
Sandra Grosse 355 77 143 105 61 16 757 7 3 +4
Anna Svensson 42 31 38 396 8 6 521 5 4 +1
Carl Johan Rehbinder 95 80 210 77 23 20 505 6 5 +1
Stefan Flod 51 68 133 190 38 13 493 4 6 -2
Gun Svensson 73 73 141 66 21 17 391 3 7 -4
Johnny Olsson 46 47 168 50 28 13 352 9 8 +1
Hanna Dönsberg 32 22 46 147 31 5 283 8 9 -1
Mikael Nilsson 35 21 63 69 9 6 203 10 10 0

Syd

Sandra Grosse 355 77 143 105 61 16 757 2 2 0
Gustav Nipe 225 2 0 0 0 1 228 4 4 0
Emilia Johansson 154 2 2 1 0 0 159 18 5 +13
Jacob Dexe 134 0 0 0 0 0 134 8 6 +2
Klara Tovhult 120 0 1 0 0 0 121 6 7 -1
Anders Hedberg 98 1 0 0 1 0 100 10 8 +2
Mimmi Lowejko 70 0 2 0 0 0 72 13 11 +2
Isak Gerson 61 0 0 1 0 0 62 14 12 +2
Snild Dolkow 53 1 0 0 0 1 55 12 13 -1
Christoffer Willenfort 52 0 0 0 0 0 52 20 14 +6
J Gonte Kindh 44 0 0 0 0 0 44 16 17 -1

Summa (ej rikskandidater) 6 5 2 1 2
+24 (+2,2)


Väst

Tess Lindholm 4 432 3 3 2 1 445 2 2 0
Kalle Vedin 2 428 1 0 0 0 431 4 3 +1
Marie Axelsson 1 191 0 1 1 0 194 8 5 +3
Fredrik Moberg 1 155 0 0 0 0 156 18 6 +12
C Magnus Berglund 0 125 0 0 0 0 125 21 7 +14
Jacob Hallén 1 118 0 0 1 0 120 14 8 +6
Björn Odlund 0 89 1 0 0 0 90 12 9 +3
Anna Sturkell 1 68 0 0 0 0 69 16 13 +3
Olof Bjarnason 0 61 0 1 0 0 62 10 15 -5
D Fanto Börjesson 1 51 0 0 0 0 52 20 16 +4
Björn Felten 0 41 0 0 0 1 42 6 18 -12

Summa (ej rikskandidater) 11 5 5 4 2
+29 (+2,6)


Öst

Anna Svensson 42 31 38 396 8 6 521 2 2 0
Stefan Flod 51 68 133 190 38 13 493 4 4 0
Mattias Andersson 0 0 0 154 1 0 155 16 5 +11
Hanna Dönsberg 32 22 46 147 31 5 283 6 6 0
Johanna Julén 2 3 2 86 0 1 94 8 8 0
Emil Isberg 0 1 1 67 0 0 69 18 11 +7
Marit Deldén 0 0 0 56 0 0 56 12 13 -1
Benjamin Ingberg 0 1 0 56 0 0 57 21 13 +8
Mårten Fjällström 0 0 0 56 0 0 56 9 13 -4
Gabriel Sjölund 0 0 0 55 0 0 55 15 16 -1
Eva Wei 1 0 0 53 0 0 54 10 17 -7
David Bergström 0 0 0 45 0 1 46 20 19 +1
Jonas Nordgren 1 0 0 34 0 0 35 19 20 -1
Anders Lindbäck 0 0 0 25 0 0 25 14 21 -7

Summa (ej rikskandidater) 4 5 3 1 2
+6 (+0,4)


