Viktualiebrodern

Gammelmedias näthat

with 10 comments

Trovärdighet

Jag tror att man skall se den åter uppflammande debatten om ”näthatet” som en kulturell ”överbyggnad” till den fundamentala kampen om information och yttrandefrihet som blev en konsekvens av Internet. Gamla monopol hotas, och försvarar sig.

Ett egentligen trivialt konstaterande, förstås.

Vad som inte är trivialt är däremot hur näthatet åt andra hållet, det vill säga hatet mot Nätet,  blivit alldeles rumsrent. I en artikel i Aftonbladet idag ifrågasätter journalisten varför utredningen om drottning Silvias fars affärer i nazityskland citerar en blogg som källa. Ja, journalisten är kritisk mot att bloggaren ifråga är sverigedemokrat, men observera att även det faktum att källan är en blogg anser hon suspekt

Okej – är det trovärdigt att använda en artikel på en blogg som källa i en sådan här utredning?

Detta skrivet av en journalist på Aftonbladet. Trovärdighet var ordet, sa Bull.

(Ed: Är det alltså av omsorg om sin trovärdighet som journalister aldrig källhänvisar till bloggar de fått artikeluppslag ifrån?)

Men Aftonbladet är bara svansen på gammelmedia. Vad journalisten skriver tänker nog många andra.

De hatar verkligen Internet.

I en debattartikel på Aftonbladet ställer Hanna Hallgren frågan: Vilket etiskt ansvar har pressen för hatet som pumpas ut via kommentarsfälten?

Och naturligtvis finns det språk- och idémässiga läckage mellan kommentarfält, tidningsartiklar och politiken.

Ja, vi kommer med största sannolikhet att få se idémässiga läckage mellan tidningsartiklarnas hat mot Internet också till politiken. Och, ja, pressen har ett ansvar för det.

Avspärrning, Förbud, Kontroll. Snart i ett utspel från en politiker nära dig.

Written by viktualiebroder

10 augusti 2011 den 16:56

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Mycket bra skrivet!!

    Kalle

    10 augusti 2011 at 17:29

  2. Jag tror att jag hatar näthatet Broder!

    I vilket fall som helst avskyr jag det. I alla andra tänkbara mänskliga sammanhang skulle det högerextrema hatpratet möta chockerade ansikten, ilsket viftande pekfingrar och bortvända ryggar. Hatpratarna skulle snabbt marginaliseras. Det vet dom. Det är därför de flyger anonymt på nätet, mångdubblande sig själva med hjälp av multi-nic-names.

    Det är en till synes månghövdad armé u.p.a. Utan personligt ansvar.

    Man kan fly undan till stillsamma, vänliga hörn av cyberrymden. Som jag gör just nu. Men om man rör sig på de stora torgen och på motorvägarna börjar det bli rent livsfarligt. Anonyma smutskastande hatpratare med många nic names per person jagar i grupp – så som all pöbel gör. De ger sig främst på öppet levande människor. Deras uppdrag är att täppa till trutar, slakta yttrandefriheten.

    Snälla Viktualiebroder!
    Yttrandefrihet är ett Avtal mellan Stat och Medborgare. Bra! Men fundera mer över vad Ordets Frihet kan innebära i mötet mellan öppet levande människa – anonym mångfaldigad propagandarobot. Det behövs en frihets- etik här också! Som slår vakt om Friheten Från…inte bara Friheten Till.

    Du tänker så bra, där mina kunskaper fallerar Broder!
    Men tänk lite till…gnäll inte i PP-reflexer. Jag vill faktiskt inte sitta hemma och känna mig hedrad av att vara stalkad och hotad av nyfascister. Jag vill, som alla ynkliga mobbingoffer, slå tillbaka! Inte sitta framför skärmen och fästa tapperhetsmedaljer på mitt eget bröst. Vad ska man med sånt skräp till?

    Hanna Hallgren har rätt när hon skriver:
    ”Att tilltala högernäthatarna är ingen idé. Men att ta över deras spelplan kan vara en god ide. Den lilla grupp rabiata högerextremister, som lagt beslag på utrymmet för kommentarer, kan dränkas i alla röster som förespråkar ett anständigt språk- och samhällsklimat.”

