Viktualiebrodern

Freudianskt rubrikfel

with 9 comments

En  avslöjande preposition

En artikel på E24 har rubriken ”Reinfeldt: Det går åt rätt riktning”.

Det är förstås dålig svenska, en så kallad kontamination. Antingen heter det i rätt riktning eller åt rätt håll. Inte någon sammanblandning av de två uttryckssätten.

Av artikeln framgår att ”Den Evigt Sorgsne Nallebjörnen” faktiskt sa ”i rätt riktning”. Kontaminationen stod alltså rubriksättaren för.

Men jag undrar…. Kanske det var en freudiansk felskrivning? Kanske tänkte rubriksättaren undermedvetet Det går åt *******. Och kom sedan  (för sent!)  in på det ”rätta” hållet igen.

Fascinerande tanke i alla fall. Sådana små grammatiska detaljer som medborgare i totalitära stater har lärt sig vara extremt känsliga för. Och sovjetiska journalister var mästare i. Men inte vi här, och inte på Schibsted förstås.

Än.

För övrigt vill jag meddela att jag röstade nej såväl 1994 som 2003 och att jag på svt:s valpejl förra året på frågan om ”Sverige skall lämna EU” svarade att jag är för fred och därför vill se en upplösning av EU under ordnade och fredliga former. En formulering som jag ser nu har återuppstått helt självständigt hos HAX.

EU-utopin har något sjukt över sig.

Det ser inte ut att bli så utan ser ut att gå åt…ööh, rätt riktning menar jag.

Written by viktualiebroder

09 december 2011 den 13:04

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Å än slank han hit
    å än slank han dit
    å sen så slank han ned i diket!

    Vi är alla fulla av freudianska felsägningar, som visar var vi står. Framför allt inser vi ofta själva vad vi skrivit och själv-korrigerar oss snabbt. På gott och ont! Men medvetande-höjande är det.

    Idag håller jag på att tillverka en banderoll att bära på snedden över kappan. Jag ska stå med den tysta ”Aktivt Icke-våld mot nazismen” på Skeppsbron längs med nazistermas marschväg. Viktigare än någonsin eftersom världsmedia är på plats för Nobel-festligheterna precis samtidigt. Min banderoll är röd, naturligtvis, men längs höften ska jag göra något vackert med många färger (utom svart, brunt, mörkblått och lila). För dig och andra liberaler ska jag göra extra fina ljusblåa fransar för att poängtera att också liberaler utgör en viktig kraft mot nationalism, nyfascism och rasism.

    Men vad ska jag skriva på banderollen?

    PK 4 ever?

    Gunnel Gomér

    09 december 2011 at 13:37

  2. Jag tror inte ”pk 4 ever” är så bra. Då bekräftar du deras ”splittade” världsbild, vi-och-dom-tänkandet.

    Ännu värre är att Du själv låser fast Dig i en omvänd ”splitting”. Begränsar Dig själv.

    Men jag har inga bra klatschiga förslag faktiskt. ”Fysik och Mänsklighet – inte vi-och-dom” är varken klatschigt eller hade varit begripligt för någon annan än för mig😉

    Ha så roligt!

    viktualiebroder

    09 december 2011 at 13:47

  3. Det kunde ju också tolkas som att han menade att ”åt helvete” *är* ”rätt riktning”.

    Per Sörner

    09 december 2011 at 14:33

  4. #Per

    Ja hade det varit en sovjetisk tidning på sovjettiden hade jag defintivt tolkat det som att det var det hon/han menade😉 Nu vet jag inte.

    viktualiebroder

    09 december 2011 at 15:17

  5. MR 4 ever?
    Men få begriper att MR betyder ”mänskliga rättigheter”

    Ja, du har rätt i att varna för detta ”vi&dom”. I politikens förlängning, i beslutsfattande hamnar vi ändå där…bä eller bu? Det viktiga är kanske hur vi agerar innan vi kommer fram till bä&bu-situationen?

    Det är jäkligt svårt Broder! När man ställer sig mitt i debattens blåshål. Men försöka duger!

    Gunnel Gomér

    09 december 2011 at 15:58

  6. ”Jag är
    en av de
    94%”

    samt för internationella pressfotografer

    ”Human Rights for life!”

