Viktualiebrodern

Fler betalningsmedel i skatteuppbörden, del 3

with 10 comments

Bitcoin som distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel

Jag föreslår att det tillsätts en statlig utredning som undersöker under vilka förutsättningar ett distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel, som Bitcoin, kan bli möjligt att godta i skatteuppbörden.

Ed: I en motion till Piratpartiets vårmöte 2013 ansåg mötet att det bör utredas under vilka förutsättningar ett distribuerat tredjepartsberoende elektroniskt betalningsmedel, som Bitcoin, kan godtas i skatteuppbörden, med röstetalet 29 mot 23.

Sammanfattning av tidigare

I del 1 av denna serie av bloggposter gick jag igenom lite av historien om olika betalningsmedel i Sverige och speciellt vilka som godtagits i skatteuppbörden och varför. I del 2 drog jag en lans för att fler än enbart privata elektroniska betalningsmedel, som nu, skall tillåtas. Framförallt statliga fysiska (kontanter) och statliga elektroniska (som inte finns för allmänheten, men borde införas) bör godtas. I den här posten tänkte jag se på Bitcoin, som den kanske främsta kandidaten till ett distribuerat tredjepartsberoende elektroniskt betalningsmedel, och något om under vilka förutsättningar som det skulle kunna godtas i skatteuppbörden och hur man i så fall skall gå vidare för att förverkliga det.

Skäl för distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel

Valutor är inte starkare än den som ”garanterar” dem. Därför har valutor som inte garanteras av någon utpekbar person, företag eller stat ett diversitetsvärde, genom att risken fördelas och svängningar i kreditvärdighet hos enskilda aktörer blir mindre betydelsefulla för det allmänna förtroendet för valutan. Traditionellt har detta gällt för fysiskt guld som, genom sin långa historia av förtroende har godtagits ”här och nu” i förvissning om att i sin tur godtas av någon ännu okänd längre fram. Utan att det garanterats av någon yttre makt.

Genom sin struktur av distribuerat godkännande av varje transaktion och genom sin maximala mängd har Bitcoin potential att fungera på samma riskminimerande och förtroendeskapande sätt som fysiskt guld. Till och med en större potential, eftersom autentiseringen trots allt är billigare än äkthetskontroll (”assayering”) av fysiskt guld, och genom att maxmängden är en konstant, medan guld genom något framtida möjligt tekniskt genombrott inte kan sägas ha en maximal mängd.

Man kan också nämna Friedrich A Hayeks förslag om en konkurrens i valutor, framlagd i ”Denationalization of money”. Men det gäller då valutor, och inte strikt betalningsmedel, och vidare avvisar Hayek helt statlig inblandning i betalningssystemet, vilket förstås har att göra med en negativ syn på staten över huvud taget.

Jag tror för min del att privata oligopol, som i det nuvarande betalningssystemet, till och med är en försämring jämfört med statliga monopol.

Kvaliteter hos Bitcoin

Jag tänker inte gå in på tekniska detaljer hos Bitcoin (se wikipedia eller denna mera lättlästa, tillika kritiska artikel), men de väsentliga punkterna är att ägande kan verifieras, samma Bitcoin kan inte spenderas mer än en gång av samma ägare, precis som fysiska kontanter och det finns en maximal mängd som man långsamt rör sig emot, nämligen 21 miljoner,  någon gång efter 2033 (graf).

Varje transaktion måste verifieras av flera tredjeparter, typiskt sex stycken. De gör det genom att kontrollera att aktuell Bitcoin har samma transaktionshistoria som den skall ha enligt deras interna loggbok över samtliga existerande Bitcoins och genom att genomföra krävande beräkningsprocedurer. När sex noder gjort detta, vilket typiskt tar tio minuter, anses transaktionen vara säkrad och denna läggs till i loggböckerna som sänds ut till alla existerande noder för uppdatering av deras loggböcker och samtidigt läggs transaktionen också till i datasträngen för just denna Bitcoin.

Det är alltså öppet för alla att se att en transaktion skett, och till vilket belopp, men det är svårt eller omöjligt för en utomstående att veta mellan vilka transaktionen skett, eftersom Bitcoins visserligen kan kopplas till ”plånböcker”, men dessa ”plånböcker”, som kan finnas på en av transaktionsparternas egna dator eller i en transaktionscentral, inte är självklart kopplade till någon utpekbar person.

