Viktualiebrodern

Posts Tagged ‘Bankfack

Guld i bankfack försvann

with 2 comments

Snart förbud mot guld också?

Jag ser i dagens Västmanlands Läns Tidning att ett och ett halvt kilo guld skall ha försvunnit ur ett bankfack. Ansvarsfrågan här blir intressant, när nu Bankföreningen, med Finansinspektionens goda minne förbjudit förvaring av kontanter i bankfack. Om nu guldet var 18 karat, innebär det drygt 1,1 kilo rent guld, till ett värde idag på väl över 300 000 kronor.

Blir det nu förbud också mot att förvara ädelmetaller i bankfack? Vem har tagit guldet förresten – kanske är det banken själv därför att de misstänkt penningtvätt eller terrorism, vilket de då är förbjudna att meddela kunden att de misstänker? Ingen vet. Men följande fråga och svar i tidningen kan tyda på att en hund ligger begraven.

Men hur kan guldet bara försvinna?
– Av hänsyn till banksekretessen kan jag inte uttala mig om fallet.

Och polisens svar på en annan fråga kan också läsas mellan raderna

– Ärendet är avskrivet. Så länge inte banken kommer med några uppgifter om hur det kan ha gått till, så finns det ju inget att utreda, säger Björn Gjörwell vid Västmanlandspolisen.

Jag skrev om bakgrunden till kontantförbudet i bankfack och om Finansinspektionens svar på ett ”tips”/förfrågan jag skickade i ämnet.

Cornucopia skrev flera poster om det.  Också om alternativen till bankfack.

Ed I USA poppar nu företag upp som erbjuder säkerhetsfack anonymt.

Written by viktualiebroder

26 april 2011 at 13:45

Svar från Finansinspektionen om kontanter i bankfack

with 11 comments

Inte vårt bord, men med vårt goda minne

Jag har fått svar från Finansinspektionen på mitt ”tips” rörande kartellverksamhet mellan bankerna när det gällde förbudet mot kontanter i bankfack.

Svaret lämnar en del övrigt att önska. Å ena sidan konstaterar man att bankfack är en tjänst som ligger utanför regelverket för betalningssystemen – alltså egentligen utanför FI:s räjong. Å andra sidan hänvisar man ändå dunkelt till Lagen om Penningtvätt, 2009:62.

Svaret (jag utelämnar namnet på sagespersonen eftersom jag inte inhämtat uttryckligt tillstånd av vederbörande att publicera på bloggen)

Tack för ditt mejl till Finansinspektionen. Några reflektioner med anledning av din frågeställning. Enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297) måste en bank tillhandahålla betalningsförmedling via generella betalsystem och ta emot inlåning, som efter uppsägning ska vara tillgängliga inom högst 30 dagar. Att tillhandahålla bankfack är däremot inte nödvändigt för ett banktillstånd. Om banken väljer att ha det i sin verksamhet ska den styras och kontrolleras precis som all annan verksamhet. Så det är alltså banken som väljer vad som kan/ska förvaras utifrån den risknivå dess styrelse fattat beslut om. Reglerna om penningtvätt stramades upp våren 2009 och har också inneburit att regelverken i bankerna har förändrats. Du kan läsa mer om det på vår hemsida www.fi.se under Regler/Penningtvätt, snabblänk http://www.fi.se/Regler/Penningtvatt/.

På detta har jag svarat

Jag tackar för svaret, och förstår att frågan om kartellverksamhet för vad som förvaras i bankfack faller utanför FI:s område, och är en fråga för Konkurrensverket.

Vad som förvaras i ett bankfack är naturligtvis en avtalsfråga mellan en enskild bank och dess kunder efter den enskilda bankens riskbedömning (förhoppningsvis också efter kundens riskbedömning). Men i det här fallet handlar det om ett standardavtal, dvs kartellverksamhet med mycket oklara grunder, bland annat också med hänvisning just till FI och lagen om penningtvätt.

Men lagen om penningtvätt tar överhuvudtaget inte upp passiv förvaring av värdesaker, med tillgångar som (efter en medveten riskbedömning av kunden) hålls utanför betalningssystemen/fiatekonomin. Nyckelorden i lagen är ”transaktioner”, ”förvaltning”, men sådana äger inte rum i bankfack, som per definition är förvaringsutrymmen *utanför* banksystemet. Inte heller företräds bankfackinnehavaren på något sätt juridiskt av den som tillhandahåller bankfacket.

