Viktualiebrodern

Posts Tagged ‘affordans

Två aspekter av integritet

with 9 comments

Några tankar

Integritet är ett ord som flyr när man försöker definiera det. Det har till och med blivit ett slaskord som fått stå för motståndet mot övervakningssamhället. Och som många inte längre orkar höra, inte ens bland det öppna samhällets vänner. Jag kan inte heller göra anspråk på att definiera det, men jag tänkte ge två exempel på hur det används i den stora världen, utanför Sundbyberg. Som kanske kan ge lite att fundera över.

Landet för människor med integritet

När Thomas Sankara, en av de revolutionärer i Afrika som fått ett, mera än genomsnittet i alla fall, positivt eftermäle (som blivit ännu mer målat i rosa eftersom han blev mördad), 1984 störtade den korrupta regimen i dåvarande Övre Volta, ville han och hans medrevolutionärer göra upp med både det gamla koloniala arvet och det korrupta styrelseskick som på så många håll i Afrika efterträdde kolonialismen. En sak man gjorde var att ändra namn på landet. Det nya namnet blev Burkina Faso.

Burkina betyder ”oberoende” eller ”hel” eller ”med integritet” på mooré, ett av språken i landet. Faso betyder ”fadershuset” eller ”fäderneslandet”  på dioula, ett annat av språken. Slutligen fick en invånare i landet beteckningen (så kallad etnonym) burkinabè. Vilket på franska uttalas byrkinabäää. Låter mycket underligt, också för en fransktalande. Men ändelsen var heller ingen slump, därför att den var typisk för ett tredje inhemskt språk, nämligen fulfulde, där det betyder ”barn till”, ungefär som vårt ”-son” eller ”-dotter”. Ett patronymikon alltså.

Varför gjorde man så? Var det bara ett utslag av romantiskt socialistiska besvärjelser om samförstånd mellan folkslag, ett samförstånd som inte existerade i sinnevärlden, som i Jugoslavien eller Sovjetunionen? Nej, i Burkina Fasos fall fanns det faktiskt en viss förankring i verkligheten. I Burkina har kristna, muslimer och traditionellt troende en lång historia av fredlig samexistens. Det händer att kristna firar Ramadan och muslimer jul. Inte alls som i Nigeria alltså. Burkina är trots sin fattigdom ett mera avslappnat, fredligt samhälle än många andra i Afrika. Det är ingen slump att det är i Ougadougou, huvudstaden, som man vartannat år håller en panafrikansk filmfestival, Fespaco.

Burkina Faso lär oss åtminstone en nödvändig ingrediens i ordet ”integritet”: Tolerans

(S-bloggaren På Ditt Jobb har skrivit en visserligen dogmatiskt socialistisk men ändå intressant recension av en bok om Thomas Sankara, för den som är intresserad.)

Bröd

På brödhyllorna i svenska livsmedelsbutiker råder numera det färdigskivade brödets dominans. Till och med bröd från eventuella lokala bagerier säljs färdigskivat, med varje skiva standardiserat tjock. En tjocklek som motsvarar den genomsnittlige konsumentens önskemål. One size fits all, i bageriernas värld. Den som vill själv bestämma över smörgåsarnas tjocklek, eller vill skära brödet på längden  måste gå till butikens ”bake-off”-avdelning.  Där finns emellertid inga traditionella limpor, så den som önskar något sådant kammar noll.

Möjligheterna att konsumera bröd på det sätt som man vill har alltså minskat. Med ett fint ord har affordansen minskat. Det är något jag ser som en allmän tendens i samhället, att affordansen generellt minskar, på område efter område. Det är en antiliberal utveckling. Jag har svårt att förstå människor som kallar sig liberaler, och tar stora ord i munnen, men bortser från att människorna i det dagliga konkreta umgänget med materiella ting får en allt mindre frihet.

I själva verket ser jag det som skälet till liberalismens kris, att de sensuella frihetsupplevelserna nedvärderats och ersatts med abstrakt mumbojumbo och Newspeak. Med Kjell Höglunds ord

Vår visdom har vissnat till innehållslösa doktriner

människor av kött och blod har blivit maskiner

(Bubblor)

I de sensuella frihetsupplevelserna ingår förstås också hela den så laddade frågan om sexualiteten. Jag har inte tänkt tillräckligt i frågan för att ha en formulerad åsikt i detaljfrågorna, men jag förstår varför frågan är väsentlig för många i den liberala kretsen. När Agnar Mykle som förord till ”Sången om den röda rubinen” skrev

Vi är inte förenade i längtan efter främmande planeter, utan i längtan efter händernas insida

…så kan man läsa det som en kritik av liberalismens urartning i vår tid, det är bara att byta ut ”främmande planeter” mot ”Europeiska Unionen” eller ”Afghanistan”. Eller ”säkerhet”.

Men liberalism handlar om händernas insida. Liberalism handlar om affordans. Liberalismens gud är de små tingens gud, för att travestera en underbar bok av Arundhati Roy. Och händernas insida, affordansen och de små tingens gud sprider sig inte ut i världen genom att åka drönare.

