Viktualiebrodern

Kontantbetalning ger kortare latens och medger multiplex

with 13 comments

Kortbetalning betyder väntan och en i taget.

Jag ser i Dagens Nyheter att hetsen mot kontanter nu fått sin första backlash genom att de nya EU-reglerna för säkra kortbetalningar lagt in så stora latenstider vid betalning, och försvårat betjänandet av flera kunder parallellt, att många krogar nu hellre installerar uttagsautomater.

Kontanter har, till sina andra fördelar, också alltså de att

* Betalningsprocessen går fortare

* Betalningsprocesserna kan multiplexas, det vill säga det går att ta betalt av flera kunder parallellt

* Även om berusning gör att man kan ta fel på kontanters värde, så blir eventuella misstag värre vid kortbetalning (till exempel genom att koden blir beloppet)

Att dessa fördelar blir avgörande när tiden är viktig, som i en barkö där också berusning är vanlig, är inte något att bli förvånad över,

Att kontanter har många andra fördelar har jag skrivit om tidigare. Och därför har jag också föreslagit lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel.

Förutom Förvaltningslagen och Kollektivtrafiklagen kommer jag också att föreslå ändringar i Bokföringslagen och Mervärdesskattelagen, så att så kallade kontantfakturor, det vill säga faktura utställd mot privatperson som betalar kontant inte skall kräva uppgift om köparens namn och adress/telefon. Men det förslaget är ännu under arbete.

Ed: Anonymisera kontantfakturor för privatpersoner

Ed: Lyssna också på Plånboken i P1 110406.

Written by viktualiebroder

06 februari 2011 den 23:04

13 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hej!
    Jag lämnar härmed mitt stöd till din kamp för Kontanternas Beskydd. Det finns mycket klokskap inför framtidens behov i dina resonemang.

    Men en sak undrar jag över…Varför vill du att köparens namn inte ska behöva stå på kontantfakturor? Jag ser utvecklingsmöjligheter mot omfattande korruption med det förslaget.

    Gunnel Gomér

    07 februari 2011 at 19:27

  2. Gunnel,

    Kassaregisterlagen innebär att handlare överger kassahantering och istället inför fakturametoden, det vill säga all försäljning sker mot faktura. Även då det gäller typ färg i färgaffären eller en detalj i VVS-butiken för några tior.

    Men faktura kräver namn och adress/telefon på köparen. Detta krav infördes långt innan någon kom på tanken att privatpersoner skulle göra småinköp mot faktura. De enda skäl som de senaste årtiondena angetts för behovet av identitet på köparen, gäller ingående momsfrågor och importfrågor. Att privatpersoners småinköp skulle registreras, och via tredjemansrevisionen vara fullt öppet för Skatteverket, är något lagstiftaren inte har förutsett.

    Det är helt enkelt orimligt som jag ser det att som privatperson bli registrerad för att man köper en rörpackning för 21:50. När en privatperson betalar kontant, med omedelbart överlämnande av varan (”quick-hand transaction”), bör det införas ett undantag i bokförings- och mervärdesskattelagarna för krav på identifiering av köparen.

    Det är mycket att läsa in och sedan snickra på lagtext, så dessvärre kommer det att ta sin tid. Men någon måste ta ett steg framåt, för att någon annan än jag sedan kan fullfölja. Så jag kommer att göra mitt bästa.

    viktualiebroder

    07 februari 2011 at 20:00

  3. Jo, då är det rimligt!

    Inte för en rörpackning! Jag tänkte mer på städ&hantverkstjänster etc. Finns det t ex ingen ”beloppsgräns” i kassaregisterlagen?

    Gunnel Gomér

    08 februari 2011 at 12:18

  4. Finns beloppsgräns, något basbelopp, men enbart för näringsidkaren. När möjligheten för handlare att slippa ifrån genom att övergå till fakturor tas upp i föreskrifter och SOU:n beaktar Skatteverket och utredaren enbart näringsidkaren.

    Kundens intresse har däremot helt hamnat på undantag. Det vill jag återupprätta mot dem med likgiltigt uppsåt.

    viktualiebroder

    08 februari 2011 at 13:36

  5. […] För fler skäl, och vad som bör göras för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, se länkar i den här meningen. […]

  6. […] skall bli intressant att se vart bär hän. Protester och motrörelser har börjat […]

  7. Från DN-artikeln: ”Sveriges Hotell och restaurangers utvecklingschef Clemens Wantschura.
    – Ingen vill ju egentligen hålla på med kontanter.”

    Idioter. Ska man generalisera öht är det snarare så att man inte vill vänta. Jag föredrar kontanter.