Stockholm

Rick Falkvinge 1406 1724 1965 1358 650 419 7522 1 1 0
Anna Troberg 266 353 731 257 132 69 1808 2 2 0
C-J Rehbinder 95 80 210 77 23 20 505 4 3 +1
Malin Littorin Ferm 0 0 192 4 2 1 199 6 4 +2
Johnny Olsson 46 47 168 50 28 13 352 5 5 0
Gun Svensson 73 73 141 66 21 17 391 3 7 -4
Mariam Abu Hashim 1 1 118 1 0 0 121 11 9 +2
Fredrik Lejnell 1 0 102 1 0 0 104 12 10 +2
Ola Nyström 0 1 80 2 0 0 83 16 11 +5
Jan Lindgren 0 1 64 0 0 0 65 8 12 -4
Dick Wase 0 0 63 0 0 1 64 10 13 -3
Jerker Montelius 0 0 44 3 0 0 47 14 16 -2
Laszlo Donat 0 0 40 0 1 0 41 17 17 0

Summa (ej rikskandidater) 2 3 11 3 2
-1 (-0,1)


Mitt Summa listplats

Andreas Larsson 0 2 0 0 104 0 106 4 3 +1
Max Sidenstjärna 0 1 0 0 101 0 102 21 4 +17
Jan-Olof Flink 0 2 1 1 92 0 96 20 5 +15
Andreas Rönnqvist 0 2 0 1 74 0 77 8 6 +2
Lars-Erik Jonsson 0 0 0 0 73 0 73 12 7 +5
Rickard Olsson 0 0 2 0 51 0 53 2 9 -7
Ingela Olsson 0 0 0 0 35 0 35 10 11 -1
Nils Agnesson 2 1 0 3 34 0 40 14 12 +2
Curt Jonsson 0 0 0 0 25 0 25 6 15 -9
Urban Sundström 0 0 0 0 22 0 22 16 17 -1
Bengt Jonsson 1 1 0 1 8 0 11 18 21 -3

Summa (ej rikskandidater) 3 9 3 6 0
+21 (+1,9)


Norr

Ella Brodin 0 0 0 2 2 167 171 2 2 0
Mikael Nordfeldth 0 0 1 0 1 93 95 6 3 +3
Fredrik Holmbom 0 0 0 0 1 63 64 12 5 +7
Emma Ershag 0 0 0 0 0 55 55 8 6 +2
Fredrik Carlsson 0 0 0 0 0 44 44 22 7 +15
Victoria Sellberg 2 1 0 0 4 32 39 10 8 +2
Jonas Sandberg 0 0 0 0 0 22 22 21 9 +12
Göran Axelsson 0 0 0 0 0 21 21 16 10 +6
Anders Nordin 0 0 0 0 1 21 22 4 11 -7
Signe Rocklin 0 0 0 1 0 20 21 18 12 +6
Leif Ershag 0 0 0 0 0 18 18 14 14 0
J Jacobson-Lindh 0 0 0 0 0 13 13 20 17 +3

Summa (ej rikskandidater) 2 1 1 3 9
+49 (+4,1)


Över 8% (förutom Rick)


L-E Jonsson Jämtland 13,16%
Mattias Andersson Örebro 12,87%
Anna Svensson Östergötland 12,06%
C M Berglund Värmland 11,52%
Sandra Grosse Skåne V 9,58%
Klara Tovhult Jönköping 9,43%
Anna Troberg Stockholm 8,92%
Emilia Johansson Kronoberg 8,90%
Ella Brodin Västerbotten 8,83%
Hanna Dönsberg Västmanland 8,09%
J-O Flink Västernorrland 8,05%
(Björn Odlund VG Södra 7,93%)


Avancemang

Max Sidenstjärna Mitt +17
Fredrik Carlsson Norr +15
J-O Flink Mitt +15
C M Berglund Väst +14
Emilia Johansson Syd +13
Jonas Sandberg Norr +12
Fredrik Moberg Väst +12
Mattias Andersson Öst +11

Avanc – kön

Kvinnor +1,04
Män +2,61

Ålder

18-39 +3,2
40- -1,6

Patriotism

Norr +4,1
Väst +2,6
Syd +2,2
Mitt +1,9
Öst +0,4
Stockholm -0,1

Puuuh!