Nu till detta om bröd och integritet: På latinska språk heter fullkornsbröd helt bröd. På franska pain intègre. På spanska pan integral. På italienska pane integrale.  På portugisiska paõ integral.

Vad kan vi då lära av denna ”brödtext” om en ytterligare nödvändig innebörd av ordet integritet: Hel. Varför är detta en nödvändig kvalitet hos ordet integritet? Jo, bara det som är helt har kvar sin potential att delas. Det som är helt innefattar fortfarande en valmöjlighet.

Utan valmöjlighet ingen frihet. Utan frihet ingen integritet.

Written by viktualiebroder

25 november 2010 at 23:43

Sd, DN, genetik, spelteori, metadebatt och något till

with 4 comments

Och så affordans förstås

Jag ser i Dagens Nyheter att en företrädare för Sverigedemokraterna, Thomas Karlsen, hävdat att personer från Mellanöstern och Nordafrika har en särskild aggressivitetsgen, som skiljer dem från svenskar. Han grundar den hypotesen på ett mångårigt arbete som vakt.

Nu får man bena i det här och ta en sak i taget. Om vi ser till de senaste 200 åren så är det otvivelaktigt så, att länderna i Mellanöstern och Nordafrika har haft en betydligt mera omtumlande historia än Sverige.

Det kan mycket väl vara så, att en aggressiv gen faktiskt haft ett större överlevnadsvärde i de länderna, och då kunnat sprida sig, medan en sådan gen i Sverige inte förmått skapa lika mycket (överlevande) avkomma och därmed pressats tillbaka i frekvens. Tvåhundra år är ändå 7 – 8 generationer, då slår någon enstaka procent i skillnad i fortplantningsförmåga per generation igenom väldigt fort.

Men en sådan möjlig aggressivitetsgen är inte avgörande för ett mänskligt beteende. Som Richard Dawkins skriver i ”The Selfish Gene” är det fantastiska med människan att generna, som ligger bakom hjärnans uppbyggnad, ändå lämnat den att själv avgöra vad den anser vara bäst. Givetvis först och främst ”bäst” i de geners intresse som finns i kroppen som hjärnan tillhör.

Men hjärnan är inte någon lydig slav åt generna. Den kan tänka själv. I en miljö, i ett samhälle där människor samarbetar och umgås försiktigt med varandra, kan hjärnan inse sitt egenintresse och anpassa sig till en annan ekologisk strategi, där en eventuell aggressiv gen blir underordnad och irrelevant.

På ett sätt finner jag en sådan genetisk förklaring till varför Sverige och Mellersta Östern/Nordafrika hamnat i så olika ekologiskt stabila jämvikter mera sympatisk än den traditionellt sverigedemokratiska, om kulturella skillnader. När debatten handlar om kulturella skillnader hamnar den mycket fort i något mystiskt, ett ont och gott, vi och dem, muslimer och ja…nånting, vad ”vi” nu möjligen kan enas om att ”vi” är.

Metadebatten

Dagens Nyheter då. När de vill ha en expert som uttalar sig om vad Jan Karlsen sagt så vänder de sig förstås till någon humanekolog eller evolutionsbiolog, som kan säga något om sambandet mellan genetik och mänskligt beteende…?!

Gör de..?!

Nej, de vänder sig till en historiker(!) Men vad har en historiker att tillföra inom humanekologin? Inget alls. Åtminstone inget i den här frågan. Dagens Nyheter vänder sig till en historiker därför att de inte vill ha en artikel som kan ge någon kunskap i sak, utan vill ha en metadebatt om sverigedemokraterna.

Vad bör göras?

Jag är så fruktansvärt trött på att debatten helt polariserats mellan ett främlingsfientligt block med mystiska föreställningar om kulturella skillnader, och ett politkorrekt block som bedriver metadebatt.

Jag vill se en saklig integrations/assimilationsdebatt som just involverar humanekologi och spelteoretiska strategier. Fri Kunskap. Och både genetik och kultur, som båda är företeelser underordnade människans hjärna.

Hjärnan påverkas i sin tur genom kommunikation med andra människor, och genom sinnenas upplevelser av de döda tingen i närmiljön. Därför är regler viktigare än fasta/avspärrande system. Och därför är affordansen så viktig i de miljöer vi skapar.

Liberal är vad liberalt gör

Men regelsystem och affordans är politik. De är till och med grundbultar i en liberal världsåskådning. Agnar Mykle skrev på försättsbladet till sin roman ”Sången om den röda rubinen”

Vi är inte förenade i längtan efter fjärran planeter

utan i längtan efter händernas insida

Jag upphör aldrig att förvånas över människor som ser det som en liberal handling att sända soldater till fjärran länder, men som inte har någon uppfattning om, eller förståelse för, affordansen i närmiljön. Liberal är vad gör liberalt gör. För att travestera Friedrich Nietzsche:

En del håller det för liberalt att säga: Frihet är nödvändig! Men i grunden tro de blott därpå att övervakning och kontroll (och krig!) är nödvändigt. (I originalet står det ”dygd” och ”polis”)

Där är ett ämne för en kommande bloggpost. Minst en.

