Viktualiebrodern

Trehjulingar som klipper gräs

leave a comment »

Att sprida en idé är att ta hand om den

SEB har en reklamfilm (eller här) som just nu löper på reklamkanalerna, producerad av Storåkers McCann. Den har i och för sig löpt ett tag nu, får jag intrycket av. Men jag har först nu uppmärksammat den. Storyn är en man som har en idé om en trehjuling, för barn, med gräsklipparfunktion. Han kan förstås inte låta bli att dela med sig av sin idé i alla möjliga sammanhang. Information wants to be free, varav hjärtat är fullt, därav talar munnen. Sådan är människan, och sådana är information och idéer – det går inte att stänga dem inne.

Så en dag går filmens uppfinnarhjälte i regnet förbi en leksaksaffär där han ser en reklamaffisch för  Barngräsklipparen. Han hejdar sig, känner för ett ögonblick sorg, men går vidare. Någon annan hann före, kanske någon av alla dem han berättat om sin idé för. Frågeställningen föll, men livet går vidare.

Han tjänade aldrig några pengar, han vann ingen ära för ”sin” uppfinning. Om den som hann före med den färdiga produkten hade inspirerats av hans sprudlande uppfinnarglädje, eller självständigt kommit med idén, förtäljer inte historien. Men payoffen från SEB är tydlig: Man skall ”ta hand om” sin idé, och i deras begreppsvärld är ”ta hand om” lika med att ta ett lån för att själv starta utveckling, tillverkning och marknadsföring. Och, förstås, patentera.

Men är att skaffa sig ett monopol och ta en personlig finansiell risk det enda sättet att ”ta hand om” en idé? Är det ens det bästa sättet? Inte nödvändigtvis. Som Viktor Rydberg skrev

Vad rätt Du tänkt, vad du i kärlek vill,

vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas

det är en skörd som undan honom bärgas

ty den hör evigheten till

Den skaparglädjen och den glädjen att berätta går inte att ta ifrån någon. Och det vemod eller sorg han kände i regnet framför leksaksaffären är något som också den känner, som av en ödets slump varit först, och fått sitt namn och sin plånbok fäst vid ett verk. Post coitum omni animal triste, efter samlaget är varje djur ledset som ett latinskt uttryck lyder. Den sinnesstämningen uttryckte också August Strindberg i sin dikt Vid Avenue de Neuillydär han liknar känslan av att se sin bok i bokhandelns skyltfönster vid att se ett kalvhjärta dingla på en krok hos slaktaren.

Där hänger på boklådsfönstret
en tunnklädd liten bok.
Det är ett urtaget hjärta
som dinglar där på sin krok.

Idéer kan inte ägas – set them free!

Thomas Jefferson skrev angående idéer något ofta citerat. Men det är så bra att jag återger det här igen

He who receives an idea from me, receives instruction himself without lessening mine; as he who lights his taper at mine, receives light without darkening me. (taper = talgdank, ljus av talg)

För Jefferson innebar detta ett starkt tvivel på äganderätt av idéer

If nature has made any one thing less susceptible than all others of exclusive property, it is the action of the thinking power called an idea, which an individual may exclusively possess as long as he keeps it to himself; but the moment it is divulged, it forces itself into the possession of every one, and the receiver cannot dispossess himself of it.

Jag nämnde häromdagen något om divergerande problem. Problemet att försöka skydda idéer är ett sådant divergerande problem. Naturen själv har gjort att the moment it is divulged, it forces itself into the possession of every one. Försök att lösa sådana divergerande problem kommer ofelbart att skapa andra, ofta värre. De senaste årtiondena, med Internet, har möjligheterna att sprida idéer blivit så oerhört mycket större (trots att en motkraft att göra sig oemottaglig för dem också ökat). Problemet ”skydda idéer” har därigenom divergerat ännu mer än tidigare, till en punkt där alla försök att ”lösa” detta problem skapar så stora följdproblem i form av bland annat massövervakning att slutsumman, om någon försökte något så dåraktigt, skulle vara starkt negativ för samhället som helhet.

Då måste de dåraktiga och skadliga försöken att laga ”Humpty-Dumpty” ge vika, och Upphovsrätten inskränkas så att skyddet tar en form som åtminstone någorlunda utgör ett, visserligen fortfarande divergerande, problem, men vars ”lösningar” ger så få skadeverkningar som möjligt. Till exempel Piratpartiets förslag om en skyddstid på fem år och ett fullständigt avskaffande för privat bruk, undantaget den ideella upphovsrätten att få bli nämnd som upphovsman.

Patentet då – whodunnit, vem hann först?

Att jag alls fick idén att skriva den här posten berodde på att jag hittade patentet på den gräsklippande trehjulingen. Kvinnan bakom hette Deanna F Porath (ej att förväxla med den adliga svenska fäktarätten von Porat). Hon lämnade in patentansökan i USA den 29 juni 1982 och fick patentet godkänt den 26 juni 1984 med nummer US 4455816.

Om de kreativt ansvariga på Storåkers McCann kände till Deannas idé när de gjorde filmen förtäljer inte historien. Under alla omständigheter var patentet vid det laget sedan länge utgånget. Det verkar inte ha blivit något av hennes idé. De flesta idéer som patenteras blir det inget av. Eller kanske ändå det blev något av den gräsklippande trehjulingen? (Vid närmare eftertanke var det nog via Boing-Boing ”it forced itself into” Storåkers McCann ägo)

Men som idéer kan de spridas och hittas. Som en form av Fri Kunskap. Den sorts kunskap som alla som skapar något nytt är helt beroende av som råvara för sitt skapande.  The stuff that creativity is made of.  Inte minst i reklamvärlden.

Om nu Deanna lever (det finns en med hennes namn i Montgomery, Alabama, samma stad som på patentskriften) och av en händelse skulle se filmen kanske hon skulle dra en djup suck. För att sedan gå vidare i livet. Ty vad skönt hon drömde kunde ej av tiden härjas. Fast med det tillägget att skyddet för hennes idé varade i högst sjutton år, medan de på Storåkers McCann och SEB, beroende på hur avtalen ser ut, kan se fram emot ett upphovsrättsligt skydd ännu upp till sjuttio år efter sin död. Inte ens ett omnämnande fick hon av Storåkers och SEB…

Tänk själv.

Written by viktualiebroder

17 mars 2011 den 18:12

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s