Viktualiebrodern

Posts Tagged ‘hatbrott

Räkna brott mot åldringar som hatbrott

with 2 comments

Även om det blir obekvämt

Rikspolischefen Dan Eliasson signalerar för en utökad satsning på att utreda hatbrott. Samtidigt lägger man ner den särskilda gruppen i Söderort i Stockholm för brott mot äldre.

I listan över motiv för hatbrott hos Brottsförebyggande Rådet återfinns inte brott mot äldre.

Så är det inte i Storbrittanien. I en statlig rapport 2014 från åklagarämbetet ingår Crimes against older people tillsammans med hatbrotten. Bland kriterierna för när ett brott mot en äldre person skall räknas som ett hatbrott nämns bland annat

where the offence is specifically targeted at the old person because they are
perceived as being vulnerable or an ‘easy target’ e.g. a distraction burglary or a mugging

Likaså

where there is a relationship and an expectation of trust e.g. assault/theft by a carer or family member

I en handledning i åtal i mål med en äldre person som offer skriver det brittiska åklagarämbetet att tidigare brottslighet riktad mot äldre skall tolkas som att ett hatmotiv ingår

Evidence, such as previous convictions for offences where the offender has targeted older people… may support the prosecutor to build the case that a crime was motivated by hostility on the part of the perpetrator instead of, or in addition to, any inherent vulnerability of the older person or their situation.

I en artikel från 2007 säger brittiska åklagare att de kommer att behandla brott mot äldre på samma sätt som brott med rasistiska eller homofobiska motiv.

Enligt den långa, aldrig upphörande, tråden på Flashback om åldringsbrott är förövarna till åldringsbrott i Sverige i mycket stor utsträckning av romsk härkomst, i varierande grad finska Kaale-romer, polska romer invandrade under 1980-talet eller, under de allra sista åren, Kalderash/Vlach-romer med ursprung i Rumänien/Bulgarien/Balkanländerna.

Man kan inte undgå att dra slutsatsen att detta faktum är anledningen till att BRÅ och Rikspolischefen inte vill inkludera brott mot äldre bland hatbrotten.

Det finns alltså också en etnisk dimension i detta, så att också hatbrott på etnisk grund skulle kunna anföras i många fall av brott mot äldre. Den råa, cyniska distansen med vilken många av dessa brott genomförs leder tanken till att förövarna inte fullt ut erkänner offrens mänskliga natur, utan ser dem som mindre värda. Som rovdjur ser sitt byte.

Paulina Neuding har skrivit i Svenska Dagbladet, förvånande nog.

 

Annonser

Written by viktualiebroder

05 mars 2015 at 19:29

Publicerat i 1

Tagged with ,

EU förnekar, ogillar och bagatelliserar yttrandefrihet

with 2 comments

Om ett EU-direktiv som öppnar för ”Thoughtcrime”

Bloggen Q-kontinuiteten uppmärksammar mig på att ett EU-direktiv som förbjuder förnekande, gillande eller bagatelliserande av vissa historiska händelser måste implementeras av medlemsstaterna senast den 28 november i år.

Senast den 28 november i år ska alla EU-länder ha anpassat sin lagstiftning mot rasism och främlingsfientlighet: “Publicly condoning, denying or grossly trivializing crimes of genocide, crimes against humanity and war crimes” ska kunna straffas med fängelse upp till tre år.

Det som åsyftas är förstås i första hand förnekande, gillande och bagatelliserande av folkmordet på judar i Nazityskland. Men förbudet begränsas inte till detta. Som Luigi Carjani skriver leder direktivet till svårigheter för historiker på åtminstone fyra olika sätt.

För det första innebär det att vissa historiska händelser som i sig inte ifrågasätts, påtvingas en tolkning som inte är självklar för alla historiker. Carjani nämner dödandet av armenier i det osmanska rikets sista tid och massvälten i Ukraina 1932-33. Direktivet kan uppfattas så att det skulle innebära ett ”bagatelliserande” av dessa händelser att ifrågasätta deras karaktär av avsiktliga folkmord. Men det måste förstås en historiker (eller filosof) kunna få göra.

För det andra hänvisar direktivet till domstolar, framförallt Internationella domstolen i Haag, men även nationella domstolar, för att avgöra vad som är händelser som faller under direktivet. Men Haag-domstolen inrättades först 2002. Och på vilket sätt är domstolar, sammansatta av jurister, kompetenta att avgöra historiskt-filosofiska sanningar? Med största sannolikhet kommer utslagen att skilja sig åt mellan de nationella domstolarna. Vem avgör i slutändan vad som är förbjudet att yttra och med vilken kompetens och auktoritet?

För det tredje är ”gilla” och ”bagatellisera” luddiga begrepp som kommer att leda till helt olika rättsutslag i olika länder. Till exempel skulle ”bagatellisering” föreligga om någon menar att en händelse skett som reaktion på något som offret (som grupp) skulle ha gjort som föregått händelsen. Men resultatet av det blir att enbart slipade och högt bildade människor som kan uttrycka sig på rätt sätt tillerkänns yttrandefrihet. Den som är mindre verbal och känslostyrd fråntas yttrandefrihet.

För det fjärde har processen som lett till detta direktiv varit lång och slingrig. Till exempel vägrade först Frankrike erkänna den internationella krigsförbrytarterminalens utslag, för att sedan kovända och enbart acceptera den och inte längre sina egna nationella domstolars.Vem vet vad som gäller i framtiden?

Lettland krävde för sin del att direktivet också skulle gälla brott förövade i kommunismens namn och enligt lettisk lag är det också förbjudet att framställa Sovjetunionens invasion 1940 som något positivt.

Sverige menar officiellt att ingen ny lagstiftning krävs, utan direktivet kan väl inlemmas i befintlig lag. Att det med all sannolikhet innebär en glidning i tillämpningen av denna befintliga lag ses uppenbarligen inte som något problem.

Ett kraftfullt slag i luften

Jag ser för min del direktivet som ytterligare ett exempel på lagklotter – en önskelag mot något man vill markera sitt ogillande emot, och genom att kräva att andra också markerar sitt ogillande, tror sig ha uträttat något i praktiken för det som är ”bra” mot det som är ”dåligt”.

Men sådana här önskelagar undergräver på sikt respekten för rättssystemet. Tillämpningen är oklar och svår att förutsäga. Tydlig lag döljs i brus, vilket förstärker tendensen till att lagtolkning är något exklusivt för experter. Och som instrument för en framtida kriminalisering av tankar, efter modell av George Orwells ”thoughtcrime”, på ”Nyspråk”, ”Crimethink”, passar sådan lagstiftning bara alltför väl.

Men lagstiftningens första syfte är inte att underlätta myndighetsutövning, allra minst underlätta en totalitär myndighetsutövning.

På valpejl har jag, och även andra Piratpartister har jag noterat, svarat ”Mycket dåligt förslag” på frågan om medlemsskap i rasistiska organisationer bör förbjudas.

Också detta direktiv från EU är ett mycket dåligt förslag.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

02 september 2010 at 11:32