Ed: Valmyndigheten har i år inte publicerat någon högsta/lägsta-lista för valresultatet i olika kommuner för de olika partierna. En bloggare har däremot gjort det, här. Av den listan framgår att Piratpartiet fick flest röstandel i Lund, Sundbyberg och Vallentuna. Minst i Överkalix, Övertorneå och Filipstad.

Written by viktualiebroder

30 september 2010 at 15:53

Valprocessens utveckling återspeglar demokratins

leave a comment »

Övervakningskameran i valbåset

En kommentar till en post av Rick Falkvinge var intressant.  Signaturen ”smen” hade röstat i en livsmedelsaffär, under överinseende av butikens fasta övervakningskamera.

Helt ot, men jag älskar att gå och rösta på ett parti som vill bromsa övervakningsmanin, och i affären se en kamera som utan tvekan ser bakom skynket.

Nu står i vallagens kapitel 8 § 1

På ett röstmottagningsställe skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn.

Men inget talar för att övervakningskamerorna, vare sig i ”smens” ica-butik eller på till exempel Centralen i Stockholm (som signaturen ”Kalle” noterat i kommentarsfältet på Thoralf Alfssons sd-blogg) kopplats ur med anledning av att val förrättats där.

I pressen (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet) beskrivs i närmast euforiska ordalag hur den större tillgängligheten ökat valdeltagandet. Men inte med ett ord berörs vilka risker det innebär för valhemligheten att hålla val i kameraövervakade gallerior och järnvägsstationer.

Ed Och Olle Wästberg propagerar för en mera ”avspänd” (sic!) syn på valhemligheten.

Och inte heller respekteras samma kapitels § 3

På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.

Som Anna Troberg skrivit om är hela Stockholms Central nerlusad med politisk propaganda.

Det tycks vara så, att den legitimitet åt makten som ett högt valdeltagande ger, så förblindat överhetspartierna att de kastar alla principer om valhemlighet överbord för att vinna en proselyt bland soffliggarnas skara.

Men en sådan likgiltighet för fundamentala demokratiska fri- och rättigheter kommer inte bara sådär alldeles plötsligt ner från himlen. Den är en länk i en kedja, där respekten för den enskildes integritet och förutsättningarna för ett relativt fredligt och jämlikt (jämlikt i betydelsen lågt resultat på Giniskalan) samhälle alltmer urholkats. Det finns inget, absolut inget, som talar för att den kedjan skulle brytas av sig självt.

Valprocessens utveckling återspeglar demokratins

Inom biologin finns en  tumregel som säger att individens utveckling (ontogenesen) återspeglar släktets utveckling (fylogenesen). Jag skulle vilja göra den analogin, att själva valprocessens utveckling återspeglar demokratins utveckling.

Om nu valprocessen utvecklas bort från en respekt för individens integritet, då är detta en återspegling av att demokratin, som manifesteras just i valprocessen, utvecklas bort från en respekt för individens integritet.

Men en demokrati utan respekt för individens integritet är ingen demokrati. Den ”har det namnet om sig att den lever, men den är död”.

En röst på Piratpartiet är en röst för respekt för individens integritet. Det bli då också en röst för demokratin.

Nu skall jag sova så att jag tillsammans med en massa andra kan gå upp i svinottan imorgon för att ge Dig en chans att rösta på demokratin och individens integritet. Chansen kallas Piratpartiets valsedel. Ta den!

Det är i alla fall vad det öppna samhällets vänner kallar oss. Det öppna samhällets fiender får kalla oss vad de vill. Frankly my Dear, I don’t give a damn!