Jag tolkar de luddiga och skiftande förklaringarna från Bankföreningen, och Finansinspektionens indirekta gillande men samtidiga oförmåga att visa på lagstöd för hur förvaring i bankfack kan innebära ”transaktion”, ”förvaltning” eller ”företräda”, som ett ytterligare tecken på den överimplementering ”för säkerhets skull” av lagar som blir följden av principen om operatörsansvar. Den förenkling (lägre entropi) operatörsansvar innebär för överheten motsvaras av en större oordning och större kostnader längre ner i kedjan (högre entropi).

Enligt min mening verkar principen om operatörsansvar dränerande på samhällets resurser. Den representerar ett systemfel, inte endast när det gäller bankerna.

Det väsentliga i mitt svar är de luddiga hänvisningarna till Lagen om Penningtvätt, som alltså berör ”transaktioner”, ”förvaltning” och ”(juridiskt) företräda”. Inget av detta är relevant för passiv förvaring av värdesaker åt en kund.

När det gäller systemfelet med operatörsansvar – hur ett önskat rent gränssnitt för överheten för divergerande problem, istället lägger över det komplicerade till ”någon annan”, som för att undvika kostnader överimplementerar – det hoppas jag kunna skriva en hel serie poster om så småningom.

På ju lägre nivå ett divergerande problem skall angripas, ju mer har det under resans gång divergerat, och den sammanlagda kostnaden och komplexiteten för att framgångsrikt angripa det är större än det var från början.

Kriminalitet är ett sådant divergerande problem. Det minst kostsamma för samhället är att angripa det problemet på en hög nivå. Jag skriver ”angripa”, därför att lösa går inte. Den som tror det (”nollvision”) är dåraktig, eller likgiltig för att i så fall ”någon annan” måste betala.

Om Finansinspektionen och andra i det kontantfria samhällets hallelujahkör skall räknas in bland dårarna eller bland likgiltighetsförövarna är en öppen fråga.

Över alternativ till riskspridning utanför banksystemet, se Cornucopia.

Written by viktualiebroder

12 april 2011 at 19:04

Anmälan till Konkurrensverket

with 4 comments

Bankkartellen som förbjuder kontanter i bankfack

Jag har med stor sannolikhet gjort mig själv löjlig genom att lämna in ett ”tips” till Konkurrensverket, med kopia till Finansinspektionen (lite oklart under vems ansvarsområde det faller), om Bankföreningens beslut att förbjuda förvaring av kontanter i bankfack. Med följande lydelse

Bankföreningen agerar som kartell och förbjuder kontanter i bankfack. Skälen som anges är mycket svävande som  risk för ersättningskrav, risk för personalen, risk för brott mot penningtvättdirektivet. Istället råder man till insättning på konto i bank, det vill säga till en för bankerna vinstdrivande verksamhet. Se bloggar

https://viktualiebrodern.wordpress.com/2011/04/05/kontanter-i-bankfack-och-nya-sedlar/

http://cornucopia.cornubot.se/2011/04/seb-forbjuder-kontantforvaring-i.html

http://cornucopia.cornubot.se/2011/04/fotobevis-om-sebs-kontantforbud-i.html

http://cornucopia.cornubot.se/2011/04/sebs-replik-vi-tror-att-alla-vara.html

Att det politiska sentimentet i delar av samhällets övre skikt är starkt negativt mot kontanter är inte relevant i sammanhanget, då det inte kan uteslutas utan tvärtom är sannolikt att Bankföreningen fattat detta beslut i gemensamt vinningsssyfte (billigare inlåning) Undantaget i KKL 2 kapitel § 2 punkt 1, ”främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande” är inte relevant då visionen om huruvida det kontantlösa samhället innebär ett framåtskridande eller ej närmast är av politisk åskådningskaraktär, inte någon allmänt omfattad sanning.

Något positivt bemötande från vare sig Konkurrensverket eller Finansinspektionen kan man nog inte påräkna. Därtill torde de själva vara alltför insyltade och dela  ”det politiska sentimentet i delar av samhällets övre skikt”.

