Viktualiebrodern

Hot och våld mot bankpersonal

with 6 comments

Kontanthantering mindre farlig än bolånehantering

Ed: Denna post har visst blivit aktuell igen ser jag i en artikel i Svenska Dagbladet: ”Kontantlösa kontor ger arga bankkunder”. Så kan det gå.

 

Cornucopia har skrivit en post där han uppmärksammar att bostadspriserna i Sverige nu fått en allmän säljsignal enligt teknisk analys.

Det finns några intressanta anonyma kommentarer till den posten från någon som säger sig arbeta på bank. Han/hon säger sig ha alltfler möten med bolånetagare som vill förhandla ner räntan, bland annat med argumentet att familjen annars inte kan åka på semester till Thailand. Och det för bolånetagare som en gång beviljades lån som de beräknades kunna klara till en ränta på 8%, vilket är väldigt mycket mer än dagens räntenivåer.

Jag hade en diskussion idag med en far som var kokande av ilska då räntorna äter upp deras semesterkassa – vad ska barnen säga när de inte får åka till – just det – thailand i 2 veckor. Hur kan banken vara så okänslig och inte hjälpa dem med detta och ge dem bättre deal på lånet…

Men som C. själv skriver i ett svar, så innebär förstår ”klara 8%” att i stort sett den mesta övriga konsumtionen, förutom basbehoven, går i stå. Nix semesterresor. Nix skolresa för barnen. Och så vidare hela vägen ner till riktiga tragedier.

Nu är ju bankerna väldigt energiska, pådrivna av Finansförbundet, med att, åberopande personalens säkerhet, göra allt fler filialer kontantlösa. På Newspeak, med dess perverterade frihetsbegrepp, ändrat till ”kontantfria”.

Det är alldeles säkert ett trauma att under hot om våld utsättas för ett rån. Jag har visserligen upplevt både rån och våld för egen del, men aldrig samtidigt. Men är rån verkligen det största säkerhetshotet mot bankpersonalen? Nej, jag tror att framöver kommer förbittrade och desperata bolånetagare att utgöra ett betydligt allvarligare  hot mot bankpersonalens fysiska säkerhet.

Psykologi och våld, bankrån

Låt oss försöka sätta oss in i en persons tankevärld som vill råna en bank. I botten måste förstås en desperation efter pengar finnas där. Men desperationen räcker inte. Det krävs planering, det krävs en mental förberedelse för att saker kan gå fel. Framförallt krävs en mental förberedelse för att man kommer att möta människor, personal eller kunder, där inne i banken som man måste kontrollera, som kanske känner igen en och som alldeles säkert kommer att inta en klandrande attityd gentemot en för den handling man utför – att under hot om våld tilltvinga sig andras pengar.

Det är ingen slump att så många rånare först stoppar i sig droger, rohypnol inte minst, eftersom det just dödar sådana obehagskänslor inför andras klander, och den egna oron för att något kan gå fel. En oro som är helt kontraproduktiv för det allt överskuggande målet: Betalningsmedel.

Om rån leder till trauman hos offren, så kan vi inte av det faktum att offren är oskyldiga och förövarna bär skuld dra den slutsatsen att det är en psykologisk picknick för förövarna heller. Vi bör istället dra den slutsatsen att det finns en inte försumbar psykologisk tröskel för tilltänkta rånare som måste möta människor. som ett oundgängligt led i processen.

Låt säga att vi summerar allt adrenalin som flöt i ådrorna hos det med militärisk precision sammandragna gänget som rånade värdedepån i Årsta på 39 miljoner, och jämför det med adrenalinet som den/de personer som stal 52 miljoner för SE-bankens kunder förbrukade.

Per krona är det ingen diskussion – tröskeln för 39-miljonersrånet var oerhört mycket högre än för 52-miljonerskuppen.

En rånare av kontanter är i de flesta fall målinriktad. Våld har inget egenvärde, utan vid sidan om att straffet ökar om våld förekommit om man skulle åka fast, innebär våld också en psykologisk störning på vägen till målet – betalningsmedel som sagt.

Psykologi och våld, förhandling

Den som råkat i svårigheter att hedra sin bostadsskuld till banken och besöker en bankfilial för att söka omförhandla villkoren kan vara lika desperat som en tilltänkt bankrånare. Men han eller hon är inte tillnärmelsevis lika mentalt förberedd som rånaren. Inget förhandsbollande av olika scenarier (i alla fall inte lika noggrant), inget intag av ”fokuserande” preparat, inga överväganden om konsekvenser av de egna handlingarna.

Den som är så illa mentalt förberedd och är tillräckligt desperat är, skulle jag vilja påstå, en betydligt större säkerhetsrisk för bankpersonalen än en åtminstone delvis rationell bankrånare. För den desperate bolånaren utan ett ”naturligt” förhållande till våld (uppväxt i trygghetsnarkomanernas land) har våld inget instrumentellt värde – inget man hotar med eller tillgriper för att uppnå något – utan något man tillgriper just när inget mer finns att uppnå.

Orsak eller symptom?

Bankerna, Finansförbundet och Arbetsmiljöverket har alltså drivit på samhällets avkontantifiering med arbetsmiljöargumentet. Utmålat vilket trygghetsparadis för de bankanställda kontor med enbart ”rådgivning” blir.

Kommer de då att med samma argument förbjuda ”bolånehanteringen” på bankkontoren när de arga papporna från de vita medelklassghettona börjar strömma in? Det är förstås en befängd fråga, eftersom bolån är bankernas kärnverksamhet – inga bolån, inga banker.

Men, vilket kommer i det långa loppet vara mest orsak till hot och våld mot bankpersonal? Bankernas kontanthantering, eller bankernas utlåning till bolånetorsk… förlåt tagarna?

Att försöka inskränka kontanthanteringen med argumentet att de i sig leder till brott (Badlands Hyena drog det till sin humoristiska spets), kan visa sig slå tillbaka mot dem som allra ivrigast torgför det.

Att kontanthantering drar till sig våld och hot är ett symptom på något annat. Att dagens bolånehantering kommer att dra till sig våld och hot är däremot ett orsakssamband.

Som vanligt länkar jag till min bloggserie Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel för eventuellt nytillkomna läsare.

Written by viktualiebroder

16 juni 2011 den 00:24

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Angående de kontantlösa kontoren hos Nordea. Det är väl OK med kort och giro och liknande MEN DET FINNS EN SAK AUTOMATER OCH LIKNANDE INTE KAN LÖSA OCH DET ÄR ATT SÄTTA IN PENGAR PÅ SITT KONTO OCH DET GÅR INTE HELLER PÅ DE KONTANTLÖSA KONTOREN:
    SKANDAL NORDEA JAG KOMMER ATT BYTA BANK

    Stickan

    02 september 2011 at 12:21

  2. […] försvinner från bankerna av ”omsorg” om människorna. Det är för övrigt tveksamt om hotbilden mot bankernas anställda som helhet minskar när kontanthanteringen […]

  3. […] själva verket är riskerna med och allvaret i känslomässigt våld mycket större än i instrumentella hot om våld, det vill säga i syfte att få tag i […]

  4. […] också hur jag ser på de kontantlösa bankkontoren och våldet mot bankpersonal. Share […]

  5. […] är en ”sanning” som i inskränkt mening möjligen kan vara sann för banker (men deras övriga verksamhet har potentialen att generera ett för de anställda mycket allvarligare våld). Men den innebär […]

  6. […] Inte minst bankernas personal får uppleva det i form av hot och aggressioner, enligt Svenska […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s