Viktualiebrodern

Trafikpolitikens pedagogik – vådan av de schizoidalas inflytande

with 9 comments

Vad det leder till

Ed: Den här posten använder ordet schizoidal helt felaktigt. Den term som jag avsåg var den som Andrzej Łobaczewski använde i sin bok: Political Ponerology, nämligen skirtoid. Eftersom ponerologin som idé fått en del underliga efterföjare vill jag inte länka till någon av dessa. Beklagar att jag använt en felaktig term, men vill ogärna ändra i efterhand.

Det finns en mycket talande illustration till en artikel av Anders Sundström i Dagens Nyheter. Inlägget har titeln ”Bilar ska ge plats för gående, cyklister och kollektivtrafik”. Teckningen visar hur hela gaturummet täckts in när varje trafikslag fått var sitt utrymme.

Men det finns ett fel i bilden: Det är ingen ögonblicksbild, därför att i varje fil för varje trafikslag finns i varje ögonblick luckor. Och dessa luckor uppstår inte samtidigt i olika filer. Flödena i de olika filerna är, åtminstone delvis och åtminstone i tillräckligt små tidsluckor, oberoende av varandra.

Om trafikslag fått samsas i färre filer hade flödet kunnat öka och följdaktligen trängseln kunnat minska.

Denna tanke uttrycker inte Anders Sundström. Apartheid i trafikmiljön är en dogm som sällan ifrågasätts. Inte heller av Ulla Hamilton i Svenska Dagbladet.

Skälet till att detta blivit en dogm är förstås tanken att minskade kontakter mellan olika trafikslag, som kontakter mellan olika raser i Sydafrika där ordet apartheid myntades, skall minska riskerna för olyckor och våld.

Man glömmer då, att i de punkter där kontakter ändå ofrånkomligen måste ske, som i korsningar, riskerna istället blir betydligt större. Man glömmer också att de olika trafikslagen/raserna vänjs av med att kommunicera med varandra. Då vänjer man också av dem med att lösa uppkommande problem tillsammans, vilket i sig ökar riskerna. Man får också en ökad trängsel/hårdare kamp om resurser som ett resultat av att varje trafikslag måste lösa sin trängsel på egen hand, inom gruppen. ”Stockholm hårdast drabbat av bilköer i Norden” skriver Svenska Dagbladet.

Resultatet av denna ökade trängsel/kamp om resurser och främlingskapandet mellan grupper blir en ökad aggressivitet. Det resursproblem man upplever tolkas som ”de andras” fel.

Det finns alltid sådana som beredvilligt underblåser sådana ”schizoidala” förklaringsmodeller på resursproblem. De politiker och tjänstemän Anders Sundström citerar tillhör dem. För dem består ”lösningen” i ett undertryckande av ”de andra”, som titeln klart anger: Bilar ska ge plats åt gående, cyklister och kollektivtrafik.

Det är illa nog i enskilda fall. Men när sådana schizoidala förklaringsmodeller av reella problem blir vanligare och mera accepterade, smittar de till allt fler områden och allt fler människor tar till sig dem.

Men ”lösningar” baserade på schizoidala förklaringsmodeller bortser från vad vetenskapen säger. I fallet trafikmiljö från matematisk statistik och variansförändringar när oberoende flöden slås ihop eller separeras. De bortser också från framtida effekter utanför det snävt definierade problemet, som försvårandet av viktiga transporter. Framförallt bortser de ifrån konsekvenserna för hur människor kommunicerar och umgås med varandra.

Trafikmiljön kunde ha varit ett pedagogiskt projekt för hur samarbete förbättrar resursutnyttjande. Det kunde ha varit ett pedagogiskt projekt för att minska riskerna för en utbredning av schizoidala förklaringsmodeller för samhällsproblem. Det kunde ha varit ett pedagogiskt projekt för att öva sig i kommunikation.

Nu har det blivit ett pedagogiskt projekt för ett ”vi och dem”-tänkande. Ett pedagogiskt projekt för att framställa ett tänkande som är likgiltigt för framtiden som ”normalt” och ett hållbarhetstänkande för suspekt eller naivt.Ett pedagogiskt projekt för att acceptera förenklade, radikala lösningar på komplexa problem. Ett pedagogiskt projekt för att förneka vår mänsklighet, att människan är ett socialt djur.

Vi måste säga emot. Får detta fortgå blir vi inte bara fattigare, vårt samhälle kommer också att utvecklas i en alltmera totalitär riktning, med alltmer radikala ”lösningar” på problem, där reella problem reduceras till ”de andra” och lösningen till ett undertryckande av dessa ”andra”. Reella problem som ofta, och alltmer, uppstått som en följd av just förenklade och radikala ”lösningar” på tidigare problem.

