Viktualiebrodern

Bundesverfassungsgericht underkänner spärrar i EU-valet

with one comment

Sverige saknar författningsdomstol men domskälen lika giltiga här

En privatperson hade överklagat resultatet av valet till EU-parlamentet 2009 i Tyskland. Personen ifråga hävdade att den tyska 5%-spärren för partier till den tyska Förbundsdagen inte kunde vara tillämplig i valet till EU-parlamentet, därför att skälen för denna spärr inte var aktuella i det senare fallet.

Idag kom utslaget i den tyska Författningsdomstolen – Bundesverfassungsgericht. BVG gav överraskande den klagande rätt. Femprocentsspärren till Förbundsdagen motiveras framförallt med svårigheterna att bilda stabila regeringar om parlamentet innehåller många små partier. Vidare krävs för lagstiftning majoritetsbeslut i Förbundsdagen, vilket också kan vara svårt att uppnå med stor partisplittring.

Emellertid konstaterar BVG att dessa skäl för en spärr inte finns i valet till Europaparlamentet. Om man kan likna EU-kommissionen vid en regering (vilket i sig är tveksamt) så är den för sin funktion inte nämnvärt beroende av en majoritet i Europaparlamentet. Inte heller stiftar Europaparlamentet lagar på det sätt som Förbundsdagen gör i Tyskland.

Eftersom de motiv som föranleder en spärr i de nationella valen alltså inte föreligger vid EU-val, menar BvG att en spärr i dessa senare val är i strid med den tyska grundlagen, eftersom allas röster inte är lika mycket värda.

Sverige

Motiven för en svensk fyraprocentsspärr till Riksdagen är de samma som i Tyskland – underlätta för fungerande majoriteter att bilda regering och stifta lagar. En fyraprocentsspärr till EU-parlamentet kan alltså lika lite motiveras här som i Tyskland.

Emellertid saknar Sverige en författningsdomstol som i Tyskland, och det är därför osannolikt att vi får en liknande utveckling här. Vallagens bestämmelser i kapitel 14 § 6 om att en fyraprocentsspärr skall gälla också i valet till EU-parlamentet torde därför stå kvar.

Men detta är lite anmärkningsvärt, därför att Regeringsformen uttryckligen skriver att (kapitel 1 § 1)

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.

Detta är en starkare formulering än i tyska Grundgesetz som i Stycke 1 Artikel 3 kort konstaterar

Alle Menschen sind vor dem Gesetz gleich

Om vi nu åtnjuter en lika rösträtt som av parlamentariska lämplighetsskäl modifieras i val till Riksdagen, då borde rimligen denna lika rösträtt gälla oinskränkt i valet till Europaparlamentet, där dessa parlamentariska lämplighetsskäl inte gäller.

Det finns bara en förnuftig slutsats att dra: Vallagens kapitel 14 § 6 stycke 3 om en fyraprocentsspärr till EU-valet strider mot Regeringsformens 1 kapitel 1 §.

Spärren bör därför avskaffas. I avsaknad av Förvaltningsdomstol, så på politisk anständighetsväg. Något som dessutom kan genomföras helt odramatiskt, då Sverige (om Lissabonfördraget ratificeras) bara har 20 platser att fördela…

Tipstack till Firebird.

Fotnot: Redan 2004 konstaterade Sydsvenskan att spärren i EU-valet var poänglös.

Ed: Christian Engström skriver om de tyska piraternas möjligheter 2014.

Ed2: I direktiven till en utredning om valsystemet står ingenting om 4%-spärren i EU-valet. Det är nämligen endast ur erfarenheterna av valen 2010 som utredningen får hämta förslag.

Det står kommittén fritt att med utgångspunkt i Valmyndighetens och Valprövningsnämndens redovisade erfarenheter efter de allmänna valen 2010 se över även andra delar av vallagen i syfte att göra den mer förutsebar och lättillämpad.

Alltså inget om EU-valet.

Advertisements

Written by viktualiebroder

09 november 2011 den 23:13

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Motionen var egentligen helt den outtröttlige Tommtens förtjänst men jag var med och hade skrivit den första posten om saken här på […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s