    Hur mångfaldigar vi anständiga människor oss själva?

    Gunnel Gomér

    10 augusti 2011 at 21:16

  3. Att människor tänker i svartvitt är en sak. Men man borde kanske fundera över varför de gör det med en sådan ihärdighet och med en sån radikaliserande ”group shift” som skett.

    När Hanna Hallgren skriver om att ”ta över deras spelplan” skorrar det riktigt illa i mina öron. Hon skriver så efter att ha fått tillträde till, och därigenom en informationsmässig maktposition på, en av Sveriges största tidningar, där även moderata och sansade invandringskritiska röster (med det menar jag icke-hatande, inte att jag sympatiserar med dem) vägrats och vägras tillträde, och så talar hon om att ”ta över” också den informationsplan traditionella media inte kontrollerar?

    Jag menar att det uppskruvade tonläget *beror* just på bristen på reell yttrandefrihet. Om uppenbart vitt omfattade åsikter inte får komma till tals, utan tvärtom under en lång följd av år demoniseras och kritiseras utifrån halmgubbeargument, då kommer det en stor bitterhet åstad som yttrar sig som hat.

    Nu har dessa hatröster fått en inflytandeposition i den, i ekonomiskt hänseende, mera demokratiska nätvärlden.

    Jag vet inte hur ”anständiga människor” får mer inflytande. Så gott jag nu förmår försöker jag ta in psykopati/sociopati-begreppen, vilka faktorer som ökar eller minskar andelen i en befolkning och hur en miljö i samhällstoppen bör se ut för att om möjligt hålla dem därifrån. Och forma en uppfattning jag kan stå för, hur just ”anständiga människor” skall få mera inflytande. Det känns närmast övermäktigt. Ett grandiost, narcissistiskt ikarosprojekt för en egoistisk sinnesfrid (kanske) av en vedeldande foliehatt.

    Alltså: jag vet inte. Men jag blir så förvånad över hur många som vet så bra hur lösningen skall se ut, när de uppenbarligen förstått ännu mindre av problemet. Som i Frödings dikt: ”Vad är sanning?”

    Men gudskelov, att professorer finnas,
    för vilka sanningen är ganska klar!
    De äro legio, ty de äro månge,
    som skänkt den tvivelsamme romarn svar.

    Jo en sak är jag övertygad om: solljus är det bästa desinfektionsmedlet.

    Det var inte mycket empati jag hade att komma med i den här kommentaren.Heller.

    All clues, no solutions.

    viktualiebroder

    10 augusti 2011 at 23:44

  4. Det är inte Sanningen jag är ute efter Viktualiebroder, den har många portar. Utan Friheten🙂

    Nåväl…jag har just blivit portad från SVT Debatt – efter fem-sex år på detta forum. Fan flög i mig. Hat-pratet flödar nästan fritt där, de fula personangreppen och förtalet mot namngivna personer, artikelförfattare. I detta fall Gudrun Schyman. Ett inlägg som handlade om att debattören blev illamående varje gång han såg hennes fula ansikte. Han hatade henne, Inget mer, inget i sak. Jag klickade ”anmäl”. Inget hände. Jag klickade ”anmäl” i 20 minuter, tänkandes att Moderator hade kafferast. Men icke! Inlägget var godkänt.

    Då loggade jag in under ett nypåfunnet nic name och började kopiera exakt samma text, men bytte ut Gudrun Schymans namn och Vänsterpartiet…mot de frekventa ful-debattörernas namn + Sverigedemokraterna. Jag spammade systematiskt en hel sida, bara bytandes namn för personangreppet. Eftersom det tydligen ansågs OK att skriva sånt?

    Efter en timme tog Moderator bort det ursprungliga hat-budskapet…och stängde av mig. Tänka sej🙂

    Nåväl…på Newsmill skrev jag därefter ett sansat inlägg. På slutet ett förslag för de stora debattarenorna…vad säger du? Inlägg nr 75, sidan 2.

    http://www.newsmill.se/artikel/2011/08/02/tidningarna-borde-stoppa-anonyma-n-tkommentarer?page=1

    Gunnel Gomér

    11 augusti 2011 at 02:05

  5. Ett stort problem är att det hävdade hatet ofta (säkert inte alltid) inte handlar om hat, utan om oliktänkande eller saklig (!) kritik av det ena eller andra.

