Viktualiebrodern

Tillåtet att dokumentera övergrepp på barn?

with 21 comments

Barnporrlagen är en slasklag.

Det har ju förts fram att polisrazzian mot översättaren av Mangaserier som nu fällts för barnporrbrott också i hovrätten  skedde efter anmälan av hans före detta sambo. Möjligen som en del i en vårdnadstvist.

Nu har ett något omvänt fall inträffat ser jag i Dalademokraten. En kvinna som med filmkamera sökte dokumentera misstänkta övergrepp på sina barn blev, när hon överlämnade filmen till polisen, själv misstänkt och anhållen i drygt ett dygn för barnpornografibrott. Med omedelbar verkan blev sedan barnen tvångsomhändertagna av kommunens socialnämnd. Ett tvångsomhändertagandebeslut som ändrats till ett enskild-vårdnads beslut hos fadern, trots att chefsåklagaren hävt anhållandet.

Tänkte inte på det, sa lagmissbrukaren… Ingen drabbas av den, sa Olof Risberg från Rädda Barnen i Agenda…

Barnporrlagen är, som alla önskelagar, fullständigt oberäknelig i tolkningen. Nu är det alltså potentiellt straffbart för privatpersoner att till och med dokumentera eventuella övergrepp.

Ed: Nu också 110303 i Aftonbladet.

Written by viktualiebroder

03 februari 2011 den 12:05

21 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hej Viktualiebroder,

    Var finner vi rim och reson i den tilltagande sexualiseringen av barn?

    Lagstiftning är – som du pekar på – ett mycket trubbigt – ibland dumt – redskap. I praktiken är det få som åker fast – både för innehav av barnporr eller för direkta övergrepp mot barn.

    Men vad är alternativet i ett rättssamhälle? Denna lag är ju av samma typ som förbudet mot Hets mot folkgrupp, faller inte under sexualbrottslagstiftningen utom i den juridiska kategorin ”brott mot allmän ordning” alltså ett brott mot ett kulturellt tabu.

    Till exempel judar råkar illa ut i mycket liten omfattning, jämfört med antalet barn som utsätts för sexualbrott.

    Vad är ditt alternativ?

    Gunnel Gomér

    03 februari 2011 at 13:53

  2. Vad menar du Gunnar?

    Är det så att det blir fler våldtäkter för att Viasat sänder porr på nätterna?
    Blir det fler mord för att Dödligt Vapen 4 visas på SVT?
    Begås det fler brott för att Stig Larsson-böckerna säljs i miljonupplaga?

    Glöm dessutom inte heller att göra skillnad på dokumenteration av övergrepp på barn och ”barnporr”, som tydligen kan inbegripa att föräldrar filmar sina egna barn…

    Markus "LAKE" Berglund

    03 februari 2011 at 14:04

  3. Gunnel:
    Ett rimligt alternativ till dagens barnporr-lagstiftning är att inte definiera begreppet barnporr så vitt att man kan dömas för vad som helst. Som lagstiftningen är utformad idag kan jag dömas för de bilder jag har på min dotter när hon sitter i badkaret och blåser såpbubblor, det innebär att i stort sett alla föräldrar bryter mot lagstiftningen utan att det var lagstiftarens intention. Ergo: Lagen är fel för att den är för vid, den borde innefatta ett krav på riskbedömning från fall till fall.

    pontus

    03 februari 2011 at 14:06

  4. Gunnel, det finns elaka människor. Vad är ditt alternativ?

    Lagar kan inte skrivas bara för att man anser något vara fel. En lag måste också kunna definieras och användningen måste kunna avskärmas. Det finns inget alternativ – åtminstone inte i ett rättssamhälle.

    Ju mera lag, ju mindre rätt heter ordspråket. Att som sker nu spotta ut ständigt nya lagar mot allt fler oönskade ting innebär bara att lagen som helhet blir oöverskådlig och motsägelsefull. Att det uppstår konsekvenser ”som ingen har tänkt på”. Och oförutsägbarhet bryter ner respekten för alla lagar.

    Är verkligen mamman som önskade dokumentera eventuella övergrepp på barn ett ”roadkill”, en förbrukningsvara – ägget som måste knäckas för att omeletten ”Förbjud barnporr” skall kunna tillagas?

    En sådan cynisk och arrogant lagstiftning som är likgiltig för sina konsekvenser (”lite svinn får man räkna med”) är i alla fall jag emot.

    viktualiebroder

    03 februari 2011 at 15:03

  5. Hej alla!

    Jag har redan varit i fyra debatter om detta – senaste dagarna hos HAX och på PPs Anna Troberg-artikel. Titta gärna in där.
    I september var jag i en lång dialog med Simon, mangatecknaren som nu dömts i Svea Hovrätt. Jag har önskat honom lycka till med de småbröstade öron&svans-försedda figurerna av obestämbar ålder.

