Viktualiebrodern

Posts Tagged ‘Kandidatur

Ljudmiljöers affordans

with 4 comments

Om en pedagogik för en friare människa. Igen. Eller också inte.

Björn Hellström skriver i dagens SvD en mycket intressant artikel om urbana ljudmiljöer och hur de borde designas mera aktivt, offensivt istället för som idag enbart defensivt, dvs skydd mot buller. Jag är tveksam.

Ed: Och idag 100911 skriver Dagens Nyheter om påtvingad musik i just kontrollerande syfte på en järnvägsstation. ”Man får öka volymen på de delar där det finns fel individer”. Makten talar klarspråk. Också Kvällsposten skriver.

Ed2: Och Anders Mildner skriver om Muzaks utveckling. ”Ljudkonceptens seger över tystnaden”.

Därför att tyvärr tar han endast i förbigående upp maktaspekterna av ljud. Vem bestämmer? Hur mycket blir kvar åt människorna själva? Är det inte bara ännu ett sätt att förvandla fria medborgare till passiva undersåtar?

Jag menar att begreppet affordans, som jag skrivit om här, också borde tillämpas på ljud. Vilka omgivningsljud är så allmänna, så lite tvingande på tankarna och på människans inre ljud att de fostrar till frihet? Vilka är så styrande och påträngande att de styr tankarna?

Som jag skrivit i en kommentar på artikeln anser jag det vara en väsentlig försämring att moderna offentliga transportmedel så starkt undertryckt funktionsljuden (till exempel dunket mot skenorna) i ett (missriktat) försök att minska buller, att istället medresenärernas samtal och mobiltelefonerande helt tagit över.

Ed: Dagens Nyheter skriver om att en undersökning i tidningen Kupé tydligen kommit fram till att barnskrik skulle vara det mest störande ljudet ombord på tåg. Att de kan tränga igenom och bli störande är mycket en följd av undertryckandet av funktionsljuden.

Jag ser funktionsljuden som i stort sett befriade från maktanspråk (Undantaget motorcyklister som kör opluggat). Och genom sin monotoni hindrar de endast obetydligt de inre ljuden och tankarna – styr dem inte i någon särskild riktning. Tvärtom tänker man ofta bra tankar på tåg.

Så icke medresenärernas samtal. Hur ofta har vi inte haft känslan av att den egentliga mottagaren för den högljudda rösten inte är personen i andra ändan av den trådlösa förbindelsen, utan oss andra i vagnen? Hur ofta är inte andras samtal på T-banan eller tåget ett absurt/trivialt/stötande teaterstycke med oss som ofrivilliga åhörare?

Hellström nämner hur Mozart använts för att skapa lugnare miljöer som skall minska vandalismen. Utan att det finns evidens för att det fungerar i och för sig.

Men Mozart, hur komplicerade hans ljudskapelser än är, och hur gärna jag än lyssnar på dem i hemmiljö, har en låg affordans när de används som maktmedel, för att styra tankarna. I den meningen fungerar Mozart, fast på ett obehagligt sätt.

Begreppet akustisk affordans är förstås inte nytt. Men en snabb Google-sökning ger vid handen att det framförallt verkar användas i den överförda bemärkelse som begreppet affordans tyvärr fått – nämligen som ett medel att få ett föremål att tydligt signalera sin användning för en användare. Detta är i och för sig vällovligt i interaktionen mellan människa och maskin, men helt i strid med Gibsons ursprungliga avsikter. I den ”nyare” betydelsen innebär affordans att den enda eller de enda användningarna av ett föremål skall framgå tydligt. Men det iinebär ju en låg affordans enligt Gibsons ursprungliga definition, att affordans står för ett föremåls möjligheter.

Jag skulle förstås vara intresserad av om någon kunde hitta en användning av begreppet ”akustisk affordans” i den ursprungliga betydelsen.

För vad vi behöver är inte ett tydligare, torftigare och förutbestämt (av någon annan) samhälle, utan ett samhälle med en högre affordans för att bryta den auktoritära utvecklingen. Också ljudmässigt.

