Viktualiebrodern

Medvetenhet om oljetoppen på Valpejl

with 13 comments

0,375 0,31 % av kandidaterna nämner

Jag har sökt igenom de ifyllda enkätsvaren bland politikerna på SR och  svt:s Valpejl.

Ed Detta inlägg har fått förnyad aktualitet idag, 110423, då Kjell Aleklett skriver på SvD Brännpunkt och bland annat då skriver

Med vårt politiska system där vi vart fjärde år skall välja nya ledare för landet kan det vara svårt att gå till val på en fråga som sträcker sig över 20 år framåt i tiden, och det betyder att vår framtid i hög grad ligger i våra företagsledares händer.

Med resultatet i den här undersökningen som grund måste man ge honom rätt.  Oljetoppsfrågan var så svår att gå till val på, att alltså endast 0,375 0,31 % av alla politiker gjorde det i riksdagsvalet 2010.

Det intresserade mig hur stor medvetenheten om oljetoppen, peak oil var bland dem som söker mandat för att administrera Sverige på olika nivåer de närmaste åren.

Nu är det ännu bara en obetydlig minoritet som svarat på vilka frågor de tycker är viktiga, och vad som driver dem. Men resultatet är ändå inget som gör ens dag direkt. Följande nämner något av orden ”oljetoppen”, ”olja”, ”oil” eller ”peak” (jag har uteslutit dem som enbart talar om klimatfrågan, men varit generös med dem som talar om ändliga resurser)

Göte Bohman, Miljöpartiet, Hudiksvalls kommun, Riksdagen Gävleborg

Jag ser en både oroande och spännande framtid i den nödvändiga omställning världen står inför. Det gäller såväl minskning av växthusgaser som hanterandet av en minskad tillgång på olja.

Per Johansson, Centerpartiet, Falkenbergs kommun, Riksdagen Hallands län

Har också svängt lite i mitt kärnkraftsmotstånd när jag nu insett att kärnkraften på kort sikt behövs för att minska beroendet av Kol och Olja.

Robert Nordgren, Miljöpartiet, Flens kommun, Sörmlands Läns landsting, Riksdagen Sörmlands län

Då kom jag till insikten att vi måste se kretsloppen på jorden som begränsning för mänskligheten. Att inte falla för genvägen att förbruka ändliga resurser. Jorden och solsystemet tillför rejält med resurser så det ger inga egentliga problem . Det blir bara bättre att gå direkt mot hållbara system och slippa problemen med förändringar som följer av förbrukning eller omformning av ändliga resurser.

Inga-Lill Andersson, Centerpartiet, Karlskoga kommun, Riksdagen Örebro län

Ett hållbart samhälle med förnybar energi och effektivare energianvändning.

Ola Palm, Miljöpartiet, Örebro kommun, Örebro Läns landsting, Riksdagen Örebro län

Jag är mycket intresserad av självhushållning och av att minska sårbarheten i samhället. Oroas mycket av hur lätt den moderna livsmedelsindustrin kan slås ut av så banala saker som strömavbrott eller oljekriser.

———————-

Göra Sverige och världen oberoenda av ändliga resurser, t ex konstgödsel, uran och olja.

Och så jag själv då, som framförallt oroas av hur våra fri- och rättigheter kan bli utsatta för ett hårt tryck i kölvattnet av oljetoppen.

Men sen är det stopp. Nu vet jag att det finns flera kandidater som är verkligt engagerade i oljetoppsfrågan men som ännu inte har besvarat enkäten.

Men likafullt – av 1600 kandidater som svarat på enkäten och berättat vilka frågor som är viktiga för dem har (välvilligt tolkat) bara 6 nämnt oljetoppen och nödvändigheten av att reagera på och hantera följderna av den. Det är  0,375% det…

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Ed: Jag tolkade svaren ännu mera välvilligt och korrigerade siffrorna uppåt från 4 till 6, eller från 0,25% till 0,375%.

Ed2: Några engagerade oljetoppspolitiker jag känner till: Ylva Engström, (blogg), Maja Stopek, (blogg), Trond Svendsen, Erik Kall,

Ed3: Charles Pylad, miljöpartiet har fyllt i sin enkät efter det ovan skrivna. Han nämner peak oil: ”Vi måste börja anpassa oss till den situation som kommer vare sig vi vill det eller inte, i och med peak oil.”

Därmed är antalet uppe i 7 av 2442 som besvarat enkäten. Eller 0,31%…

Ed4: Magnus Persson, centerpartiet har kommenterat nedan. Han hamnade utanför radarn i brist på särskiljande sökord.

Advertisements

Written by viktualiebroder

22 juli 2010 den 13:07

Publicerat i Kandidatur, Oljetoppen

Tagged with ,

13 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Frågan är ju hur väl Peak Oil stämmer överens med verkligheten, och huruvida olja verkligen är ett Fossilt bränsle.

    Efter den information jag har tagit till mig, tror jag mer på den ryska teorin än på den amerikanska. Speciellt med tanke på att olja hittats på djup nära det dubble jämfört med de djupast liggande fossil som har funnits.