Nya Bitcoins skapas, upp till maxmängden, genom att de verifierande noderna får tillgodoräkna sig nyskapade Bitcoins som ersättning för besväret. Den ersättningen minskar efterhand som mängden närmar sig max och eftersom samtidigt ansträngningen för att verifiera ökar, räknar man med att verifieringen i framtiden kommer att kosta en (mindre) avgift från transaktionsparterna.

Bitcoins kan förvärvas genom att köpas på olika börser, eller helt enkelt genom en affär i verkliga världen med någon som har och för över till den nye användarens ”plånbok”, som alltså kan befinna sig på den egna datorn eller hos någon mellanhand.

Myndigheters syn på Bitcoin

Skatteverket har hittills sett Bitcoin som en vara underkastad momsplikt (diskussionstråd på bitcoin.se) och utvinning som en affärsverksamhet. De kan komma att ändra sig angående momsplikten  sedan Finansinspektionen i december erkänt Bitcoin som ett betalningsmedel.

Ed: Skatterättsnämnden anser sedan 2013-10-14 att handel i Bitcoin ej är momspliktigt. Skatteverket har överklagat detta, oklart varför.

Ed2: Kronofogden skall börja efterforska Bitcoin vid indrivningar av skulder enligt Svenska Dagbladet 2014-10-06.

FI anser att det innebär att utgivare är underkastade Betaltjänst- och Penningtvättlagarna och är en tillståndspliktig verksamhet, men hur de skall kunna peka ut en enskild utgivare av Bitcoins är en annan fråga. Lagstiftarna har helt enkelt inte i sin övertro på kontrollåtgärder haft fantasi nog att föreställa sig ett betalningsmedel utan utpekbar ”ansvarig”. De som utvinner (och validerar transaktioner) kan möjligen falla under lagen. Men vem vet deras fysiska lokalisering?

Den Europeiska Centralbanken har gett ut en rapport om ”Virtual currency schemes”. Även de har uppenbara svårigheter att förstå och passa in Bitcoin och liknande valutor utifrån ett existerande regelverk som förutsätter någon ”ansvarig” bakom.

Furthermore, the global scope that most of these virtual communities enjoy not only hinders the identification of the jurisdiction under which the system’s rules and procedures should eventually be interpreted, it also means that the location of the participants and the scheme owner are hard to establish. As a consequence, governments and central banks would face serious difficulties if they tried to control or ban any virtual currency scheme, and it is not even clear to what extent they are permitted to obtain information from them. In the particular case of Bitcoin, which is a decentralised peer-to-peer virtual currency scheme, there is not even a central point of access, i.e. there is no server that could be shut down if the authorities deemed it necessary (sidorna 42-43)

Den enda rimliga slutsatsen av det borde därför vara att bejaka och samexistera med Bitcoin, vid äventyr att annars helt lämna över det till de onda krafterna (sett ur staternas synvinkel).

Erfarenheten säger dock dessvärre att det kommer att finnas de som ändå kommer att försöka  kämpa emot udden och vilja kontrollera och förbjuda. Såvida det inte på politisk väg är möjligt att bejaka utvecklingen innan resurser åter kastats bort till ingen nytta på kontroll och repression. Det kanske något förmätna syftet med denna bloggpost är att bidra till en sådan politisk utveckling.

Problem med Bitcoin som måste beaktas

Jag uppfattar följande problem eller invändningar mot Bitcoin

a) Volatiliteten

Bitcoins värde mot andra valutor har undergått stora svängningar under sin livstid (graf). Vi har sett spekulationsbubblor med åtföljande krascher. Sedan kraschen i juni 2011 har kursen stigit stadigt uppåt, senast uppmärksammat i SvD. Den senaste stigningen beror emellertid också på att det nyligen blivit ”dyrare” att utvinna nya Bitcoins.

Sådana fluktuationer gör Bitcoin mindre lämpligt som valuta, men hindrar inte helt en användning som betalningsmedel. Å andra sidan talar det mesta för att svängningarna efter hand kommer att minska i amplitud, och att de mera långsiktiga förändringarna i växelkurs mot andra valutor kommer att hänga ihop med Bitcoins inbyggda tendens till deflation och bero på hur mycket inflation vi får se i andra valutor.