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor inför riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

11 januari 2010 at 11:19

Den femte vägen till rättssystemets sammanbrott

with one comment

Säkerhet: Bad to the bone

En gammal nyhet som åter aktualiserats är att kroppscannrarna som nu införs på diverse flygplatser, strider mot respektive länders lagar rörande barnpornografi.

Jag har tidigare nämnt Lon L. Fuller, och hans åtta vägar till sammanbrott för ett rättssystem. Den femte vägen till sammanbrott lyder

Contradictions in the law

Om lösningar till alla problem i första hand söks inom triangeln Avspärrning – Förbud – Kontroll, då är risken väldigt stor att nya lagar hamnar i konflikt med redan existerande. I totalitära samhällen betyder detta föga – den lag gäller som överheten väljer gäller just då. Alla vet ändå. Och ligger lågt och förnöjsamma med sin lott. Men i rättsstater blir det svårare.

Jag vill påstå, att det faktum att motstridigheter i lagarna blir vanligare är ett tydligt tecken på att en övergång nu sker från ett rättssamhälle till ett totalitärt.

Vi måste söka lösningar utanför den onda triangeln Avspärrning – Förbud – Kontroll. När jag numera läser eller lyssnar på nyheter följer jag Jesus råd: Av deras frukt skall ni känna dem. (Matteus 7:16) Först hör och läser jag vad som föreslås lösa problemet. Ganska ofta just Avspärrning, Förbud eller Kontroll. Sedan eventuellt tar jag del av vad problemet anses vara. Den ordningen anser jag ger fortare upplysning om sagespersonens karaktär och om vederbörande är mödan värd att låna ut sitt öra till. Läsaren uppmanas prova själv.

Lon L. Fullers bok The Morality of Law står på min att-läsa-lista. Där har den gott sällskap i och för sig.

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor till riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

05 januari 2010 at 19:27

Något om primärvalet

with 3 comments

Mycket nu. Frågor att svara på överallt.

Jag vill egentligen inte kommentera Piratpartiets primärval, eftersom jag kandiderar själv. Men det görs insinuationer på vissa håll om att kandidater satsar mer på att bli valda än att på att gynna partiet. Och detta genom att dunka rygg och att försöka nästla sig in och synas så mycket som möjligt.

Jag måste erkänna att jag tar illa vid mig av detta. Att jag bestämt mig för att synas mer än tidigare hänger absolut ihop med kandidaturen. Men framförallt genom att kandidaturen innebar att jag syntes över huvud taget. Den gjorde att jag inte såg någon mening med att fortsätta ligga lågt.

Men jag har ju också en politik jag vill föra fram. Och jag har kunnat konstatera, lite till min förvåning och, faktiskt, besvikelse, att den inte överhuvudtaget verkade intressera någon förrän jag började kommentera på andras bloggar och länka hit.

Nå, om detta då uppfattas som att jag sätter mina egna intressen först, förutom intresset för min politik, då kommer jag att sluta med det. Hädanefter och fram till primärvalets avslutning den 17 januari kommer jag inte att kommentera på andras bloggar annat än anonymt, och heller inte länka till någon annan härifrån. De läsare som vill hitta hit får göra det på egen hand.

Vidare om primärvalet. För mig har att rösta alltid varit en existentiell handling. Inte handlat om resultat eller spelteori. Spelteori är intressant, men jag försöker hålla vattentäta skott mellan etik och resultatpolitik. Hittar man inget att rösta på, då röstar man blankt eller stannar hemma.

Det förekommer en massa spelteoretiska överväganden i samband med primärvalet. Det finns redan en uppsjö partier med en sådan självklar strategi för evigt liv. Att så kissnödigt vilja bli som alla andra, innan Piratpartiet ens kommit in i det parlamentariska systemet (förutom i EU-parlamentet), bådar inte gott för framtiden.

Men allting har sin tid. Och naturligtvis skall man aldrig ge sig in i politik eller affärer utan en avvecklingsplan i beredskap. Den riktigt försiktige gör det också i relationer.