    Så blev texten på den banderoll jag kommer att bära över axlarna imorgon. Fransarna i de politiska färgerna rött, rosa, grönt, ljusblått, guld och silver har jag förvandlat till såna där glädjevippor som amerikanska tjejer bär runt handlederna när de hejar på idrottslag. Alla icke-våldsmetoder mot nyfascismen är bra🙂

    Gunnel Gomér

    09 december 2011 at 18:50

  7. Broder, så sorgligt!

    Nazisterna som marscherar är förtvivlat unga, 18-30 år. Nästan bara grabbar. De hade begärt att få defilera förbi Slottet och det fick de för polisen, en liten marsch på kanske 4-500 meter. Från Slottets ena flygel (Mynttorget), runt hörnet, vända vid avspärrningar på Skeppsbron och gå tillbaka runt slottshörnet.
    En sorgemarsch med två svarta Liemän i täten, en svart kista buren av 6 killar och sedan ett långsamt flanerande fackeltåg i nån slags stämning av vredgad sorg. En högtalare läste upp namn på unga män, unga av deras förnamn att döma. Den inspelade rösten sa att svenskfientligheten skördar människoliv.

    Och där stod vi ”Aktivt icke-våld” på prydlig rad vid Slottet med våra neongula västar och höll upp vita A3-ark med mördade svenskars namn på, alldeles tysta, godkända av polisen som de enda människor som tillåts möta nazisterna ansikte mot ansikte.

    14 polisbussar, en springande grupp poliser i full kravallutrustning, en ambulans, alla broar avspärrade, en signalskåpbil med svarta rutor, en helikopter i luften som cirklade starka strålkastare runt oss.

    En mäkta sorglig tillställning!

    Jag gjorde en iakttagelse, jag kan ha fel, men tror att jag uppfattat saken rätt. Påtagligt många av nazisterna var kortväxta och späda. Små grabbar alltså. Hur rädda är de? En del av dem har jag mött på nätet…

    Ja jävlar!

    Gunnel Gomér

    10 december 2011 at 18:50

  8. #Gunnel

    Rörelser som de högerradikala består egentligen i två element som man måste hålla åtskilda. Dels orättvisor och missförhållanden som är reella. I deras fall en upprördhet över en överrepresentation hos inmigrerade nysvenskar av sociopatiska och snyltande element. Detta dels därför att

    * de inflyttade på grund av sämre studieförutsättningar där de kommer ifrån och avsaknad av kontakter i Sverige hamnar i ett socioekonomiskt underläge. Ett socioekonomiskt underläge gör att de individer som ”ligger på gränsen” tenderar till en antisocial livsstil. Det är väl detta som Jerzy Sarniecki brukar framhäva, sambandet mellan socioekonomisk status och kriminalitet.

    * människor som flyttar är inte representativa som grupp från de befolkningar de kommer ifrån. Psyko/sociopater har rent psykologiskt en svagare anknytning till en plats (”platsidentitet”) och är därför mera lättrörliga. Psyko/sociopater är också därför mera benägna att flytta, därför att de ofta ”gör sig omöjliga” där de kommer ifrån. (Hit måste man också räkna vissa romska subkulturer med ett eget extremt vi-och-dom tänkande, som dessvärre inte är betydelselösa i vare sig storlek eller ”effekt” på omgivningen). Andelen psyko/sociopater är med all säkerhet högre bland människor som flyttar än bland bofasta.

    Av dessa två skäl (åtminstone) är det ett faktum att många, själv svaga (du beskriver själv deras synbara yttre svagheter), människor i Sverige upplever lidande orsakat av inflyttade människor. Dessa faktiska missförhållanden översätter de, som tyvärr är näraliggande för människan, till ett ”vi-och-dom”. Med ”vi-och-dom” kan man ju ta ett enda beslut, istället för att vara tvungen att gneta och streta med att bedöma varje individ man möter enskilt.

    Ett så extremt vi-och-dom tänkande som bland högerextrema lockar sannolikt flest sådana som på något sätt ”har lättare för” (och svårare för att bedöma andra individer) att hamna i ett sådant tänkande. Men alla är inte ”sådana”. Alla är inte ”förlorade” utan det ligger i deras förmåga att komma ur ett sådant tänkande.