För att svängningarna skall minska krävs som jag ser det att nytillverkningen sjunker, enligt plan,  och att fördelningen av innehavet blir mera utjämnad, så att ingen enskild aktör längre kan potentiellt påverka utbud och efterfrågan och intresset för spekulation minskar i takt med att omsättningshastigheten ökar.

b) Förknippat med illegal verksamhet

Att Bitcoin drar till sig intresse från skumraskaffärer (som Silk Road) beror förstås i första hand på ett förtroendeproblem för traditionella betalningsmedel. Man har dragit åt tumskruvarna med penningtvätt- och betaltjänstlagar tydligen utan att förstå att kriminaliteten följer minsta motståndets lag och söker sig andra betalningsmedel. Om man på politisk väg undergräver förtroendet för användbarheten av traditionella valutor är det uppenbart, utom för populistiska politiker då tydligen, att det dels uppstår nya och dels att kriminaliteten söker sig dit. Att Bitcoin dragit till sig kriminella beror inte på Bitcoin, utan på den rådande betalningssystempolitiken att söka motverka stabilitetsproblem orsakade av pengars karaktär av skuld med ett eskalerande regelverk, med bekämpandet av kriminalitet som lämplig förpackning för att blanda bort korten och få medicinen att gå lättare ner hos den stora allmänheten. Att tekniska kontrollsystem för brottsbekämpning innebär att de kriminella istället går på person och i slutändan riskerar att kriminalisera kontrollörerna, tycks man bortse ifrån (se ”Om att förutse oförutsedda konsekvenser av beslut”).

Omvänt kan man därför se Bitcoin som ett robustare betalningsmedel, betydligt bättre rustat mot att tas över av kriminella just på grund av att det står utan en central kontroll och genom att ingen därför frestas ta över ett centralt kontrollsystem (som alltså inte finns) i eget syfte.

c) Utanför centralbankernas kontroll

Centralbanker vill ha en kontroll över den totala penningmängden. Men Bitcoin med sin maxmängd är knappast ett problem i så fall. Alla inflationsprogram för att öka penningmängden,  ”kvantitativa lättnader” som centralbankerna själva sysslar med är i så fall ett betydligt större problem. I ECB-rapporten länkad ovan skriver man dock uttryckligen att Bitcoin inte uppfyller kriterierna för ett systemkritiskt betalningsmedel

…they cannot be considered systemically important payment systems. Consequently , it is absolutely clear that they would not be capable of triggering disruptions or transmitting shocks across the financial systems (sidan 42)

I Sverige har Riksbanken ett monopol på utgivande av fysiska lagliga betalningsmedel, och ansvar för att indirekt kontrollera penningmängden. Bitcoin skulle kanske kunna sägas inskränka på det monopolet. Men storleksordningen 95% av den totala penningmängden i Sverige består idag av privata skuldsedlar, tillgodohavanden på konton i privata banker, som ställts ut av andra än Riksbanken, så en sådan invändning går faktiskt inte att ta på allvar. (Det utesluter förstås inte att staten/staterna skulle vilja undertrycka Bitcoin med monopollagstiftningen som tillhygge, hur fåfängt det än vore).

d) Deflation by design

Den traditionella nationalekonomiska synen är att deflation är något dåligt, eftersom den leder till att människor hellre sparar än spenderar sina pengar vilket leder till en minskad aktivitet i ekonomin. Men den synen förutsätter att ekonomin faktiskt kan växa och att inga yttre faktorer tvingar den att minska i alla fall. I ett nolltillväxt- eller tillbakagångsscenario till exempel på grund av en energibrist är deflation en naturlig sak.

Detta att förväntningar på deflation leder till hamstring är också delvis självreglerande. Greshams lag säger att ett ”bättre” betalningsmedel i betydelsen ”värdebeständigare” trängs ut av ett sämre, genom att ”hamstras”. Skulle Bitcoin i längden hamstras skulle användbarheten som betalningsmedel sjunka genom att färre Bitcoins cirkulerade. Det skulle i sin tur leda till att värdet på Bitcoins föll, och locka ut fler Bitcoins på marknaden.

Deflationstendensen hos Bitcoin förstärks också av att Bitcoin, precis som kontanter har ett svinn (se e) nedan), så att den totala mängden faktiskt kommer att minska. Men det är möjligt, och diskuteras, att lägga in en tidsbegränsning så att Bitcoins som inte använts under en given tid förfaller, och kan ersättas av nya som utvinns.

e) Kan förloras

Precis som fysiska kontanter kan Bitcoin förloras. Hårddiskar kan krascha eller bli stulna. Det finns emellertid externa aktörer som åtar sig att mot betalning förvara andras Bitcoins, lite som banker.