Mailet med tipset sände jag med följande rader

Bifogar ”tips” om kartellbildning för att förbjuda kontantförvaring i bankfack.

Då det är oklart under vems ansvarsområde ärendet faller, sänder jag också en kopia till Finansinspektionen.

”Tipset” är seriöst menat. Jag är själv inte personligen berörd (saknar bankfack) men det är ett  allmänintresse att få veta KKV:s respektive FI:s inställning i frågan. I synnerhet tolkningen av undantaget i KKL kap 2 § 2 punkt 1 ”främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande”

vänliga hälsningar,

Jag gör mig löjlig som sagt. Men – någon måste göra sig löjlig. Det blev alltså jag.  A man’s gotta do what a man’s gotta do.

Written by viktualiebroder

08 april 2011 at 15:55

Kontanter i bankfack och nya sedlar

with 9 comments

En avlivad konspirationsteori och en nyluftad

Jag ser hos Cornucopia att SEB inte längre tillåter att det förvaras kontanter i deras bankfack. Mot bakgrund av den allmänna hetsen mot kontanter är det ju lätt att ana ugglor i mossen,  att det är något EU-direktiv som ligger bakom, eller någon annan slem konspiration mot det anonyma och resilienta betalningsmedlet kontanter.

Men det är det inte den här gången, utan ett initiativ från Bankföreningens Säkerhetskommite för att skydda banken mot ersättningskrav vid inbrott i bankfacken. Åtminstone enligt ett PM angående revidering av formulären för bankfack utgiven 2010-10-15.  Punkten 3, Föremål som inte får förvaras i facket

… Vidare har lagts in en skrivning om att det inte är tillåtet att förvara kontanter i facket…

Och  punkten 9, Bankens ansvar

…Bankföreningens Säkerhetskommité har framfört önskemål om vissa tillägg för att skydda banken vid inbrott i bankfack för att begränsa eventuella ersättningskrav riktade mot banken. Notera även konsekvensändringen i punkten 3 om att kontanter inte får förvaras i facket…

Det kan man ju undra lite över. Poängen med bankfack är ju att de skall kunna användas just för att förvara värdesaker i. Det är inte direkt säkrare att förvara större summor kontanter hemma. Och enligt punkten 9 i typformuläret

Banken ersätter aldrig förlust av kontanter som förvarats i facket

Så varför helt förbjuda om de ändå uttryckligen utesluter ersättning vid förlust??!

En annan sak man kan undra över är hur egentligen Bankföreningens Säkerhetskommittés uppdrag ser ut. Enligt Bankföreningens hemsida består det i

Det genomgående uppdraget är att verka för att främst skydda liv – det gäller först och främst kunder och personal och i andra hand egendom. Flera av de frågor som behandlas i det bankgemensamma säkerhetsarbetet är också de största arbetsmiljöproblemen för en stor del av bankernas personal.

Skydd mot ersättningskrav står det inget om i den beskrivningen. Det låter som en efterhandskonstruktion, och sanningen i det här fallet är nog snarare att  arbetsmiljöfrågor i vanlig ordning används som ett svepskäl för att hetsa mot kontanter.

Det verkliga skälet finns förstås i en motvilja mot kontanter som sådana – banken upplever dem som en konkurrens mot deras inlåning. Och kontanter och bankfack är båda saker som moderna banker inte vill ha att göra med. Men någon konspirationsteori, åtminstone inte någon speciell, låg alltså inte bakom.

Ed. 110418 vaknar Expressen.

En nyluftad konspirationsteori

Jag ser i Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet om de nya sedlar som är på gång. Ja artiklarna handlar förstås mest om vilka personer som skall pryda dem. Men låt mig få lufta en konspirationsteori: När de nya sedlarna kommer kan det bli problem att få lösa in de gamla, för den som av säkerhetsskäl spridit riskerna, eller tror på deflation,  och har en del av sina tillgångar i kontanter. I sin översyn ser Riksbanken nämligen inga direkta skäl för en ny sedelserie (bilaga 1)

Det finns idag inte praktiska problem som motiverar en helt ny sedel- och myntserie.