    Faktum är, att med undantag av tredje rikets Tyskland, de flesta totalitära stater ändrats ”inifrån” i slutändan. Främsta exempel jag kommer på är väl Gorbatjov och kung Juan Carlos i Spanien. Saif Al-Islami i Libyen hade potentialen, men ”hann inte”. På samma sätt förmodade Lobaczewski att nazismen till slut, om den inte ändats utifrån dessförinnan, tagits över av reformkrafter. En märklig tanke, men den verkar rimlig.

    Därför tror jag att man måste hålla den möjligheten öppen för dem som nu fastnat i de högerextremas vi-och-dom. Därför tror jag inte, som jag var inne på igår, att bemöta dem med ”vi-och-dom” tillbaka, utan tvärtom inneslutande och personligen respektfullt. Gneta och streta med att bedöma dem enskilt.

    Lobaczewski skriver att den ideologiska etiketten och jargongen är en ”överrock” som detta tänk tar på sig allteftersom världen ser ut just då. Högerextremism och AFA är bara två överrockar med i grunden samma innehåll, ungefär som ”Blåvitt” och ”Gnaget” bara är två överrockar för våldsbenägna huliganer.

    Vi måste fokusera på tänket. Inte på den ideologiska ”överrocken”. Det enda giltiga ”vi-och-dom” är vi och så dom-som-tänker-vi-och-dom.

    viktualiebroder

    10 december 2011 at 21:25

  9. Att SDare ofta kommer från gungiga socioekonomiska förhållanden, mest från småorter, det står klart för mig. Dessutom har jag allt mer i kontakter fått höra att många har en personlig erfarenhet av att ha blivit illa behandlade av en eller flera ”invandrare”, inte kunnat hävda sig, blivit maktlösa.. Som i sin tur triggat igång en mer eller mindre paranoid föreställningsvärld. Flertalet var ”höger” i sin allmänna föreställningsvärld redan innan, bär på auktoritära tanke-strukturer alltså. Flertalet av dem jag möter är yngre män, en grupp som alltid lever extra mycket med armbågarna utåt.

    Jag gnetar och stretar broder…enskilt. De som är öppna för dialog går att tala med, människa till människa. Men andra tycks ha nätet som ångventil, bara pysa ut svartsynta visioner om att Götterdämmerung redan är här samt verbala rallarsvingar. Det hör till det svåraste som finns för en sådan som jag att ”innesluta” unga, hatiska män, de VILL inte bli moderligt behandlade, inte intellektuellt behandlade heller. De vill ha emotionell bekräftelse på att allt är åt helvete, allt är lögn och fulhet. Jag lyckas bättre med de medelålders🙂

    ”Svenskfientlighet” är ett otäckt ord! Det är ”vi & dom” i sin sam-etniska tappning. Sannfinländarna, som knappt har några muslimer i landet, ger sig på den finska svenskspråkiga minoriteten i stället. Och här finns väl en gammal klass-konflikt under?

    Alla är inte förlorade…det har du rätt i🙂 Gamla socialarbetare som jag vet det med säkerhet. Men Broder…en av de svåraste sakerna för både psykiatriker och socialarbetare, det är just paranoida tankemönster. Just de som är ”misslyckade fall” är ofta paranoiker. Och högerextremister är i hög utsträckning just paranoida ”personligheter”. Det oroar mig!

    Jag har bara träffat en riktig nazist…i just ett sådant respektfullt möte du önskar dig. Vi satt flera timmar på en trapp och rökte och pratade en sommarkväll. En kille med ärrade knogar och kinder efter många slagsmål. Som barn misshandlad av sin far. Blev nazist vid 12 år. Tolv? frågade jag, hur gick det till? Det var marschmusiken, sa han, jag älskade den. Den var kraften, enigheten, jag blev stark.

    Kraft durch Freude…det är nog det smartaste fascismen har att ge. Kraft!

    Jag ska fråga EXPO-folk om de känner igen min upplevelse av att påtagligt många är kortväxta och späda.

    Gunnel Gomér

    10 december 2011 at 23:11


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s