När det gäller att tala om vilka man röstar på i detta primärval, håller jag mig faktiskt för god för att publicera en sådan lista. Förutom att jag redan talat om att två på den listan är Tess Lindholm (länk till hennes blogg får läsaren alltså då hitta själv) och Daniel Kvarnström. Men de andra namnen tar jag med mig i graven.

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor för riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

03 januari 2010 at 16:14

Publicerat i Kandidatur, Piratpartiet

Tagged with ,

Säkerhet – en klok investering?

leave a comment »

Säkerhetsflummet igen.

Enligt SvD hölls 47 passagerare kvar över natten i flygplanet, eftersom det saknades säkerhetspersonal på flygplatsen.

Den sammanlagda kostnaden av 47 personer kvarhållna i sex timmar är inte försumbar. Det skulle vara intressant att se beräkningarna på vilken avkastning den investeringen i ”säkerhet” beräknas ge på en samhällelig nivå?

Eeh…Finns det inga sådana beräkningar? Ni skämtar väl med mig..?!

Stoppa säkerhetsflummet. Om investeringar i ”säkerhet” inte når upp till kraven på en sund investering med rimlig förväntan på avkastning, så skall de inte göras. Vi vill inte ha ett fattigt övervakningssamhälle

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor till riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

27 november 2009 at 09:39

Stoppa säkerhetsflummet

with 4 comments

Ja till en kameral säkerhetspolitik

Claes Arvidsson kritiserar finansdepartementet för att ha en ”kameral försvarspolitik”.

Själv företräder han en flummig försvarspolitik, som anser sig stå över alla krav på en rimlig avkastning på pengar som investeras i ”säkerhet”.

Men en flummig säkerhetspolitik leder till ett allt sämre utbyte av gjorda investeringar

Som i sin tur leder till tvillingparet övervakningsamhället och fattigdom.

För en kameral säkerhetspolitik!

Jag kandiderar som Bengt Jonsson för nominering till Piratpartiets listor till riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

24 november 2009 at 14:03

Publicerat i Kandidatur, Presskommentarer

Tagged with

Piratpolitik i Trafikutskottet, del 2

with 4 comments

Internet i glesbygden

Som jag skrivit om tidigare är en konsekvens av Piratpartiets syn på medborgerliga rättigheter på Nätet, att staten bör garantera en basförsörjning också i glesbygden, som nu ser Telia avlägsna luftledningar utan att alltid någon ersättning alls erbjuds.

Som ledamot i Trafikutskottet skulle jag arbeta för Glesbygdens basförsörjning av elektronisk kommunikation som en medborgerlig rättighet.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 at 21:53

Publicerat i Glesbygd, Kandidatur

Tagged with

Piratpolitik i Trafikutskottet, del 1

with 12 comments

Ingen kommer undan trafiken. Om en pedagogik för frigörelse eller för underkastelse.

Genom sin universalitet, att den berör de allra flesta människor och väldigt ofta, påverkar trafiksystemen och hur de utformas vårt sätt att umgås med andra, speciellt vårt sätt att umgås med för oss främmande människor.

Jag har skrivit om hur regelbaserade trafiksystem främjar kommunikation och, i förlängningen, förtroende och tillit mellan människor. Medan fysiska hinder och avspärrningar främjar motsatsen.

Jag har också skrivit om hur trafiksystem med inbyggda valmöjligheter, hög grad av affordans, främjar ett frihetligt sätt att tänka. Medan ett trafiksystem med torftiga valmöjligheter leder till auktoritetstro och fostrar undersåtar.

De senaste decennierna har trafikpolitiken i Sverige haft som enda mål att minimera antalet olyckor. Detta har skett genom en ensidig satsning på fysiska hinder, avspärrningar, en utarmning av valmöjligheter och apartheid mellan olika kategorier av trafikslag. Jag menar att detta varit en extremt kortsiktig politik, en politik som, felaktigt, satt kostnaden till följd av en pedagogik för ett auktoritärt samhälle lika med noll.

För kostnaden för att fostra auktoritära, osjälvständiga och frustrerade människor är inte noll. Den får vi och våra barn betala i framtiden. Och det är svårare att bygga tillit än att rasera den.