    Bankernas girighet förstörde cashkortsystemet för omkring 10 år sedan, genom att ha höga avgifter (för både företag och kunder) och usel spridning. De hade tjänat så mycket pengar på räntor (pengarna folk laddade sina kort med försvann ju inte från bankerna, bara från kundernas bankkonton) och uteblivna kostnader för värdetransporter att systemet hade lönat sig även om det var helt gratis för kunder och avgiftsfritt för butiker.

    Tomten

    20 mars 2011 at 11:57

  8. #Tomten
    Cashkort kommer kanske tillbaka i en modifierad form bakvägen, fast inte alls anonymt förstås

    http://www.securityuser.se/ps_handel.asp?newsid=2713&newsType=1&VerksamhetsOmradeID=5

    viktualiebroder

    14 april 2011 at 12:48

  9. […] på tillförlitlighet, ”robusthet” och användarvänlighet (till exempel affordans,  latens). Så är till exempel gasspisar fortfarande teknikens ståndpunkt i många restaurangkök, trots […]

  10. […] har tidigare skrivit om hur kontanter är ett snabbare betalningsmedel – har kortare latens – än kort, och att i restaurangsammanhang skett en viss återgång till […]

  11. […] det är en kvalitet hos kontanter just att de har lägre latens, det vill säga medger en snabbare transaktion. ”Quick-hand transaction” på […]

  12. Broder, jag stöder din kamp för bevarandet av kontanthanteringssamhället och ser undandragandet av pengar i fickan som sista spiken i ett annars förövrigt långt framskridet totalitärt samhälle där ”staten är vi” blivit ett ofrånkomligt faktum och inte bara ett missförstånd.

    ”Anekdotisk evidens”. Det hände sig en dag i sep.2014 att (snyft) undertecknad fattigpensionär inte fick sin 500-lapp godkänd som betalningsmedel av Konsumbutiken i närområdets automatiska sedelkontrollör. Efter upprepade försök av expediten rekommenderade hon mig gå till banken med aktuell slant och istället lösa ut varukassen med en som fungerade. Sagt och gjort.

    Idet läget fanns det naturligt vis anledning att granska ”min” 500-lapp närmare. Två ytterst små avvikande färgfläkar noterades intill silverfolien. Det mer iögonenfallande var dock vid jämförelse med annan sedel att silverfolien var mer sliten och matt. Nära tillhands då att antaga att sedeln varit inblandad i ett värdetransportrån någon gång bakåt i handelskedjan även om ett mänskligt öga inte kunde utesluta att förslitningen av silverfolien var en följd av sedvanlig tvätt av kläder där sedeln glömts i någon ficka. Eller på grund av att någon kladdig målare kladdat eller skvätt rödvinsglaset på sedeln.

    Nämner bara detta för att ursäkta mig för att inte ha uppfyllt Riksbankens basala krav på oss, var och en, barn, gammal, blind som omyndigförklarad, att inte ta emot skadad eller missfärgad sedel som betalningsmedel. (Det går att ur skrivningarna ana att RB huvudsakligen har butiker och banker å inte ensilda fysiska personer i tanken.)
    Man kanske ska tänka sig att det till var kvinns el.mans egendom ska ingå en litet sedelavläsare att kontrollera vad som kommer en i händerna från en bankomat eller spelbutik. 500-sedlar snyter man ju inte ur fickan precis. Och tusenlappar har jag inte sett i min hand sedan anno datt.

    Jag gick på vägen till banken in i spelbutiken och frågade om de vinster de delar ut till olyckliga vinnare då och då var kontrollerade? Jag vet av 15 års erfarenhet att så inte är fallet. Men insisterade inte för vänskapens skull. Dessutom var jag i den naiva tron att det låg i allas intresse, banker som butiker, rättsmedvetna medborgare, handlare som kunder, att dra ogiltiga betalningsmedel ur cirkulationen. Visa av erfarenhet finns det säkert många som redan vet att så inte är fallet och att många butiker inte än har moderna kassamottagare, varför ”bäst är hålla god min i elakt spel.”