    En del av Simons bilder (5-6 tror jag) föreställde dock småbarn i 4-6-årsåldern, realistiskt tecknade, som penetrerades av jättekukar, gråtande. Det var inga levande fotograferade barn, men definitivt runk-bilder, dvs. pornografi. Definierat som ”sexuella skildringar i syfte att väcka lust”.

    Jag tror att vi bör ställa debattfrågan såhär:

    Är det rätt att fortsätta att upprätthålla det kulturella tabut mot sexualisering av barn? I vems intresse?

    Eller är det rätt att av-tabu-fiera och skapa en legal marknad för barnpornografi – tecknad, målad eller skulpterad? I vems intresse?

    §§§

    Det är PP och andra avtabu-fierings-debattörer som behöver tydliggöra sig här. Det finns en ingrediens av hyckleri (och prolongerade överdrifter) hos PP-debattörer. Som allt hyckleri är uppgiften att dölja något. Låt oss lätta lite på förlåten och börja här:

    I vems intresse?

    Gunnel Gomér

    03 februari 2011 at 16:12

  6. Låt mig tydliggöra mig själv juridiskt/praktiskt…

    Cyberrymdens frihet, som jag alltså också arbetar för, innebär att det kommer att finnas barnporr tillgängligt för tittande – dygnet runt. Det kan och ska vi inte göra något åt.

    Äldre lagstiftning vände sin udd mot producenter & försäljare – inte mot konsumenter. Det är en omöjlig lagkonstruktion idag, kan svårligen upprätthållas.

    Detta innebär i sin tur att ”ansvar under frihet” förflyttas till den enskilde medborgaren, i detta fall barnporrkonsumenten.

    Det är i praktiken oerhört resurskrävande och oerhört integritetskränkande att polisen skulle spana och bevisa att någon köpt/sålt/bytt barnporrbilder. Innehav är däremot lättbevisat och tämligen rättssäkert. Bilder finns i byrålådan eller i datorn.

    Alltså…jag ser nuvarande lag som en förflyttning av ”ansvar” till den enskilde medborgaren. Med ett uttalat krav på alla medborgare att vända ryggen mot sexualisering av barn. På samma sätt som vi kräver att medborgare avstår från hets mot judar eller bögar.

    §§§

    Inom parantes…Pedofiler är inte ”elaka”. De rår inte för sin psyko-sexuella läggning. Deras belägenhet är olycklig, de fåååååår inte, det som alla andra får och längtar efter. Då hamnar de i fängelse. Jag manar därför till respekt för alla pedofiler som kämpar emot.

    De som inte kämpar emot hinner skada många, många barn.

    Gunnel Gomér

    03 februari 2011 at 16:32

  7. Gunnel,

    De allra allra flesta har intresse av att upprätthålla det kulturella tabut mot sexualisering av barn. Men det är ett cirkelbevis, nollutsaga, därför att det som de flesta ogillar är ett tabu. Ett tabu är inget kodifierat, ingen lag.

    Jag ser ingen som helst mening med att avtabufiera sexualisering av barn heller. Förresten ligger det utanför någons makt att göra.

    Det är möjligt att det finns hyckleri och överdrifter hos PP-debattörer. Fast ingen har vad jag vet överdrivit så mycket som den här artikeln gett vid handen. Verkligheten överträffar dikten.

    ”I vems intresse?” – Ja, i vems intresse, cui bono, att det stiftas lagar som är tveksamma om de fungerar för att minska övergrepp mot barn, men istället bestraffar… ja vad får framtiden utvisa.

    Vad skall allt detta hycklande ”förbjud allt dåligt” dölja?