Att komma till en korsning kan vara en lektion i att omsätta en enkel regel (högerregeln) genom samarbete och kommunicerande med en främmande människa. Att samsas på samma yta med andra trafikslag främjar förståelse och kommunikativt samarbete. Att ha flera möjligheter till fortsatt vägval i en korsning är en lektion i självständigt tänkande och frihet.

Men också en avspärrning är en lektion. I att ”någon annan” vet bättre och bestämmer. Det är också ett förlorat tillfälle att bygga tillit och förtroende.

Också apartheid är en lektion. I att det finns ”den andre” som inte kan uppföra sig och som vid behov kan fullgöra rollen som syndabock. Ett behov vi aldrig behöver tvivla på kommer att uppstå. Som den gamle miljöpionjären Roland von Malmborg uttryckte i en sång

Varje gräns fungerar utmärkt som lins

båda sidor ser var monstrena finns

Det räcker att läsa kommentarsfältet till snart sagt varje artikel som rör trafikmiljön i dagstidningarna och man känner hatet.

Också en torftig trafikmiljö fattig på valmöjligheter är en lektion. I auktoritärt tänkande.

Som ledamot av Trafikutskottet skulle jag arbeta för att medvetandegöra om trafiksystemens pedagogiska verkan. Jag skulle efter förmåga introducera tankar om vikten av kommunikation och affordans i trafiksystemen för att främja en fostran för tillit och frihetligt tänkande.

Jag skulle vända mig emot Nollvisionens dolda läroplan för att fostra misstänksamma, okommunicerande och auktoritärt tänkande människor.

Slaget om huruvida framtidens samhälle skall vara frihetligt förtroendefullt eller auktoritärt övervakande sker i människornas sinnen.

Låt oss föra den kampen på gator och vägar. Och i riksdagens Trafikutskott!

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor inför riksdagsvalet 2010.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 at 21:31

Publicerat i Kandidatur, Trafikpolitik

Tagged with ,

Glesbygden och Nätet

with 4 comments

Medborgerliga rättigheter över hela Sverige. Och något litet om Centrum, Periferi och biodiversitet i idévärlden.

Piratpartiet har tagit klart ställning mot en avstängning från elektronisk kommunikation, om den inte föregås av en domstolsprövning. Det gäller förstås inte vid rena avtalsbrott mellan användare och operatör.

Telia rullar nu ut sin plan för nerläggning av luftledningarna. I stora delar av landet innebär nerläggning att de grävs ner. I glesbygden innebär nerläggning att de tas bort och, där så är möjligt, ersätts med radiobaserad telefoni. Där radiobaserad telefoni inte är möjlig innebär nerläggning en avstängning från tele- och datanäten.

Men en människas liv förs alltmer på Internet. Myndighetskontakter, bank med mera. Möjligheten att umgås med andra människor försvåras utan uppkoppling. För människor i glesbygd allra mest, av lätt insedda skäl. Möjligheten till inflytande i samhället begränsas.

Jag kan inte tolka Piratpartiets principer på något annat sätt, än att det i slutändan är statens ansvar att möjliggöra elektronisk kommunikation för medborgare som de tar på sig rollen som överhet för. För utan inflytande ingen överhetslegitimitet. Som det hette före det nordamerikanska frihetskriget: No taxation without representation.

Och denna piratprincip om medborgarrätt tar överhanden över principen om budgetneutralitet.

Hur en sådan garanterad basförsörjning då bör se ut i praktiken är mer en lämplighetsfråga. På grund av kostnaden för fysisk kabel torde radioöverföring vara rimlig. Priset bör inte väsentligt överstiga gängse marknadspriser för mera tättbefolkade delar av Sverige. Basbandbredden bör anpassas till vad som i en given tid kan anses vara behövligt för att på ett rimligt sätt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter. Jag kan se 2Mb som en lämplig nivå för dagen.

Det finns andra aspekter, till exempel elöverkänsligas oro inför trådlösa alternativ, men jag tror inte att Piratpartiet kan göra medicinska överväganden om relevansen i sådana farhågor.