    Poängen jag tolkar Riksbanken i grunden har är, att kontanta slantar vilka fungerar som betalningsmedel ännu inte har ogiltigförklarats, hur falska eller äkta, skadade eller missfärgade de än är av vad som helst anledning. Så länge de fungerar spelar det ur en flytande penninghushållnings ekonomiska betydelse som ”smörjmedel i systemet” falsk eller äkta, trasigt eller skitigt, detta ingen roll. Eller ?
    Ingen utöver RB är ju skyldig att ta emot mynt eller sedlar de inte vill anta som betalningsmedel av vilket skäl det vara må.
    Nej eller ja avgör i handeln giltig eller ogiltig. Och RBs och myndigheternas uppgift är att i sedvanlig praxis alltid finna skäl att säga Nej… så administrativt enkelt och billigt som möjligt… ”utan att (rätt)säkerheten” naggas i kanten (som det föreskrivs i Förvaltningslagen)

    Riksbanken löser in alla mynt och sedlar informeras vi på deras hemsida… så vida den inte kan anta att något brott är förknippat med de sedlar och mynt som tillställts dem enligt ”Begäran om inlösen av skadad eller missfärgad svensk sedel”, ett otillbörligt styrdokument som jag för min del ansåg felaktigt definierade mitt problem, nämligen; vafalls med denna sedel eller Konsums maskinavläsare. Riksbanken meddelar också att handläggningstiden av ett ärende är fem veckor och efter 14 veckor fick jag mitt avslag. RB har funnit att de färgfläckar som finns på sedeln kan antas vara sedelskyddsfärg som förklaras av att sedeln härrör från tidigare brott. RB beslutar därför inte bevilja inlösen. Beslutet kan överklagas i Förvaltningsrätten.

    Jag ringer föredragande tjänsteman missnöjd med dels, att jag blir tilltalad som om jag begärt inlösen av en bunt sedlar, dels undrande ifall det verkligen har haft min sedel för ögonen och i detta uppenbara gränsfall inte kunnat handla med det omdöme RB föreskriver sina tjänstemän, att följa den regel som bekräftas av undantaget och regeln att hellre fria än fälla… eftersom RB är mån om sin trovärdighet och ett gott förhållande till allmänheten: – ”Jag förstår dig, men sådan är reglerna.”

    Jag förstår att myndigheternas etiska regler och föreskrivna kommunikationspolicy bara är utanpåverk. En tjänsteman som följer sitt omdöme riskera alltid att dömas för tjänstefel och kanske få sparken. Den som följer bestämmelserna sitter säkert: ”Men du kan ju överklaga vårt beslut, du har tre veckor på dig innan tiden går ut.”
    Tre veckor med juldagar inräknade. Min tid var ute med nyårsafton den 31 dec. Jag fann det inte lönt eftersom jag sannolikt skulle behöva överklaga ännu en instans då Förvaltningsrätten naturligt vis lyder under förvaltningslagens bestämmelser om en kostnadseffektiv rationell administrering av latrinärenden som detta. Min förlust var ju dessutom bara en reduktion av vinst.

    Men till sist. Jag finner mig snopet i den teknikfientligt teknokratiska teknologiken: En missfärgad eller utmattad sedel i händerna på Riksbankens sedel är lika med en sumpad eller fick-korpad sedel. Otur! Håll bättre koll på slantarna. Ty vet att sedelskyddsfärgningsidén inte är till för den enskilde medborgarens säkerhet i sin direkta penninghanteringen, utan bara avser att minska rån mot värdetransporter genom att avskräcka tjuvföretagen att finna mödan värt att tvätta sedlar för en spottstyver, och att se till att inte transportföretagens och försäkringsbolagens bokföring av sådana minusposter ställer till onödiga problem i dessas samröre, samt inte minst transportpersonalens arbetsmiljö och trygghet i anställningen. Snart är den ”mänskliga faktorn” ändå helt bortkopplad från betalningssystemet sedan samtliga butiker, som min Konsumbutik, installerat personalbefriad kassabetjäning med talande robotar.

    På något konstigt vis tror jag faktiskt Riksbanksfullmäktige och direktionsansvariga inte heller de vill ha ett kontantfritt samhälle. Däremot litar jag lika lite robotiserade sedelmottagare i butikerna som på att den ”objektiva” avläsningen av tennisbollarnas nedslagsplats från ett antal ”optimalt” koordinerade och syntetiserade robotkameravinklar. Det är väl en tidsfråga bara tills domstolarna är automatiska de också.

    Handling är det omedvetet medvetna. (Ursäkta resultatet.)

    Anonym

    12 januari 2015 at 17:11

  13. Det var tråkigt att höra men bekräftar min tes.

    Sedelbytet som skall ske i höst är nog framförallt avsett att skapa en osäkerhet kring värdet av kontanter. Vi lär se fler sådana sedelbyten framöver.

    Alla pengar är inte lika mycket värda, så att säga. Värdet beror av vem som har dem.

    viktualiebroder

    13 januari 2015 at 10:25


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s