    Jag kommer att tänka på Alfons Åberg som skyller på Mållgan när han slarvat bort sin pappas pipa. Jag kommer att tänka på Kjell Höglunds”häxprocess

    Det är så lätt att hitta syndabockar om man vill
    och fastän häxprocesser hörde gångna tider till
    så har vi inte glömt principen, den är alltför bra
    den kommer väl till pass när det är något vi vill ha
    och eftersom ju ännu inte allt är perfekt
    så behövs det då och då ett passande objekt
    på vilket vi kan avreagera vår affekt
    och därigenom återfå en smula självrespekt
    vi behöver sällan någon lysande ursäkt
    det räcker många gånger med en påhittad defekt
    sen samlas alla rättvisans vänner till process
    som pågår bakom lyckta dörrar vanligtvis till dess
    att dom i målet fallit efter fastställt formulär
    efteråt förklarar vi vårt handlingssätt så här:
    ”allting går ju ännu inte riktigt som vi vill
    så då brände vi för säkerhets skull en häxa till”

    ———–

    Nu ska vi tänka efter, vilka tjänar på det här?
    det finns en speciell grupp av människor som är
    glada åt att häxbålen flammar då och då
    och nöjda när vi andra jagar spöken i det blå
    det finns dom som gnuggar sina händer med ett skratt
    när syndabockar pekats ut och bränts en valborgsnatt
    medan dom går fria som har smutsigt mjöl i påsen
    fria att se om sitt hus och reparera låsen

    På fängelser blir sexualbrottslingar ofta misshandlade, om de inte får sitta för sig själva. Men också på de avdelningarna – det finns olika grader i helvetet.

    Anledningen är inte så mycket att det de gjort ogillas av de andra (det görs det alldeles säkert också), men att det finns ett behov av att distansera sig från dem, och det behovet är större ju större risken är att associeras med dem. Det tydligaste sättet att distansera sig från en annan människa är att använda våld som är ett tydligt språk.

    De allra flesta människor ogillar övergrepp mot barn. De allra flesta ogillar sexualisering av barn. Övergrepp mot barn är därför förbjudet sedan lång tid tillbaka.

    Frågan man måste ställa sig är: Varför har behovet att distansera sig mot/rädslan att associeras med pedofiler på senare år blivit så stark, att man stiftar lagar, dvs hotar med våld, också mot fiktiva övergrepp, också mot dem som tydligt är mot sådana övergrepp (som mamman i artikeln)?

    Jag tänker på scenen ur ”Life of Brian”, när en man skall stenas för att han sagt ”Jehova” och det slutar med att domaren, när han förkunnat domen blir stenad (förenklat återgett).

    viktualiebroder

    03 februari 2011 at 16:40

  8. Jo Viktualiebroder,

    Din fråga är mycket viktig: ”Varför har behovet att distansera sig mot/rädslan att associeras med pedofiler på senare år blivit så stark, att man stiftar lagar, dvs hotar med våld, också mot fiktiva övergrepp, också mot dem som tydligt är mot sådana övergrepp (som mamman i artikeln)?”

    Mitt enkla svar är: Därför att sexindustrin, inbegripet global prostitution/handel med barn, blivit så stor, så spridd. Därför att det som förr sågs som enskilda tragedier blivit kommersialiserat, systematiserat.

    Varje kraft skapar en motkraft!

    Min djupare tanke kring varför barnpornografi är ett brott mot ”allmän ordning” är att vi alla bär många ”barn” inom oss. Det barn vi själva en gång var, våra egna barn, barnbarn, grannarnas barn etc. Detta ”inre barn” är viktigt för oss, bär på stark symbolik om ömtålighet, kärlek, framtidshopp.

    Detta med ”fiktiva övergrepp” lämnar jag till vidare från djupare reflexion…bara för att inte krångla till tanken just nu. Men som brott mot ett kulturellt tabu är väl inte teckningar på knullande av 4-åringar ”fiktivt”? Det är det väl bara om man ser det som ett brott mot enskild person?

    Gunnel Gomér

    03 februari 2011 at 17:55

  9. […] This post was mentioned on Twitter by Piratpartiet Live!, Urban Sundstrom. Urban Sundstrom said: Viktualiebrodern: Tillåtet att dokumentera övergrepp på barn? http://t.co/TsxPuHP via @piratbloggar […]

  10. Nakna människor på bilder eller målningar eller skulpturer är inte pornografi – definitionsmässigt. Inte i någon ålder.

    Pornografi är “sexuell skildring i syfte att väcka lust”.

    Jag undrar om det inte är på den här punkten debatten blivit rätt snurrig? Att PP intar samma ståndpunkt som kristen höger i USA som likställer nakenhet med porr?

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 00:01

  11. Gunnel, det är väl ändå lite oförskämt att antyda att PP kategoriskt likställer nakna barn med barnporr! Det är ju misstanken att någon domstol någon gång i framtiden gör denna bedömning till ingen som helst nytta för någon. Det som PP är emot är lagstiftning som dömer någon till att ha begått ett brott, utan att den handling som har bedömt som ett brott utan att det finns något bestämt offer som har skadats på något sätt.