Egna livsval, biodiversitet och robusta system

Nu kan man förstås med rätta fråga sig varför människor som med vett och vilje bosätter sig långt från de stora trafikstråken – varför de skall ekonomiskt understödjas i sina livsval av kollektivet.

Jag tror (här blir jag på grund av okunnighet diffus i tankegången – behöver tänka och studera mer), att människor som lever i Periferin, långt från idéströmningarnas Centra (det samerna kallar ”Storsamhället”), bevarar (ofta förlöjligat, tänk: Tjalle Tvärvigg) och utvecklar en pool av idéer och tankar om livet, om det förflutna, om framtiden, som skiljer sig från den förhärskande (även kallat det politiskt korrekta).

Jag menar att detta inte bara är av ondo, utan utgör ett exempel på biodiversitet. Poängen med diversitet är att skapa system som är mera robusta mot plötsliga yttre förändringar, genom att säkerställa att åtminstone några överlever sådana förändringar. Det finns alltså för arten ett överlevnadsvärde i redundans. Också i idémässig redundans.

Det finns många ”hot” om sådana plötsliga yttre förändringar i livsvillkoren, mer eller mindre rationella, som skvalpar runt i media, ”är på tapeten”. Jag behöver inte nämna någon speciell. Slå på en nyhetssändning på en tv nära dig ikväll.

Jag menar att en liten kostnad för att garantera medborgerliga näträttigheter också för glesbygdens folk är motiverad genom att den stärker vårt samhälles motståndskraft, dess robusthet, mot plötsliga yttre händelser.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 at 14:39

Publicerat i Glesbygd, Kandidatur

Tagged with

Affordans

with 17 comments

En människas rumsliga vara bestämmer hennes sätt att tänka

Underrubriken är en fri omarbetning av ett berömt citat av Karl Marx ur förordet till ”Till kritiken av den politiska ekonomin”,

Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.

Affordance” är ett begrepp inom miljöpsykologin myntat av James J. Gibson. Miljö förstått i den allmänna betydelsen av ”omgivning”. Det betecknar den grad av möjligheter ett föremål eller system medger (eller åtminstone vad en individ upplever att de medger) för manipulation av eller interaktion med föremålet eller systemet. En föreslagen svensk översättning är ”affordans”, och det är den jag tänker använda.

Ed: Den definition som jag använder är Gibsons ursprungliga. Den vanligast förekommande numera är den som inspirerades av Donald A. Normans bok ”The design of everyday things” som kom 1988, och som introducerade en betydelse av affordance som hur väl ett föremål kommunicerar sin avsedda användning, vilket industridesigners tagit till sig för sitt mera manipulerande syfte. En helt annan och auktoritär definition,  än Gibsons ursprungliga frihetligt ekologiska, med många möjligheter varav ingen kommer med någon ”avsikt”.. Jag tror egentligen inte Norman heller skulle gilla att affordans användes i manipulerande syfte – ett kapitel i boken heter ”The psychopathology of everyday Things”, i sin tur en anspelning på Sigmund Freuds ”The psychopathology of everyday life”. Men affordans handlar inte om tydlighet i en maktutövning, utan om frihetliga val.

Ett klassiskt exempel är en parkbänk. Den kan antingen konstrueras så att en människa kan någorlunda bekvämt sitta med rak rygg, tillbakalutad eller sträcka ut sig på den. Och för människor med varierande storlek och kroppsform. Eller så kan bänken utformas så att den är obekväm och inte inbjuder till några längre sittstunder, kanske i syfte att hålla utslagna människor borta från miljön den står i (det senare även kallat ”exkluderande design).

Eget exempel 1: Bröd kan tillhandahållas för konsumtion i hel form som lämnar konsumenten fri att själv avgöra hur den skall förtäras. Skuren på längden som landgång. Brytas i stycken. Kapas till smörgåsar med tjockleken bestämd av tycke, smak och sinnesstämning. Eller försäljas standardiserat färdigskivad, med i stort sett inga andra möjligheter än att göra likformiga smörgåsar.

