Viktualiebrodern

Varumärken – annan användning än i näringsverksamhet

with 5 comments

Sammanfattning: Skydd för varumärken gäller endast mot användning i näringsverksamhet. Sverige avstod från att i varumärkeslagen innefatta också ett förbud mot användning i andra sammanhang, till exempel politiska. Det är alltså fritt fram att använda också registrerade varumärken i icke-kommersiellt, politiskt syfte.

Rättsläget

Jag skrev en tidigare post angående Jan Emanuel Johanssons användning av en modifierad form av Harley-Davidsons varumärke i sin personvalskampanj.

Marknadsföringslagen

Först blandade jag ihop Marknadsföringslagen och Varumärkeslagen genom att använda begreppet renommésnyltning, som entydigt hänför sig till Marknadsföringslagen. Närmare studier visade också att en användning i politisk reklam inte går in under Marknadsföringslagen. I sitt avgörande 2003:34 (pdf) skriver Marknadsdomstolen

FöretagarFörbundet kan därför jämföras med en fackförening eller en politisk organisation, vilkas medlemsackvisition inte heller kan omtalas som marknadsföring i MFL:s mening.

Varumärkeslagen

När det gäller varumärkeslagen framgår av EU:s varumärkesdirektiv artikel 5.5 (pdf), att

5. Paragraphs 1 to 4 shall not affect provisions in any Member State
relating to the protection against the use of a sign other than for the
purposes of distinguishing goods or services, where use of that sign
without due cause takes unfair advantage of, or is detrimental to, the
distinctive character or the repute of the trade mark.

Som framgår är en sådan utvidning av varumärkesskyddet till annat än näringsverksamhet alltså frivillig för medlemsländerna. I utredningen om en ny varumärkeslag, 2001:26 (pdf), vill utredarna inte införa någon sådan utvidning i svensk lag

Det finns enligt kommitténs mening inte skäl att låta det utökade

skyddet omfatta också användning för annat ändamål än att

särskilja varor eller tjänster. (del 2 kapitel 6 sidan 269)

Regeringen går i sin proposition (2009/10:225) helt på utredarnas linje i detta avseende och skriver

 

Kommittén väckte frågan om det finns anledning att införa ett skydd för varukännetecken enligt artikel 5.5 i varumärkesdirektivet mot obehörig användning av tecken för andra ändamål än att särskilja varor eller tjänster. Kommittén bedömde att det inte fanns skäl att införa ett sådant skydd. Ingen av remissinstanserna har haft någon invändning mot den bedömningen eller framfört några andra synpunkter i frågan. Regeringen ser inte anledning att göra någon annan bedömning. Några bestämmelser om skydd för varukännetecken för andra ändamål än att särskilja varor eller tjänster bör alltså inte tas in i den nya varumärkeslagen. (kapitel 8 sidan 129)

Anders Andersson har i en kommentar till min tidigare post alltså rätt – det finns inget lagligt hinder för Jan Emanuel Johansson att använda Harley Davidsons varumärke som ett led i sin personvalskampanj.

Ed: Jag ser på Svt 101105 att diverse politiska uttryck som ”verklighetens folk” och ”klasskamp” ligger som ansökningar för varumärkesskydd hos Patent- och Registreringsverket. Det är mycket möjligt att de går att registrera. Men det är alltså enbart den kommersiella användningen som därmed skyddas – vem som helst får använda dem fritt i politiska sammanhang.

Jag hade alltså tidigare fel. Intressant är, att jag inte var ensam om det. Johanssons jurist avrådde honom.

Jag pratade med en jurist. Vi hade inte samma hållning riktigt. Han sa att HD i USA hade agerat. De ville inte förknippas med Jan-Emanuels personvalskampanj och Socialdemokraterna i Norrtälje. Min analys föll inte helt i god jord, säger Jan-Emanuel vars kampanj nu kan vara i fara.

I diskussionen i kölvattnet av när SSU sökte registrera Alliansens varumärke försökte Kristina Fredlund, konsult på AWA-Patent hävda att användning av varumärken också utanför näringsområdet skulle falla under varumärkeslagen

 

Jag tror att du har fått gammal information på din kurs, eller så gick du den före 1996. På den tiden fanns ett s.k. näringsidkarerekvisit i varumärkeslagen. Det är numera i princip borttaget. All varumärkesanvändning kan vara varumärkesintrång. Varumärkesanvändning är inte bara försäljning i vinstsyfte utan även t.ex. politisk och ideell verksamhet. Därför måste även politiska partier lyda varumärkeslagen.