    Uno Hansson

    04 februari 2011 at 01:10

  12. … utan att det finns något faktiskt offer som har skadats på något sätt av den handling (även om denna handling är tabu och helt obegriplig för nästan alla andra) som har dömts som ett straffbart brott…

    Uno Hansson

    04 februari 2011 at 01:19

  13. Hej Uno!

    Javisst är jag oförskämd mot PP, trampar många tår just nu🙂 Men jag har en tydlig och icke-fientlig avsikt.

    Debatten har sedan i augusti (första mangadomen) varit egendomligt ytlig, nästan kunskapsbefriad. Det har funnits desto mer moraliskt upprörda röster, smått hysteriska ibland. Dessutom – och detta har jag mått illa av – befriad från all typ av reflexion kring ”kultur” och ”kommunikation”. Som är PPs finaste politiska profil – i mitt tycke.

    Pedofil erotisk dragning är inget obegripligt alls!!! Och ett TABU är inget för allom givet, det är kulturellt variabelt. Här föreligger en tankeloop hos många debattörer. Jag har bekymrat studerat en räddhågat uppvisad iver att personligen ta avstånd från pedofilism, men samtidigt frimodigt föreslå legal kommersiell exploatering av pedofiler och pedofila erotiska thrills.

    Pedofila fantasier är förbundna med mänskliga behov och inre föreställningar om makt, om renhet, om befrielse från vuxna krav och från skam över sexualitetens ”djuriska” natur. Många kulturer innehåller sex med barn – de ålderdomliga muslimska kulturerna, japansk skamkultur, afrikanska föreställningar om flickor som magiska botemedel mot smittor och depression etc. Barn är starka kulturella symboler!

    Som jag ser det måste vi – som medborgare – välja. Och klarögt inse att vad vi än väljer finns baksidor. Och då är det viktigt att noga analysera frågan: Frihet! För vem? I vems intresse?

    Ser vi kanske sexismens och ekonomismens förening i global skala? Utan att analysera vad det innebär för oss och för framtiden?

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 14:22

  14. ”Och då är det viktigt att noga analysera frågan: Frihet! För vem? I vems intresse?”

    Men då är det väl ett ganska enkelt val. Polis, rättsapparaten och andra skattefinansierade verksamhet bör intressera sig för att inte ägna tid och intresse till att fånga och lagföra fantisifoster om det faktiskt inte finns några andra som tagit skada av de perversa fantasierna, eller att dessa fantasier prackas på någon annan.

    Uno Hansson

    04 februari 2011 at 15:07

  15. Gunnel, jag håller med om att situationen kommit i ett annat läge med Internets spridningsmöjligheter för de risker du ser för att det skall utvecklas en marknad för barnpornografi och, som en konsekvens, ett incitament för att producera mer, med allt vad en så saklig term som ”producera” för med sig och innebär.

    Jag är dock inte övertygad om att den förbudslag mot innehav som finns nu är effektiv för att motverka en sådan utveckling. Åtminstone inte utan att föra med sig helt andra oavsedda effekter.

    En fullständig cost-benefit analys av barnpornografilagen är jag varken kapabel till eller skulle ha tid till att genomföra. Men man måste bilda sig en uppfattning i mycket här i livet på ett bristfälligt underlag. De bristfälliga omständigheter jag grundar mitt motstånd mot innehavsförbudet på är dels att förutsägbarheten i tolkningen av lagen är för liten och att den är trubbig och får oanade konsekvenser. Samt att den öppnar dörren för en innehavskontroll med betydligt mycket större tolkningssvängrum av vad som är ”tabu” eller inte. Vilket jag bedömer vara en farlig utveckling.

    Som andra, bristfälligt, skäl använder jag min magkänsla inför de personer som förespråkat och genomdrivit denna lag, deras framtoning (saklig, affekterad?) och deras vilja att förstå och ta hänsyn till oanade effekter (”man måste knäcka ägg för att laga omelett”, ”lite svinn får man räkna med”, Invändningar bemöts med Guilt-by-association).

    Och då blir min magkänsla: Jag litar inte på dessa människor. They are not in order.

    Och därmed kommer jag inte längre för egen del. Med obegränsat med tid hade jag förstås som sagt letat efter cost-benefit analyser och bildat mig en djupare och mera vattentätt grundad uppfattning efter det.

    viktualiebroder

    04 februari 2011 at 15:33

  16. Den här frågan om fiction kontra reella övergrepp. Går det verkligen att tänka på som antingen/eller? Är det inte både/och?

    Fantasier och föreställningar (symboler) är inte utan makt att mana till handling. Om vi drar paralleller till judar… Är hakkors, teckningar av kroknästa semiter som slaktar ariska barn, judesuggor etc utan samhällelig, kulturell kraft? I så fall…varför döms utövare av sådan konst för Hets mot folkgrupp?

