Viktualiebrodern

Ingår nertiden när effektiviteten räknas ut?

with 19 comments

Tekniska system som räknar med människor

En viktig princip i utformningen av system som är motståndskraftiga, resilienta, mot störningar är att göra system som tillåter att människor kan lösa fel som uppstår. Ett exempel aktuellt idag är spärrarna i Stockholms Tunnelbana, där tidigare ett fel på kortavläsningen ganska enkelt kunde kompenseras genom att istället spärrvakten läste av periodkortet och kunde konstatera om det gällde eller ej. Det gick förstås långsammare – men det gick.

Så inte längre. Korten går inte att avläsa annat än maskinellt.

Men sådana system är hög risk. De fungerar väl en tid, men sedan inträffar något, och då fungerar de inte alls.

Frågan man ställer sig är då: När systemet infördes – räknades kostnaden för nertiden in när det konstaterades att det nya, människouteslutande systemet var kostnadseffektivt? Jag tvivlar.

Vi måste ha tekniska system som är robusta mot störningar, som när fel inträffar kan fortsätta att fungera om än på en lägre nivå (”graceful degradation”). Och som framförallt involverar människor.

Som Internet fungerar, så borde också den fysiska verkligheten mera se ut. Resilient och involverande människorna. Politikerna, för sin del, arbetar hårt för att göra Internet mera likt världen utanför. Och har mage att kalla det för att göra Internet ”säkrare”.

Vi i Piratpartiet gillar Internet. För säkerhets skull. Och för människornas.

Ed: Angående driftssäkerhet, se wikipedias post om ”High Availability”.

Written by viktualiebroder

22 januari 2011 den 11:54

19 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Bra påpekande. Påminde mig om: En vän till mig jobbade en gång på ABB, de skulle köpa in ett nytt driftsviktigt datasystem och den ledande leverantören deklamerade stolt att de kunde garantera 99,9 procent driftsäkerhet året runt inklusive helgdagar. De höll nästan på att få sälja. Det låter ju faktiskt jättebra med 99,9 procent. Fast då satte sig någon av ingenjörerna ned och räknade ut hur mycket de återstående 0,1 procenten blev i timmar och minuter. För att bespara dig matten skall jag avslöja att det blir 525 minuter, alltså mer än en hel arbetsdag för hela arbetsplatsen om det skulle inträffa vid fel tillfälle. Det blev följaktligen ombedda att komma tillbaka när de kunde garantera 99,99 procent eller bättre.

    Old Man Time

    22 januari 2011 at 14:36

  2. Å andra sidan har SL en enkel policy för att ta hand om sådana problem: öppna spärrarna och släpp in alla.

    För de av oss som vill ha bort spärrarna permanent är det bara trevligt. :}

    Fredrik

    22 januari 2011 at 14:59

  3. Den här bristen på redundans är ju häpnadsväckande. Innan jag blev pensionär så arbetade jag på medicintekniska avdelningen på Sahlgrenska i Gbg. Någon gång i slutet på 80- eller början på 90-talet så började det levereras apparater som röststyrt gav instruktuioner till sjukvårdspersonalen. Efter ett par incidenteter måste börja med utbildning av sjukvårdspersonalen, om att apparaten ENBART gör det som den i förväg är instruerad att göra (exempelvis talar om att det har uppstått ett mottryck mot infusionsflödet). Utöver det så är den en komplett idiot, även om det VERKAR som att den talar och tänker som en människa.

    Uno Hansson

    22 januari 2011 at 15:35

  4. #Old Man Time
    Ja, kostnaden för den där 0,1% nertid kan mer än väl väga upp vinsten av ett annars ”förbättrat” system.

    X2000 är snabbare än IC-tåg. Men ibland går de inte alls. Vilket blir snabbast/minst olägenhet allt sammantaget?

    #Fredrik
    Jag tror inte att de öppnar spärrarna överallt bara för att de som gått in i Rågsved har obrukbara periodkort. Snarare misstänkliggörs de som fuskåkare och får ta sig till något av SL:s kundcenter för att ”eventuellt” få ersättning, enligt SL:s taleskvinna.

    #Uno Hansson
    Jag tror att man måste vara väldigt klar över att maskiner är *stöd* för människor och aldrig kan ersätta dem. Det måste finnas en ”fall-back mode”. Men ibland ses människor som ”ett problem”, inte som en möjlig lösning. Exempel när det där X2000-tåget stod still i somras och folk svimmade, tills någon på eget bevåg slog ut en ruta.
    https://viktualiebrodern.wordpress.com/2010/07/14/nytt-misslyckande-for-det-radande-sakerhetstanket/

    viktualiebroder

    22 januari 2011 at 16:11

  5. problemet här var ju dessutom att maskinen raderade /ändrade i access kortets kodning så att kortet nollstäldes , mao inte fungerade i NÅGON läsare…
    kul att försöka bevisa det för en SL obstruat..