Jag heter Bengt Jonsson (men har kallats för allt möjligt av både vänner och fiender), och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

18 september 2010 at 22:50

William Wilberforce var en nullitet i tjugo år

with 2 comments

Sedan fick han rätt

Jag ser en kommentar till Dagens Nyheters artikel av signaturen ”lasse” om partiernas åsikter i upphovsrättsfrågan som hävdar att Piratpartiet är en nullitet, det vill säga ett i juridisk mening irrelevant och betydelselöst fenomen. Piratpartiet kan inte påverka svensk politik, och Sverige kan inte påverka europeisk och så vidare går argumentet.

Piratpartiet är en nullitet. Vad de tycker är likgiltigt, eftersom de saknar varje spår av inflytande. För övrigt kommer lagarna och rättstillämpningen inom immaterialrätten att styras av EU, vilket innebär att även riksdagspartierna måste anpassa sig till EUs direktiv. Så DNs frågor här ovan är egentligen ställda rätt ut i luften.

Jag kommer då att tänka på William Wilberforce, som under åren 1787 till 1807 kämpade mot slavhandeln. Hans kamp för att förbjuda slavhandeln var inget annat än patetisk (i modern betydelse av ordet), han var naiv, en foliehatt och juridiskt en nullitet. Vad spelade det för roll om England förbjöd slavhandeln, när Frankrike inte gjorde det? Frankrikes ekonomi skulle enbart gynnas på Englands bekostnad av ett så ansvarslöst agerande.

Men 1807 beslöt parlamentet att förbjuda slavhandeln. Och den brittiska flottan började aktivt bekämpa slavhandeln genom att borda misstänkta skepp. Man stannade inte där, utan slöt också avtal med andra länder som gav ömsesidig rätt att borda varandras handelsskepp för kontroll. Också med Sverige. Jag äger själv en samtida Tractat emellan Konungen av Sverige och Norrige, å ena sidan, och Konungen av De Förenade Konungarikena Stora Brittannien och Irland, å andra sidan, till slafhandelns undertryckande, som parallellt på svenska och franska (förstås!) tekniskt i detalj går igenom vilka tecken man ska söka efter på ett bordat skepp, för att utröna om skeppet använts till att frakta slavar.

Wilberforce gav inte upp där – trots sviktande hälsa kämpade han för ett totalt avskaffande av slaveriet i hela det brittiska imperiet, vilket slutligen genomfördes 1833 – ett beslut som Wilberforce överlevde med tre dagar. Han fick alltså uppleva det själv, 46 år efter att han börjat sin bana som – nullitet.

Piratpartiets kamp för att emancipera Kulturen har varat i drygt 4,5 år. Om vi av dem som för evigt fastnat i igår ses som en nullitet idag, så kommer vi inte att ses som en nullitet drygt 40 år från nu.

Jag hoppas att det kan ske redan 12 år från nu, alltså 2022. Så att jag får en chans i alla fall att uppleva det.

Gärna så mycket fortare förstås. Wilberforce säkert också. Men för att citera en ”gruk” av Piet Hein igen

Jeg har skrevet et sted,

hvor jeg daglig må se,

det manende tankesprog:

T.T.T.

Når man føler hvor lidet

man nåer med sin flid,

er det nyttigt at mindes, at

T i n g T a r T i d.

…så är det så världen och tillvaron fungerar. Ting tar tid. Om Piratpartiet kan gå över 1% i valresultat på söndag, då slipper vi lägga kraft på att få ut valsedlar. Om Piratpartiet når över 2,5%, då får vi möjlighet att utveckla politiken utifrån basideologin, Fri Kunskap, Individens integritet och Emanciperad Kultur.

De sju systrarna i riksdagen, med sd på släpvagnen, hade ideologier som de med full gas utvecklas bort ifrån, mot utslätning, riktning nulliteten.

Piratpartiet må vara en nullitet, men har embryot att bli en ideologi att utvecklas mot.

Var med på den resan. Stöd den med din röst på söndag och bidra till utvecklingen från måndag nästa vecka.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

17 september 2010 at 10:05