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 15:40

  17. Hej V! Du invände:

    ”Jag är dock inte övertygad om att den förbudslag mot innehav som finns nu är effektiv för att motverka en sådan utveckling.”

    Det tror inte jag heller! Långt, långt därifrån. Vi bör utgå från att all samhällsförändring är mångfaktoriell. Lagen är bara en bit. Det behövs mycket mer medvetet ”kulturellt motstånd”.

    Men frågan måste ändå ställas: Om vi släpper lös global sexism och ekonomism i kommersiell förening så är det en stark kraft.

    Vad sätter vi emot då? Polis duger inte som svar Viktualiebroder! När polis kommer in i bilden är skadan redan skedd. Och vanligtvis stannar allt vid misstankar. Övergrepp är mycket svårbevisade, de flesta anmälningar läggs ned på förundersökningsstadiet.

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 15:51

  18. Ett PS till Viktualiebroder…

    Jag är inte rädd för att det SKA utvecklas en marknad. Det har redan hänt. Och värre kan det bli.

    Sexindustrin blandar hej vilt foton & filmer av verkliga övergrepp med tecknade eller datorredigerade bilder med sexturism med människohandel.

    Om man t ex går till en av de stora sexsajterna Chatropolis Image Exchange Rooms (ett tiotal) så är sexindustrins drängar där och sänder barnporr…en del riktigt ruggigt…varpå de snabbt försvinner. Marknadsföring alltså. I rummet ”Sexy Toons” sänds mest mangabarnporr. I andra rum, t ex Anapolis sänds foton med analsex på småpojkar etc.

    Ibland tror jag att debattörer egentligen aldrig har sett barnporr, bär på en vision om att sånt här är ovanligt.😉

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 16:29

  19. @Gunnel – du håller en relativt hög nivå på ditt resonemang, men precis som ”V” invänder så undrar man ibland varför argument av Guilt-by-association-typ hela tiden dyker upp i debatten. Precis som du själv skriver i ett av dina tidigare inlägg:

    ”Det är PP och andra avtabu-fierings-debattörer som behöver tydliggöra sig här.[…] Som allt hyckleri är uppgiften att dölja något. Låt oss lätta lite på förlåten och börja här:

    I vems intresse?”

    Hävdar du att alla som tycker lagen har uppenbara problem samlar på barnporr?

    Det är ungefär lika seriöst som att kalla alla som tycker lagstiftningen mot förintelseförnekelse i bland annat Tyskalnd är problematisk ut historievetenskaplig- och yttrandefrihets-aspekter för nazister…

    Markus "LAKE" Berglund

    04 februari 2011 at 16:36

  20. ”Ibland tror jag att debattörer egentligen aldrig har sett barnporr, bär på en vision om att sånt här är ovanligt.😉 ”

    Påminner mig om den där biskopen (tror jag) som var aktiv i moralkampen på 60-talet mot Vilgot Sjömans film ”491”. På frågan om han då hade sett filmen svarade han: Nej, men man har väl fantasi.

    Det är tur det finns humor i alla fall. ..

    Jag hyser i alla fall ingen åstundan att tränga djupare in i ämnet…

    Apropå polis kanske du tycker om ett citat av Nietzsche: En del håller det för dygd att säga: Dygd är nödvändig! Men i grunden tro de blott därpå att polis är nödvändig.

    Det är skillnad på dygd/moral och lag/polis. Fast det förstår ju du lika bra som jag.

    viktualiebroder

    04 februari 2011 at 17:03

  21. ”Hävdar du att alla som tycker lagen har uppenbara problem samlar på barnporr?”

    Nej Marcus🙂

    Däremot har jag en känsla av att det bakom finns en könslig/social obalans rent kunskaps/insikts-mässigt. Och en ”sårad manlighet”. Eftersom sex med barn huvudsakligen är en manlig grej och dessutom ett högpatriarkalt kulturellt uttrycksmedel.

    Sanningen är väl att 99% av alla män i Sverige ryser inför övergrepp på barn?

    Men sanningen är också att det finns 100.000 till 400.000 pedofiler – en icke försumbar Marknad alltså. En Marknad som kulturellt kan utvidgas.

    Jag är intensivt medveten om att lagen (alla lagar!) har fula baksidor. Men det betyder väl inte att det är out of the question att diskutera fula baksidor med att avskaffa lagen?

    Gunnel Gomér

    04 februari 2011 at 17:18


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s