Skälet för sedelutbytet ligger alltså på ett annat plan. Jag tror att det blir ett övre tak för privatpersoner att lösa in gamla sedlar. Om inte annat måste bankerna enligt lagen om penningtvätt efterforska ursprunget till alla belopp som tillsammans överstiger 15000 Euro, i praktiken betydligt mindre. Riksbanken ser det som en fördel om indragningen sker i nära samband med utgivningen av de nya sedlarna (PM, sidan 4)

Om äldre sedlar och mynt ogiltigförklaras kommer kostnaden för en ny sedel- och myntserie att finansieras genom att en del av de sedlar och mynt som blivit ogiltiga inte lämnas in till Riksbanken.

Riksbanken, i egenskap av myndighet, omfattas visserligen inte av lagen om penningtvätt, men de har helt outsourcat kontanthanteringen till banker som är bundna av den. Riksbanken själva är inte skyldiga att lösa in utgångna sedlar, utan kan när som helst vägra att göra det.

Enligt ett PM angående inlösen från 2009-01-20 har Riksbanken också för avsikt att vägra inlösen vid misstanke om olaga fång,  trots att myndigheter uttryckligen är undantagna från penningtvättdirektivet

Vidare bör Riksbanken vägra inlösen om Riksbanken finner tecken på att inlösenförfarandet i sig kan dölja att någon har berikat sig genom brottslig gärning. En sådan reglering ligger i linje med bestämmelserna om penningtvätt som återfinns i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt och om penninghäleri enligt 9 kap. 6a § brottsbalken. Utvidgningen avser sådana former av berikande som inte innefattar något förvärv av den sedel som begärs inlöst. Härmed avses framför allt fall där någon har förbättrat sin ekonomiska ställning genom brott, utan att denna förbättring kan härledas till någon viss del av brottslingens egendom. Exempel härpå är framför allt vissa former av skatte- och tullbrott, men även t.ex. försäkringsbedrägeri.

Observera den luddiga beteckningen ”finner tecken på”. Här påtar sig alltså Riksbanken rollen som domstol och fattar ett beslut som kan få stora konsekvenser för den enskilde, ett beslut som inte kan överklagas. Från samma PM

I tillkännagivandet anges att Riksbankens beslut om inlösen inte kan överklagas. Vad som gäller beträffande besvärsrätten fastställs i lag (11 kap. 5 § riksbankslagen och 3 § förvaltningslagen (1986:223)) samt av rättspraxis. Eftersom ev. besvärshänvisning kommer att anges i avslagsbesluten saknas det skäl att i föreskrifterna ange vad som gäller om besvärsrätt.
Kammarrätten i Stockholms län har bedömt att Riksbankens beslut om att inte lösa in ogiltiga sedlar inte går att överklaga (dom den 4 oktober 2007, mål nr 3971-07). Domen har ännu inte vunnit laga kraft då klaganden begärt att få domen prövad i Regeringsrätten.

Jag kan inte se att det blev något prövningstillstånd i Regeringsrätten. Riksbanken får alltså fatta rättsligt verksamma beslut att vägra inlösen av gamla sedlar på den lösa grunden att de ”finner tecken” utan att sådana beslut går att överklaga!

Ed: Jag föreslår att lagen ändras och medger en sådan överklagan.

Risker med kontanter

Vi ser alltså att skälet till att man skall vara försiktig med kontanter är, att de inte är så kontanta när det gäller. De är bara en till intet förpliktigande skuldsedel som blir värdelös i det ögonblick en tjänsteman på Riksbanken tycker sig ”finna tecken”.

Då återstår alltså bara guld. Men att använda guld som betalningsmedel kan å andra sidan ge problem med Skatteverket som inte ser guld som ett ”normalt betalningsmedel”, utan som en vara som, för att inte vara momspliktig, kräver registrering av köparen (mottagaren) med namn och adress i minst sju år.

Knäckfrågan är om guld kan gå in under ”normalt betalningsmedel”. Historiskt är det förstås ingen diskussion – guld har använts som betalningmedel för sitt metallvärde sedan 2700 f. Kristus 543 f. Kristus. I förhållande till det är de 80 åren sedan guldmyntfoten avskaffades i Sverige en ”onormal” period.

Men Skatteverkets jurister är inga historiker. De tror förmodligen som folk gör mest att just det de ser omkring sig just nu är det som är ”normalt”, hur extremt och onormalt historiskt och geografiskt det än är.

Mer om det en annan gång.

Written by viktualiebroder

05 april 2011 at 22:07