    patrick

    22 januari 2011 at 17:20

  6. varför inte bara göra att all SL är ”gratis”
    vad kostar korten vad kostar administrationen vad kostar varje handöäsare vad kostar alla spärrar vad kostar underhållet
    ta bort alla spärrar utbilda spärrvakterna /ge dom väktarutbildning och låt dom gå på perongerna som perongvärdar. minskad klotter vilket sedan medför minskad klottersanering
    miljkömässigt bättre iom att FLER skulle ta det alternativet då

    tyvär e problemet att tuben och pendeln pluss bussar är kapacites mässigt undermåliga och redan går på knäna och skule inte klara av den belastningsökningen om systemet inte uökades med minst det dubbla

    patrick

    22 januari 2011 at 17:24

  7. Går de verkligen inte att läsa av kortets rättigheter manuellt genom att spärrvakten knappar in den tiosiffriga kod som står på kortets baksida? Isåfall är det ett STORT fel med hela systemet som jag inte kan förstå hur det föll igenom.

    Lämpligt: Datalänk gprs+tcp/ip, koll mot central databas, släpp igenom behöriga användare. Pajar rfid delen får man nyttja koden. Går datalänken ner släpper man in alla.

    Tobias

    22 januari 2011 at 17:35

  8. men om eeprom chipet nollats så spelar det ingen roll vad som står på kortets baksida ,endast om du har kvar kvittot på tankingen kan du då visa att kortet varit updaterat.

    patrick

    22 januari 2011 at 18:05

  9. #Patrick och Tobias
    Jag vet inte hur det tekniskt funkar. Men kommentaren från SL:s representant är intressant i sig

    ”Jag tror inte det blir någon ersättning, det blir en fråga för nästa vecka, säger Ann-Sofie Chudi på SL:s pressjour.”

    viktualiebroder

    22 januari 2011 at 19:13

  10. @Patrick jag har alltid varit av uppfattningen att rfid-delen i Accesskorten bara är en död handskakad kod som kollas mot en central databas (spärrar och läsare är alltså online) men kanske har jag fel.

    Tobias

    23 januari 2011 at 05:52

  11. Det låter ju inte helt betryggande att de är on-line, eftersom allt som är on-line ibland är off-line.

    Man undrar om det i så fall är för att veta exakt vilka som finns nere i T-systemet vid varje given tidpunkt. Fin databas det, som kan användas till mycket intressant…

    viktualiebroder

    23 januari 2011 at 10:48

  12. @viktualiebroder: Jag har nu bekräftat att det rör sig om en ”online check”. I annat fall skulle inte förlustgarantin fungera:

    http://sl.se/sv/Resenar/Valja-biljett/Forlustgaranti/Forlustgaranti-for-SL-Access-kort/

    Har även för mig att jag läst en artikel om hur Västtrafik använder sin ”loggdatabas” för att hjälpa polisen.

    Tobias

    23 januari 2011 at 12:58

  13. Ja, förmodligen hjälper SL polisen. Det finns en lång tradition av detta på gott och ont. Borttappade barn, dementa åldringar som irrar omkring, instruktion till SL-anställda att rapportera trafikanter i preventivt syfte. T ex misstänkta klottrare med ryggsäckar som luktar lösningsmedel ska rapporteras till sambandscentralen.

    Jag arbetade som Connex-värd i 8 månader, kvällar och nätter. Vi spankulerande omkring i vagnar och på perronger. Vi var inte biljett-kontrollanter – vilket många trodde. Antalet NEDSLAG av manstarka grupper av kontrollanter har ökat påtagligt under det sista året. De är 5-10 i grupp, hotfullt många, utrustade med avläsnings-manicker för kort.

    Foliehattar och allmänt kriminella personer bör köpa sitt SL-kort kontant. Betalar man över nätet får man förmånen av ett nytt kort om man tappar bort. Men blir då ID-kopplad till sitt kort.

    Gunnel Gomér

    23 januari 2011 at 16:59

  14. Fast vi ”foliehattar och allmänt kriminella” lär nog inte kunna köpa sl-biljetter kontant länge till… För vårt eget bästa förstås.

    viktualiebroder

    23 januari 2011 at 21:24

  15. Nä, inte billetter…men kort och stämpelhäften går att köpa kontant. Det gör jag. Den friheten är värd att ta strid för – i preventivt syfte🙂

    Gunnel Gomér

    25 januari 2011 at 00:54

  16. Remsa använder jag de gånger jag trampar Huvudstadens gator som en vanlig man. Men de skulle enligt plan försvunnit redan i vinter. Men 2011 blir nog sista året.

    viktualiebroder

    25 januari 2011 at 08:45

  17. Säg inte det. Innan en kortbörs görs tillgänglig för kunderna måste den utvecklas, och för det behövs en utvecklare…

    w.irving

    27 januari 2011 at 20:12

  18. […] Man bygger och optimerar för soliga söndagar, och ställer helt enkelt in när solen inte skiner. Nertiden räknas inte in i optimeringen, utan allt hänger på att det går fort, så länge det nu […]

  19. […] projektörerna räknat på kostnaderna för återkommande stillestånd? Share […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s