Det strider mot fysikens lagar, vilket kommer att göra oss sämre anpassade till miljön och därmed fattigare som kollektiv. Det strider också mot människans evolutionärt framväxta sociala vara och kommer att leda till mera av våld, mindre av förtroende och mindre av det som kallas rätt och rättvisa. Oberoende av hur det sista definieras.

Se också det jag tidigare skrivit specifikt om cykelbanor. Och om säkerhet genom Redundans, Framförhållning och Kommunikation. Eller för den delen hur jag såg på en möjlig Piratpolitik i Trafikutskottet. Eller begreppet ”Affordans”. Eller om ”Regelbaserat eller fysiska hinder”.

Annonser

Written by viktualiebroder

06 december 2011 den 14:32

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jösses, det var många svårt ord på en gång. Lustigt nog säger du inte så mycket mer än bara svammel. På ett oerhört utstuderat och välskrivet sätt försöker du vända problemet med massbilismen, som det hela egenligen handlar om. Ända sedan biltrafiken exploderade efter andra värdskriget så har man med all önskvärd tydlighet visat att bilisterna inte kan klara av att hantera problemet på egen hand.

    Bilism behövs, men massbilism kan vi klara oss utan.

    En möjlig lösning för Stockholm vore att upplåta ca 5% av gatuutrymmet åt kollektivtrafiken. Det skulle räcka för att ge kollektivtrafiken eget utrymme längs i stort sett samtliga linjer. 5% är inte mycket, men man skulle kunna transportera minst lika mycket människor i dessa 5% som biltrafiken klarar av på sitt utrymme, som utgör i varje fall närmare 50%. Men en sådan lösning skulle genast ses som ”schizoidal” av dig, ett uttryck som för övrigt används totalt felaktigt av dig. Men jag håller med om att uttrycket ser bra ut i text om man inte vet vad det betyder.

    Anders Johansson

    06 december 2011 at 16:58

  2. #Anders
    Jag använder ordet som Andrzej Lobaczewski gjorde i ”Political Ponerology”.

    Ordet är mindre viktigt men poängen är att översätta reella problem till ”vi och dem” och lägga fram ett ingripande mot ”dem” som främsta eller enda lösning. Dem som ”med all önskvärd tydlighet inte kan klara av att hantera problemet av egen kraft”.

    Din föreslagna apartheiduppdelning av gatuutrymmet ger inget optimalt utnyttjande av det. Kanske enligt någon ”alternativ matematik”, men inte enligt vedertagna statistiska principer.

    Långtidseffekterna för hur problem skall angripas eller hur det påverkar psykologiskt på en samhällelig nivå bortser du helt ifrån. Men de finns där oavsett hur mycket du avfärdar dem som ”svammel”.

    När det gäller massbilismen som problem bygger det på ett naturresursutnyttjande som inte är hållbart och lär reglera sig själv inom något årtionde. Vilket inte nödvändigtvis är någon god nyhet.

    viktualiebroder

    06 december 2011 at 17:32

  3. Jaaaa satsa på cyklar. Alla vill cykla när det är 15- ute. Gratis hasch i alla kiosker oxå!!!

    Anonym

    06 december 2011 at 23:10

  4. Släpp trafikenm fri, lägg ner trängselavgifterna. Värre skit finns inte.

    Martini

    06 december 2011 at 23:52

  5. *hmmm*
    Det här är inte mitt kunskapsområde, det är hög spatial systemnivå på tänkandet.

    Men vad gäller ”utrymmesutnyttjande” så innehåller privatbilismen betydligt mer behov av utrymme än själva åkandet, rörligheten på gatorna. Det behövs parkeringsyta på 3-4 platser per dag – flera kvadratmeter per bil. Det är i långa stycken ”döda” utrymmen för människor, dessutom hårdgjorda, vilket försvårar vattenavrinningen.

    Jag är stockholmare och har i ökande grad blivit aggressiv (sic!) när jag ser hur mycket utrymme som bilar får – jämfört med t ex barn. Här är det inte tal om samhällsnyttiga nyttiga flöden, det är död yta. Död i alla bemärkelser.

    Är städernas massbilism kanske ett pedagogiskt sätt att berätta för oss att vi människor är ”dom”?

    Gunnel Gomér

    07 december 2011 at 00:53

  6. #Gunnel

    ”Hög nivå”, jag antar att det är en artigare variant av ”svammel”. Som John Lennon sjöng: They hate you if your’e clever and they despise the fool.

    Privatbilismen kommer att ”lösa sig själv”. Det inte skuldkrisen tar, tar oljetoppen.

    Jag kan bara hoppas att innan det jag skriver avfärdas, att det också ger anledning för läsaren att rannsaka hur hon angriper problem.

    I enlighet med naturens lagar och med ett mänskligt socialt perspektiv? Eller genom att konstruera fram ett ”vi” och ett ”dem”, och sedan ingripa mot ”dem”?