    Just detta är en viktig grund till att inte ge efter för censurfordringarna.

    I övrigt, om vi tittar på det faktiska hatet är detta ofta vänsterorienterat…

    michaeleriksson

    11 augusti 2011 at 20:57

  6. #Gunnel
    You are a very naughty girl…😉

    Det påminner mig om en dikt av Brecht, där han skriver något om att även den som ”har rätt” lätt ”höjer rösten”. Med underförstådd kontenta att det inte av debattstilarna självklart framgår vem som är good och bad.

    Jag skrev en post om två ytterligare argument för bevarad kommentarsanonymitet. Båda två är väl lite idéer jag fick efter att ha läst din kommentar på Newsmill.

    När det gäller det du skrev om e-legitimation för A-laget, så finns det väl på sitt sätt redan, med Disqus som kräver inloggning. Jag är inte så säker på att debatten på SvD (som kräver inloggning) blivit så mycket mer än marginellt bättre av det. Jag tror snarare att de mest aggressiva också är av en personlighetstyp som inte bryr sig så mycket om sitt rykte, eftersom de litar på sin förmåga att kunna snacka sig ur en eventuell framtida besvärlig situation. Bland de aggressiva kan också finnas sådana som gör det ”for the sake of argument” – för att de vill se hur andra reagerar inför hot. De vill beröra, som katten vill beröra musen – ett rent stimulansbehov.

    Jag talar förstås om psykopater.

    viktualiebroder

    11 augusti 2011 at 21:32

  7. Hej Michael,
    Det beror mycket på VAR i cyberrymden man befinner sig. Saklig oenighet kan vara något skönt. Men personliga förolämpningar, sexuella kränkningar, systematisk stalking, kapade identiteter med falska inlägg, gevärs-hot över Facebook, skällsord, telefonsamtal hem med flås i luren, utläggande av falska sexannonser med hemtelefonnummer etc…i detta finns inget sakligt.

    Hate Speech är en realitet för mig, men du kanske bara flyger runt på de mest civiliserade platserna? Jag har valt att slå mig ned på de stora debattsajterna. Och det är inget för känsliga själar.

    Gunnel Gomér

    11 augusti 2011 at 21:35

  8. #Michael
    Halmgubbeargument är vanliga, ja.

    Sedan har vi förstås ett under lång tid verksamt undertryckande av vissa former av oliktänkande, också sakliga åsikter, som bidragit till en radikalisering och ett ”group shift” som yttrar sig som hat.

    Kalla någon ett monster tillräckligt länge, och du får det.

    viktualiebroder

    11 augusti 2011 at 21:42

  9. Ja, very naughty girl!

    Jag känner mig nästan som en tonåring, hedrad och befriad av att bli utslängd ur klassrummet🙂

    Jag har häckat på SVT Debatt i fem-sex år och aldrig ens blivit varnad. Jag är för det mesta hygglo och faktasökande, men har – precis som du säger – ”höjt rösten” på senare tid. Hög svansföring som sjutton. Demoraliserad av de systematiska råheterna och stalking alltså. Ryggen blir för rak och huden för hård. När allt vatten rinner av gåsen…blir gåsen dum.

    Gunnel Gomér

    11 augusti 2011 at 21:43

  10. @Gunnel

    Sådana problem finns och det finns vissa grupper som är värre än andra (tex. feministiska bloggare som merhetligt använder personangrepp hellre än sakargument och i en hel del fall är helt rabiata, framförallt bland dem engelskspråkiga). Frågan är dock: Hur vanligt är sådant beteende under dem som angrips och censureras? I mina erfarenheter är det en liten minoritet. Merparten av dem censurerade (resp. dem som andra vill ska censureras) har helt enkelt ”fel” åsikt—varken mer eller mindre. Jag kan förövrigt rekommendera websiten http://www.thefire.org/ som diskuterar liknande problem med (för det mesta politiskt korrekt) åsiktsförtryck på många amerikanska högskolor.

    michaeleriksson

    13 augusti 2011 at 18:42


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s