Spelteori

Sanning och kunskap skall lära oss att leva tillsammans, inte i ett destruktivt, men stabilt, tillstånd i ett Fångarnas dilemma, utan i ett maximerande samarbete. Det samarbetet är förstås inget stabilt tillstånd. Samarbetstillståndet måste underhållas och byggas genom förtroende. Hela tiden. Ibland också genom att bestraffa icke-samarbete, det medges.

Men man kan inte bygga förtroende vare sig genom att föra kunskapsundertryckande metadebatter, flumma om kulturer eller föra krig i fjärran länder. Och man kan sannerligen inte få en människa att känna förtroende genom att övervaka henne.

Man gör det genom Fri Kunskap. Också fri i bemärkelsen fri från guilt-by-association och tabun som av en slump är de som finns i just den tid vi råkar lever i – var tid har sina tabun. Det hade en historiker kunnat säga mycket om.

Man gör det också via händernas insida. Genom människors frivilliga avtal ibland konkret beseglade med handslag. Och genom vardagsföremål och vardagssituationer som vi tar in via våra sinnen.

Det är inte flum, utan i bokstavlig mening påtagligt.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

15 september 2010 at 16:26

Denna dörr skall hållas stängd!

with 2 comments

Annars tas den bort.

Kollektiva bestraffningar har blivit vanligare. Ofta sker bestraffningarna inte ens för något som är ett brott, utan endast som en ordningsfråga. Ett exempel idag är från Ludvika Resecentrum, ett tillhåll för utslagna människor, så kallade a-lagare. Så – bänkarna togs bort! Ja a-lagarna blev väl mindre lidande av det, i alla fall nu under den varma årstiden. Men alla andra…

Det här är ingen isolerad företeelse. Exemplen kan mångfaldigas. Hela övervakningsivern som ideologisk grundad lösning på alla problem fungerar på samma sätt.

Ordningsproblem på gator och torg? Övervaka alla oskyldiga! De skyldiga går förstås någon annanstans, eller skickar fram någon minderårig. Ja övervaka även om det inte finns något ordningsproblem, för att visa handlingskraft!

Någon förstör i tvättstugan? För ett noggrannt register över alla som använder den! Lås dörren och omöjliggör att hyresgäster själv avtalar om att låna en maskin på någon annans tvättid eller låter tvätten hänga på tork över natten. Ingen förstörelse i tvättstugan? ”Investera” i alla fall i ett ”säkert” statiskt system för att visa handlingskraft!

Den som inte duger till att uträtta något, satsar på att köpa in dyra, oflexibla, system. Som varje datasupport kan intyga!

Problemet med dessa statiska system för ”ordning” och ”säkerhet” är deras oflexibilitet. När något händer (det kommer det att göra) saknas alternativ. En hjärtsjuk person som behöver sitta ner skall resa från Ludvika? Ja, det borde ni (öh, vem då?) ha tänkt på tidigare! Vee jözz föllwd örderzz!

Grymhet är det ej i detta, blott aritmetik, skrev Viktor Rydberg. För ondska är banal, konstaterade Hannah Arendt.

Denna rådande säkerhetsfilosofi som bygger på statiska system, kvickfixar och övervakning med kollektiva bestraffningar leder inte till säkerhet, inte heller till någon varaktigt upplevd trygghet. Den representerar ett empatilöst förakt för andra människor, som är likgiltigt för andras lidande, och likgiltigt för kostnader för enskilda och för samhället som blir följden av en sådan missriktad handlingskraft. Ett ytterligare exempel på en externalisering av kostnader. Man sparar in på ordningsmakten, och låter någon annan betala för ordningens upprätthållande och beivrandet av brott.

Men vad vi istället behöver är redundans, långsiktighet och kommunikation. Jag har skrivit om dessa olika säkerhetsfilosofier, här.

Se också begreppet affordans.

Den piratska Argus menade att vi i Piratpartiet inte skulle försöka ändra på det rådande säkerhetsparadigmet. Jag håller inte med. Det är inte bara så att det rådande säkerhetsparadigmet är ovetenskapligt och saknar de för den åsyftade verkan nödvändiga särdragen (patentspråk), dess kvickfixar plågar människor, dess statiska system gör oss sårbara och dränerar samhällets resurser och dess brist på kommunikation försämrar vår förmåga att samarbeta för att lösa problem.

Och leder oss i slutändan till fattigdom.

Om jag blir invald i riksdagen kommer jag att kämpa för ett annat säkerhetsparadigm.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Fotnot: Titeln på den här posten såg jag en gång på en lapp på en dörr. Ni vet den där sortens lappar som brukar sitta i tvättstugor. Underrubriken hade någon lagt till. Med blyerts och bitande ironi.