    Då blir det här skrivandet inte förgäves.

    A man’s gotta do what a man’s gotta do.

    viktualiebroder

    07 december 2011 at 10:13

  7. Nädå Broder, inte svammel 🙂
    Men smått obegripligt, meta-nivå. Även om jag förstår att trafikflöden och konkurrenssituationer mellan olika intressenter måste studeras ”ovanifrån”.

    Det tycks mig som om jag bekräftade ditt konstaterande: ”Resultatet av denna ökade trängsel/kamp om resurser och främlingskapandet mellan grupper blir en ökad aggressivitet. Det resursproblem man upplever tolkas som ”de andras” fel” (läs privatbilisternas fel).

    Frågan blir: Är det då inte privatbilisternas ansvar att redan nu inse omöjligheten i sin livsform och redan nu backa? Det tar tid att få fram nya trafiklösningar, investeringar i infrastruktur. Varför så (aggressivt) satsa miljarder på investeringar som ÖKAR privatflödet, ÖKAR bil-minoritetens krav på att få mycket mer utrymme på andra människor bekostnad? Utrymme som är en o-mänsklig, död yta?

    Konkurrensen är väl uppenbar i tätorter?
    Nån måste backa.
    Kan vi verkligen lita på att oljebrist eller finanskriser löser konflikten åt oss?

    Se här Broder…klassikern ”Little Boxes on the Hillside”, se på bilderna.En steril, hårdgjord jord, som stänger människor inne i stela livsmönster. Det är både trafikplanering och kulturell planering bakom denna knipa som många utbredda städer i USA, byggda på bilism idag lider av, som de går ut i anfallskrig för att ”lösa”.

    Gunnel Gomér

    07 december 2011 at 16:03

  8. #Gunnel
    Ja, massbilism och ”urban sprawl” är också idéer med samma mentala rot som den vi talar om här, och med samma synligt hjärndöda (”sensoriskt deprivatoriska”) fysiskt konkreta resultat. Little boxes beskriver det väldigt bra. Mycket av den dagliga privatbilismen är ett behov som växt fram parallellt med drömmen att kunna kombinera jobb i staden med hus på landet (dvs Little Boxes).

    Jag tror inte på investeringar i nya ringvägar. Jag tror att när de väl är färdiga behövs de inte, men har under tiden eroderat kassan för andra investeringar som behövts för att möta väldigt reella transportproblem.

    Men det gäller också för investeringar i avspärrningar, farthinder och kupéfiering/apartheid i innerstäderna. Förlorade pengar.Jag är väl konstig, men jag lider verkligen psykiskt av en sådan fysiskt konkret manifestation av det förhärskande tänkesättet. Förutbestämda rörelsemönster som i de gamla ishockeyspelen från Stiga och människor som av sin miljö formas lika tvådimensionella som de ursprungliga plåtfigurerna.

    Kan vi lita på att finanskriser och oljetoppen löser konflikten? Ja, den konflikten. Men med det sätt att angripa problem som nu tagit över vår kultur, trots de förödande erfarenheter av en sådan problemlösningskultur som europas folk gjorde under 1900-talet, så talar det mesta för att vi på vägen får mycket värre konflikter än så. Erfarenheten varar inte längre än kanske två generationer.

    Sigvard Lingh som jag skrivit om förut citerar på ett ställe en strof ur Erik Gustav Geijers ”Odalbonden”. Kanske har citerat den förut?

    De väldige härar med skri och med dån
    slå riken och byar omkull;
    tyst bygga dem bonden och hans son,
    som så i blodbestänkt mull.

    Vad jag är trött på kraftsamlingar, fokusering, kapande av hörn, tilltäppande av smitvägar och annan sån B***s**t. Resultat kan bara nås med stretande och gnetande.

    Insha’Allah. Eller vi kan undvika ruinrisken på vägen. Vilket väl är samma sak, uttryckt på olika sätt.

    viktualiebroder

    07 december 2011 at 23:00

  9. Vi tycks i stort sett eniga broder.
    Focus on the money! Alltså på styrning av investeringar för framtiden.

    Utom på en punkt…Jag måste erkänna att jag ibland känner av min sadistiska ådra, när jag ser stenbumlingar, farthinder etc. Men det beror nog på att jag inte kör bil? Jag blir krass & osentimental inför bilisters knipor. Förvånas ofta av kärleken till bilen, som en emotionell bundenhet till tinget. Voffo göööör di på de här vise? tänker jag. Deras frihet är ju så beskuren av den fysiska verkligheten. Ändå är bilen en frihetssymbol.

    En Cheva Impala med grön neon under instrumentbrädan går inte av för hackor…som njutningsmedel betraktat. Men det är en helt annan fråga.

    Gunnel Gomér

    08 december 2011 at 02:43


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s