Viktualiebrodern

Sjunkna kostnaders dilemma

with 3 comments

Känslor slår (nästan) alltid förnuftet

Åtminstone två framträdande akademiskt skolade i ekonomisk teori satt med vid det säkerligen i framtiden famösa mötet i EU-nämnden igår, där man beslutade skjuta till ”betydande belopp” till IMF för att slussa vidare till EU-länder med en låneberoendeproblematik. Bara ett lån till, sen har de lovat att lägga av. De är snälla när de är nyktra. De mår så dåligt just nu. I den här familjen har vi alltid ställt upp för varandra. Nu måste vi vara vuxna och angripa detta på ett konstruktivt sätt. Carl B Hamilton på svt:

Det är otroligt olyckligt att Storbritannien uppträder så icke konstruktivt.

Och, då gråtvalsen inte fungerar, ”dålig stämning

…det varit mycket dålig stämning på mötet, framför allt gentemot Storbritanniens ledare David Cameron.

Carl B Hamilton och Anders Borg. Två medberoende.

Jag är en okunnig amatör i sammanhanget. Men jag känner till (och känner bara allt för väl till från mitt eget liv…) ett ekonomiskt/psykologiskt fenomen som kallas ”Sunken cost dilemma”.

I varje givet ögonblick är alltid argumenten för att kasta in mera pengar i ett projekt, för en också minimal chans till framgång, så mycket starkare än för att svälja förtreten och ta den förlust på redan satsade pengar som man innerst inne vet är så mycket sannolikare.

Istället kommer man i slutändan att ha förlorat ännu mera (gäller inte bara pengar). Citat från wikipedia

While the project progresses towards disaster, the decision not to go on with the project gets more and more unlikely. The project is like a train: once it has been put on a track, it is very difficult to change its direction.

Carl B Hamilton och Anders Borg, och säkert några till, på EU-nämndens möte vet detta. Ändå handlade de som de gjorde. Ja, till svt säger till och med Borg

Man riskerar inte pengarna, utan får en relativt bra avkastning, säger Borg

Ja, vad han egentligen sa var väl snarare: Jamen man riskerar ju inte pengarna, ju, utan får ju en relativt bra avkastning, ju. Juh. Eller? Va? Hörru! 

Den uppenbara följdfrågan missade journalisten: Hur stort belopp tecknar Du då personligen?

Med anledning av att finansieringen trots dessa ”betydande belopp” ändå inte räcker till citerar E24 Fredrik Reinfeldt

Sedan kommer olika hävstångsmekanismer användas för att öka utlåningskapaciteten, sade han

Hävstångsmekanismer… En isande vind gick just genom rummet…

Om vänsterpartisten Jonas Sjöstedt och sverigedemokraten Margareta Sandstedt (?) känner till ”Sunken cost dilemma” vet jag inte. Men de hade omdömet att säga nej i alla fall.

Van Morrison får sista ordet:

If my heart could do the thinking
And my head begin to feel
I would look upon the world anew
And know what’s truly real.

The Man på youtube.

En till

When everyone is upfront
and they’re not playing tricks
When you don’t have no freeloaders
out to get their kicks in

I’ll just have to remember, there’ll be days like this.

Advertisements

Written by viktualiebroder

09 december 2011 den 18:54

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hoppas nu att vi får räkna av böterna för att vi har vett nog att avstå DLD från den där summan.

    smen

    09 december 2011 at 20:01

  2. ”You can take the money, but can you take the blame?”
    – Lemmy

    Christer

    11 december 2011 at 16:57

  3. […] också om den Europeiska Makropatin och om Sjunkna kostnaders dilemma. Share […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s