Bitcoin har heller ingen insättningsgaranti. Den enda garantin ligger i Internets existens och fortbestånd. Men det säger bara att man aldrig bör lägga alla ägg i samma korg.

f) Tidsfördröjning (latens)

För att en transaktion skall kunna valideras av tillräckligt många andra parter dröjer det i genomsnitt tio minuter. Bitcoin är alltså inget för à vista-köp över disk. Men det är fullt möjligt att tänka sig motsvarigheter till mobila betalningslösningar som använder Bitcoin som underliggande valuta men mot betalning står för risken för validering åt köpare och säljare.  Latensen behöver alltså inte bli ett avgörande hinder mot direkta affärer.

g) Berikning av early adopters

En stor del av alla Bitcoins sitter på ett relativt fåtal händer. Många av dem har köpt på spekulation. Om det visar sig att Bitcoin håller över tiden skulle ett fåtal personer göra en god vinst. Det gör det svårare  att argumentera för Bitcoin, särskilt för den som själv äger (jag kan däremot, för jag har inga). Men jag anser att den berikningen är ett nödvändigt ont, därför att förutsättningen för att Bitcoin alls skulle kunna få ett fotfäste är att ”early adopters”, naiva teknikoptimister och hysteriska undergångsprofeter i en salig blandning (jag överdriver förstås) skulle vilja satsa sina surt förvärvade slantar på ett från början osäkert projekt. De har tagit en högst reell risk.

Det har heller inte varit gratis att utvinna Bitcoins. Billigare i början men ständigt mera krävande för grafikkort och med en allt högre elförbrukning. Bitcoins uppstår inte av sig själva.

Slutligen är det tveksamt om några valutor någonsin tillkommit på ett moraliskt klanderfritt sätt. Man behöver inte vara marxist för att hålla med om att den ”ursprungliga kapitalackumulationen” har varit en mycket smutsig verksamhet som överallt byggt på stöld från och exploatering av andra människor. Alla existerande valutor bygger på att någon, med hot om våld, i extremfallet US-dollarn uppbackad av flera tusen kärnstridsspetsar, garanterar värdet. Bitcoin har i alla fall den moraliska fördelen att dess tillkomsthistoria inte rymmer vare sig våld,  exploatering eller skuldsättning.

Lämplighet med omräkning till SEK

Om Bitcoin skulle accepteras i skatteuppbörden skulle det krävas en omräkning till kronor. Men redan nu ställs företag som redovisar i Euro inför omräkningsproblemet när skatten denomineras i kronor. De får också ta valutarisken som uppstår genom att det går en tid mellan kontohändelser och skattein- och utbetalningar. Omräkningskursen meddelas för varje dag av Riksbanken.

Det vore inte svårare än nu, om Riksbanken för varje dag också meddelade en kurs för omräkning mellan kronor och Bitcoin. Skillnaden mot idag vore förstås att valutarisken inte ensidigt skulle bäras av skattebetalaren utan delas mellan denne och Skatteverket. Men Staten skulle också kunna betala utgifter i Bitcoin.

En förutsättning är förstås som nämnts att volatiliteten minskar, för att minska risken för parterna. Men en acceptans av Bitcoin i skatteuppbörden skulle i sig bidra till att minska volatiliteten.

Förslag

Jag föreslår att det tillsätts en statlig utredning som undersöker under vilka förutsättningar ett distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel, som Bitcoin, kan bli möjligt att godta i skatteuppbörden.

De två avgörande hinder som jag ser för närvarande är volatiliteten och den ojämna fördelningen. Men jag tror att det kommer att förändras med tiden. Någon brådska är heller inte nödvändig – Rick Falkvinge har förutspått att Bitcoin får sitt stora genombrott först 2019.

Men redan att vilja utreda förutsättningarna för att godta Bitcoin i skatteuppbörden är ett politiskt ställningstagande om vikten av ett mera diversifierat, och därmed stabilare, betalningssystem.

Written by viktualiebroder

08 mars 2013 den 19:59

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Du har missförstått lite hur lång tid det tar, och hur det går till att konfirmera en transaktion, men det är inte så överdrivet viktigt.