Men det stämmer alltså inte. Om något inte införs 2011 (föreslaget 2011-07-01), gällde det knappast heller redan 1996.

Summa summarum kan man konstatera, att jag visserligen hade fel, men hade en vilja att gå till källorna för att bilda mig. Där skiljde jag mig uppenbarligen från experterna.

Om jag får väljarnas förtroende att ingå i Sveriges riksdag kommer jag att göra många misstag, men jag kommer inte att lita på några experter utan själv gå till källorna, så mycket jag nu förmår.

Ta det som ett löfte.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

 

Annonser

Written by viktualiebroder

10 september 2010 den 11:06

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tack för bekräftelsen att du tolkar lagtexten på samma sätt som jag.

    Invändningarna från Kristina Fredlund gör mig ändå konfunderad. Jag läste dem också i våras, och eventuellt kommenterade jag dem någon annanstans. Eftersom hon har ett yrkesmässigt intresse av att framhålla varumärkesrättens betydelse är det inte så konstigt om hon skulle överskatta möjligheten att få rättsanspråken godkända i domstol, men när hon hävdar att lagen rentav har ändrats beträffande annat än näringsverksamhet, så undrar jag vad exakt hon syftar på.

    Om det tidigare fanns ett ”näringsidkarrekvisit” i varumärkeslagen, hur var det formulerat? Ännu idag säger 4 § att ensamrätten gäller inom just näringsverksamhet, och enbart där. Jag har inte undersökt hur paragrafen lydde tidigare; SFS före 1998 finns mig veterligen inte i fulltext på Internet. Tydligen är 1996 ett årtal av betydelse. Enligt historiken trädde ett antal tidigare beslutade ändringar i kraft då, samtidigt som enstaka paragrafer ändrades direkt. Jag får intrycket att de viktigaste ändringarna var föranledda av EU-medlemskapet, till exempel införandet av begreppet ”gemenskapsvarumärke”.

    Menar Fredlund möjligen att den lagändring hon åsyftar inte står uttryckligen formulerad i varumärkeslagen, utan snarare är en konsekvens av EU-medlemskapet, kanske genom att själva uttrycket ”näringsverksamhet” skulle ha fått en utvidgad innebörd? Det har jag svårt att tro.

    En annan teori är att Fredlund talar om något annat än ensamrätten till ett varumärke; kanske talar hon om vilka som har möjlighet att registrera ett varumärke (det behöver man inte vara näringsidkare för att göra). Det blir likafullt fel, för ideella föreningar kunde registrera varumärken redan 1989.

    I brist på fördjupning från källan själv nöjer jag mig med dina studier av nu aktuella förarbeten, och jag drar samma slutsats som du, att det som man överväger men avstår från att införa 2011 knappast kan ha varit infört sedan 1996. En invändning kan dock göras mot detta; det tycks ibland hända att lagstiftaren själv inte tolkar lagen likadant som när den en gång infördes, vilket är förklarligt eftersom det ofta är helt olika personer med olika bakgrundskunskap som gör tolkningarna med några decenniers mellanrum. Det kan gälla även så viktiga lagar som tryckfrihetsförordningen och andra grundlagar.

    Anders Andersson

    10 september 2010 at 18:07

  2. Det att tolkningen av en lag ändras efterhand ser jag ju just idag som ett problem i den nya lagen mot ”stalkning”.

    När det gäller Fredlund tror jag att hon överskattade betydelsen av EU-rättens (automatiska) reception i svensk lag. Hennes område är alldeles säkert att handlägga ansökningar om registrering av varumärken, förmodligen mot den europeiska varumärkesmyndigheten i Alicante i Spanien.

    Jag har för mig att just runt 1996 fick ett antal svenskar som arbetade med varumärken på PRV möjlighet att, till något bättre villkor, göra samma arbete i Alicante.

    1996 var ett nyckelår för det europeiska varumärkssamarbetet. Men varumärkens giltighet i Sverige är förstås beroende av svensk lag.

    viktualiebroder

    10 september 2010 at 18:49

  3. […] Ed2: Jag hade fel i sak, vilket jag redogjort för här. […]

  4. […] som jag skrev om i fallet med Jan Emanuel Johansson och Harley-Davidson, så har regeringen i sin proposition […]

  5. […] om förbud mot användning av varumärken också i icke-kommersiella sammanhang. Sverige har det inte,  vilket jag skrivit om  här. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s