Viktualiebrodern

Utpressning som brott, del 1

with 2 comments

Varför är utpressning intressant?

När jag såg Anna Skarheds uppföljningsutredning av sexköpslagen gick jag direkt till avsnittet om utvärdering av kritiken som varit före dess tillblivelse. Jag var intresserad av hur hon såg på de utpressningsfall som inträffat i lagens spår. Men det stod inte ett ord om utpressning där. Och inte någon annanstans i utredningen heller.

Då började jag fundera över detta med utpressning som brott. Utpressning som brott ligger också nära privat rättsskipning. Och sådan har vi sett alltmera utav, inte bara i upphovsrättsfrågan utan också i andra sammanhang. Jag menar att den privatiseringstendensen driver övervakningen, speciellt kameraövervakningen.

Ed: Privat rättsskipning skriver faktiskt Expressen om idag, som av en händelse.

Sedan upptäckte jag att frågan om utpressning som brott är en komplicerad fråga, med en förhållandevis omfattande rättsfilosofisk debatt i USA sedan början av 90-talet. Men inte i Sverige. Ingen uppsats på uppsatser.se verkar beröra ämnet. Ingen artikel i någon av de större juridiska tidskrifterna i Sverige.

Varför? Jag vet inte. Men jag har kommit fram till följande, mer eller mindre genomtänkta, skäl till varför jag tror att utpressning kommer att bli allt vanligare framöver, och allt viktigare att studera (jag menar informationell utpressning, det vill säga hot om att avslöja något, inte olaga tvång).

1.Mer information, känd av få utan känslomässig anknytning

Genom den alltmer generaliserade övervakningen kommer alltmer information om enskilda att samlas på få händer. Det som alla vet kan inte användas för att utpressa någon. Det som enstaka närstående känner till används sällan för att utöva påtryckning/utpressa – man är i allmänhet hygglig mot släkt och vänner – i alla fall försöker man inte exploatera det man vet om dem.

Men om ett fåtal människor, vet allt mer komprometterande om personer de inte har någon känslomässig anknytning till – då ökar sannolikheten för att någon av dem skall frestas att exploatera den kunskapen.

2. Internet gör icke-informationella påtryckningar kostsammare

Jag har citerat Voltaire förut men gör det igen: Det finns inget obehagligare än att bli hängd i skymundan. Men Internet har minskat risken för att öppet bruk av våld, eller andra påtryckningar som sker utan offrets samtycke/maskopi, sker undanskymt. Den som vill påverka någon har alltså ett större intresse än förut av att offret håller tyst. Då är informationell utpressning (jag vet något om dig) en ”bättre” lösning att påverka någon mot dennes vilja än att lägga ett hästhuvud i sängen.

3. Lättare att publicera

Internet har också gjort att det blivit lättare att publicera och därmed skandalisera någon. Den som hotar med att röja en hemlighet har alltså mycket lättare att göra det hotet trovärdigt än tidigare.

4. Föremålet för önskad påverkan alltmer information självt

Jag tror att alltmer av handlingar som andra önskar påverka är handlingar som består i utbredning av information. Den som förvärvat ett förtroende som trovärdig informationskälla, till exempel en framgångsrik bloggare, blir därför intressant att påverka, därför att om denna person kan användas som (trovärdig) källa för desinformation, kan sådan desinformation få en snabb spridning.

Men om syftet med påverkan är att påverka någons information, då är det logiskt att denna påverkan också består i information. Information om något komprometterande som kan påverka den trovärdige att ställa upp och sprida desinformation. Or else

5. Trend mot asymmetriska lagar

Lagar som sexköpslagen, där endast ena parten i en transaktion är kriminaliserad, ger en potential för utpressning. Det fanns förstås också före sexbrottslagen en stor utpressningspotential i sex, ett ämne som alltid varit förknippat med tabun. Men jag tror att lagen ökade den potentialen ytterligare.

Och när jag läser såväl de som förordar som de som kritiserar sexköpslagen och noterar den totala avsaknaden av resonemang kring utpressningspotentialen, då drar jag slutsatsen att inget hindrar att fler sådana lagar kommer. Men en sådan lagstiftningstrend ökar sannolikheten för utpressning som brott.

6. Mera av privat rättsskipning

Vi har sett med IPRED-lagen och även i andra sammanhang att staten lägger över rättsskipningen på privata organisationer, eller kommuner, eller enskilda. Men privat rättsskipning får ofta karaktären av utpressning.

Slutsats

Det är viktigt att studera utpressning som brott. Jag tror att faktorerna ovan, så skissartat jag nu har skildrat dem, gör att utpressning kommer att bli vanligare. Jag tror att det är en piratfråga.

Tyvärr kan jag inte hitta någon som verkar ha intresserat sig för detta, förutom en libertariansk bloggare, Nonicoclolasos. Och den libertarianska legaliseringssynen håller jag inte ens med om… Därför känner jag tvånget att skriva om och resonera kring utpressning som brott, trots att jag varken är jurist, ekonom eller praktisk filosof. A man’s gotta do what a man’s gotta do

Någon måste alltså göra det. Därför inleder jag härmed en bloggserie på temat. Nästa post kommer att handla om synen på utpressning som brott utifrån utilitaristiska aspekter. Men längre fram kommer jag också att ta upp andra, bland annat libertarianska synsätt.

Jag hoppas också kunna ta upp specifikt sexköpslagen. Samt förhoppningsvis behandla tendensen till privat rättsskipning. Min känsla inför privat rättsskipning är starkt negativ. Men jag har ett 25-tal artiklar med åtskilliga hundra sidor att ta mig igenom, och jag kan ju ändra mig.

(Ed: Svenska Dagbladet skriver idag 100826 om ett fall, där en utpressare sökte ersättning i form av sexuella tjänster av några minderåriga flickor för att inte berätta vad han visste för föräldrarna. I detta fall gick uträkningen för utpressaren fel – flickornas kostnad för att informationen kom ut (de hade ju inget att förebrå sig själva) var lägre än deras kostnad för att gå med på utpressningen. Intressantare är förstås mörkertalet – alla gånger där kostnaden för att anmäla är högre än att gå med på utpressarens krav. Till exempel därför att informationen kan försätta den utpressade i en obehaglig situation om den kommer ut. Men det mörkertalet känner vi inte till. Intressant är också att den andra åtalspunkten i det här fallet är ”sexuellt tvång”. Efter införandet av den nya sexualbrottslagen är det endast informationell utpressning som inte faller under ”våldtäkt” utan kvarstår som ”sexuellt tvång”)

Jag blir väldigt glad om läsarna ville fundera över de sex skälen till varför utpressning blir mera intressant/viktigare framöver som jag skissat på ovan. Och kommentera hemskt gärna.

Men kommentarer om vad ni anser om utpressning som brott får ni gärna vänta med till senare… tack.

Jag som härmed tar mig vatten över huvudet heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

03 augusti 2010 den 17:46

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] borde vara tillåtet, som en fri affärsuppgörelse. Utan att ha satt mig in i hela litteraturen om Utpressning som brott än, håller jag inte med. Om inte annat, får utpressning negativa konsekvenser för andra, för […]

  2. […] allvarligare som jag ser det är risken för utpressning, att utnyttja sitt informationsmässiga överläge till att pressa någon att göra saker som denne […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s