    Mats Henricson

    13 mars 2013 at 18:55

  2. Tack för att du påpekar det. Hade inte tid att läsa Nakamotos ursprungliga artikel.

    Men som du säger är det inte så avgörande att det hindrar att man kan driva frågan om en utredning av förutsättningarna för skattekontot politiskt.

    viktualiebroder

    13 mars 2013 at 20:07

  3. Hej, jag skulle jätte gärna se att vi var flera stycken som samarbetade om motionen, för jag tror att det är jätteviktigt för att komma över informationströskeln för det här. De som är insatta tycker säkert att detta är jätte bra, problemet är att de flesta som inte förstår tänker, ni är helt galna. en bra sak hade varit om vi gjorde en liten film där man beskriver vad som händer och varför det är viktigt med flera alternativ. Kanske till och med lite referenser om det som händer på Cypern idag.

    dukeh3

    18 mars 2013 at 13:32

  4. anledningen varför jag gärna hade sett att du delar med dig tidigare är att annars så kommer du att krocka med min motion, och då riskerar vi att det blir mest förvirring🙂

    dukeh3

    18 mars 2013 at 13:39

  5. #dukeh3
    Det vore jättebra om vi kunde jämka oss. Jag har mailat dig, hade försökt tidigare på din PP-adress men den läser du väl inte och jag hittade ingen annan.

    viktualiebroder

    18 mars 2013 at 14:17

  6. 1) Efter att ha läst din post började jag undra om man kan betala skatt i någon annan valuta än SEK? En snabb titt på skatteverket gav mig inget svar. Jag tycker det vore underligt om Skatteverket accepterade någon annan valuta än SEK. Varför skall de ta några valutarisker? Någon som vet? Bitcoin är ju både ett betalningsmedel och en sorts valuta?

    2) Är inte bitcoin mer av en råvaruliknande entitet? Det krävs en allt ökande energi att utvinna nya bitcoins och mängden är i slutändan begränsad. Medan exempelvis svenska kronor egentligen inte har någon begränsning i hur många nya som ’tillverkas’. Dessutom kan en valuta försvinna över en natt och ersättas av annat (euro, Reichsmark etc). Det är svårare att se att något sådant skulle kunna hända med bitcoins. Visst skulle bitcoins kunna förbjudas, men det skulle därför inte försvinna som betalningsmedel, förmodar jag? Jag antar att staten inte accepterar betalning av skatt i guldtackor, även om guld (en råvara) kan vara ett betalningsmedel i vissa sammanhang.

    Mikael

    22 mars 2013 at 07:38

  7. #Mikael

    1) Nej, det går bara att betala i SEK, skatten är denominerad i SEK. Företag som redovisar i Euro betalar skatt enligt den genomsnittliga växelkursen under perioden (oftast månaden).

    Indirekt tar alltså Skatteverket redan nu en valutarisk. Ännu större valutarisk tar Riksgäldskontoret genom att insättningsgarantin är uttryckt enbart i Euro, medan statens intäkter alltså är enbart i kronor. Valutarisk är i sig inget bra, men man får ta det onda med det goda, och när det gäller Bitcoin får man alltså ett distribuerat tredjepartsberoende som kan bidra till att stabilisera betalningssystemet. På sikt är Bitcoin en stabilare valuta än kronor och tanken är inte heller att staten skall lägga dem på hög, utan själva använda dem för betalningar.

    2) Risken för Bitcoins är väl samma som för Internet – en plötslig och kraftig ”dekomplexifiering” av samhället som resultat av någon kris. Ingen el, inga Bitcoins. Därför blir det nog aldrig annat än en marginell valuta. Guld kan man säga är ett fysiskt distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel. Det är så att säga ”inarbetat” som värdebeständig valuta. ”Någon” har varit villig att ta emot det i åtminstone över 2500 år.

    Det är förstås möjligt att något tekniskt genombrott plötsligt översvämmar världen med guld, billig utvinning ur havsvatten, brytning på främmande himlakroppar till exempel. Och då är det slut med guldet som värdebevarande valuta. I det avseendet kan man säga att Bitcoin är mera värdebeständigt än guld. Betalningsmedel är guld ganska sällan, även om till exempel Iran gjort oljeaffärer mot rent guld som betalning, på grund av sanktioner.

    Jag ser i och för sig inget hinder för att betala skatt i guld, mer än att tiden inte är mogen för det (eller silver eller platina heller för den delen).

    viktualiebroder

    22 mars 2013 at 09:40

  8. Tack för largöranden.
    Verkar lätt ansinnigt att insättningsgarantin är i euro… Särskilt som svenska politiker, ekonomer etc åtminstone förr benämnt SEK ”skvalpvaluta” och liknande saker.

    Mikael

    22 mars 2013 at 16:21

  9. […] 2 handlar om en diversitet, mångfald, inom betalningsmedlen. Del 3 specifikt om ett distribuerat tredjepartsberoende […]

  10. […] alle” är steg på vägen. Distribuerat tredjepartsberoende betalningsmedel kommer först i del 3. Del 1 var en historisk […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s