Eget exempel 2: Ledstång för att hålla sig i för stående under färd (konkret exempel Stockholms tunnelbana). Den kan medge att handleden vinklas på olika sätt (motverkar trötthet och för att parera gungning och skakning) och den kan tillåta att man hänger armkrok (vilket frigör händer för att hålla till exempel en tidning, eller ett småbarn). Detta är fallet i den äldre typen av vagnar. Eller den kan konstrueras med så litet friutrymme runt stången att endast vissa handledsvinklingar blir möjliga och armkrok inte alls (den nyare vagntypen).

Eget exempel 3: Gatukorsning med flera möjliga alternativ för fortsatt färd. Eller avspärrning, förbjuden vänster/högersväng och påbjuden körriktning.

Det är min övertygelse, att en människa som i sin dagliga miljö möter föremål och situationer med en hög grad av affordans fostras till frihet medan en människa som möter föremål och stuationer med låg affordans fostras till en tro på auktoriteter och sin egen och andras oförmåga att forma sina liv.

I synnerhet menar jag att trafiksystemen, som genom sin ofta dagliga och massiva exponering av fysiska rum och situationer, har en enorm pedagogisk kraft på människor. En kraft som, genom hög affordans, kan forma fria människor. Eller en kraft som, genom låg affordans, kan forma auktoritetsbundna och auktoritärt sinnade människor.

Jag kandiderar för nominering till Piratpartiets listor till riksdagsvalet 2010 som Bengt Jonsson.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 at 11:46

Publicerat i Kandidatur, Trafikpolitik

Tagged with ,

Regelbaserat eller fysiska hinder?

with 9 comments

Att fostra aktörer eller fostra undersåtar

En viktig förutsättning för samarbete mellan människor är ömsesidig tillit och förtroende. Ekonomisk forskning visar också att tillit, i synnerhet mellan främlingar, är en avgörande faktor för materiellt välstånd i ett samhälle. Citat från artikeln på wikipedia:

Individuals that are in relationships characterized by high levels of social trust are more apt to openly exchange information and to act with caring benevolence toward one another than those in relationships lacking trust.

Hur bygga förtroende mellan människor som är obekanta för varandra?

Tes 1: Regelbaserade system som förutsätter gemensam tolkning av enkla regler i konkreta situationer och därför kommunikation mellan aktörer bygger förtroende.

Tes 2: System som minimerar kontaktpunkterna mellan människor och ersätter dem med förutbestämd design bygger inte förtroende.

Tes 3: System frikopplade från mänsklig interaktion (som i (2)) är mindre robusta för yttre störningar. Yttre störningar kommer att inträffa. Då yttre störningar inträffar fungerar inte systemet.

Tes 4: När systemet inte fungerar på grund av yttre störningar söker aktörerna lösa problem genom kommunikation. Då detta försvåras eller omöjliggörs genom systemens design, uppstår frustration. Frustration leder till aggressivitet och sökande efter skyldiga. ”Den andre” ligger närmast att peka ut.

Tes 5: När kommunikativa misslyckanden förklaras med utpekande av ”skyldiga” minskar förtroendet för andra, i synnerhet för främmande människor.

Tes 6: När förtroendet börjat eroderas har en förstärkande ond spiral inletts. Wikipedia igen:

Once trust is lost, by obvious violation of one of these three determinants, it is very hard to regain trust. Thus there is a clear a-symmetry in building versus destruction of trust. Hence being and acting trustworthy should be considered the only sure way to maintain a trust level.

Trafikpolitiken under de senaste decennierna har i Sverige fokuserat på att ersätta möten mellan aktörer (i det i och för sig vällovliga, men suboptimerande, syftet att minska möjliga missförstånd med potentiellt fatala följder), med skapande av fysiska hinder (Nollvisionen).

Det är min övertygelse att detta varit ett allvarligt misstag som bidragit till att omvandla förtroendefulla aktörer till misstänksamma undersåtar.

Ed: Svenska Dagbladet skriver idag 100903 om regler som bas för mänsklig samvaro och hur människor själva skapar oskrivna regler att leva efter. En civilisationsprocess. Tragiskt nog missar artikelförfattaren helt tendensen mot fysiska avspärrningar istället för regler

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 at 10:56

Publicerat i Kandidatur, Trafikpolitik

Tagged with ,