    SBJ

    22 juli 2010 at 13:40

  2. Jag tror inte på mineralteorierna. Åtminstone vågar jag inte chansa på att tro på dem.

    viktualiebroder

    22 juli 2010 at 13:44

  3. […] » Jag har tidigare skrivit om medvetenhet om, eller snarare bristen på medvetenhet om, oljetoppen bland kandidaterna på SR och svt:s […]

  4. Tja, Peak Oil är en i högsta grad oprövad och ifrågasatt teori. Den behöver nog jäkligt mycket bättre faktaunderlag om den ska ligga till grund för policyskapande.

    Anders Troberg

    22 juli 2010 at 21:44

  5. Eller också är den ”olämplig” för att ligga till grund för policyskapande därför att den är alltför faktabaserad och därför obehaglig att ta till sig.

    Folk får tro vad de vill. Men Kjell Aleklett är en högst trovärdig person enligt min mening

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kjell_Aleklett

    viktualiebroder

    22 juli 2010 at 22:07

  6. Sen ska kanske tilläggas att man kan svara på frågorna utan att tydligt peka på just oljetoppen, men ha den som indirekt motivering.

    Som exempel har jag som del svarat:
    ”Teknikfrågor, särskilt ny miljöteknik och grön energiomställning” (http://valpejl.se/kandidat/47036/Magnus_Persson)

    Anledningen till att jag vill driva energiomställningen är i större grad oljetoppen än klimathotet, men jag har inte tydligt fått med den motivationen när jag skrivit svaret på frågan. Gör det att jag inte bryr mig om problemet alls? Frågan inbjuder ju inte direkt till att svara på med tre problem snarare än det du vill driva. Och diskas även den som tycker att oljetoppen är en viktig fråga, men kanske bara nummer fyra på listan över de frågor de tänkt driva själva?

    Magnus Persson

    30 augusti 2010 at 20:04

  7. Jag var inte ute efter att diskriminera någon, men någonstans fick jag dra gränsen mellan allmän klimatoro och faktiskt uttalad medvetenhet om oljetoppen. Om inte annat så därför att jag fick söka efter vissa nyckelord (på Google, valpejl har ingen sökfunktion) – läsa igenom samtliga drygt 2000 enkätsvar går inte. Det finns säkert flera som känner sig förbigångna. Men att de kan räknas under procenten kan man nog tyvärr utgå ifrån.

    Jag tror visserligen att fler än så har en aning i frågan, men många har nog svarat på frågorna taktiskt, och då finns det mera opportuna och lättillgängliga ämnen att ta upp.

    Jag skall lägga till dig bland ”de goda” 😉

    Jag håller med om att det var svårt att hålla sig till tre frågor, och kortfattat dessutom. Och då tillhör jag ändå ett ”enfrågeparti”…

    viktualiebroder

    30 augusti 2010 at 20:23

  8. Jo, jag förstår att det är svårt att hitta alla rätta människor, särskilt med begränsade sökfunktioner. Valpejl är en omfattande undersökning (det tog mig 1½-2 timmar att fylla i den fullständigt med kommentarer och allt), men tyvärr kändes frågeurvalet lite halvt godtyckligt. Exempelvis kommenterar ju jag att höghastighetstågen nog inte i första hand, och inte heller andra eller tredje, är en miljöfråga.

    Så: jag förstår dig! Både svårt att välja sökord, och att få folk att verkligen uttryckligen skriva både vad och varför med de frågor som ställts. Jag kände mig egentligen inte särskilt förbigången (du redovisar din metod tydligt, och jag har faktiskt inte nämnt oljetoppen i mitt svar!) utan vile mest exemplifiera utan att behöva leta upp någon annan än mig själv. Och jag gläds över att hitta gamla kompisen Per från Falkenberg på listan över folk som var tydligare än mig! 🙂

    Magnus Persson

    30 augusti 2010 at 21:20

  9. […] gör som jag gjort några gånger förut – använder SVT:s utmärkta samling av kandidater i höstens […]

  10. Peak Oil är inte en teori utan något som sker pga vårt agerande. Vi har i min forskargrupp skrivit 12 vetenskapligt granskade artiklar relaterade till olja och all olja som vi hittills har hittat på jorden är relaterad till fossila sedimentlager. Den ryska teorin har inte ställt upp med någon olja i verkligheten. Peak Oil är relaterad till flödesevationer för oljan då den pressas genom de porösa bergarter där den finns lagrad.

    aleklett

    24 april 2011 at 06:09

  11. Tack för att du vill klargöra och lägger energi till och med att kommentera på bloggar.

    Jag är i alla fall redan övertygad.

    När miljöpartisten Per Bolund för några månader sen skrev om ”två sorters politiker” så kunde jag inte låta bli att reagera när han själv (av taktiska skäl för att inte förlora röster?) inte med ett ord nämnt PO i sin presentation på valpejl, utan uttalat endast ”klimathotet”. Jag uppfattade det som hyckleri.

    viktualiebroder

    24 april 2011 at 14:29

  12. […] från Vänsterpartiet. Det är en förvånansvärt klarsynt rapport, i synnerhet som inte en enda vänsterpartistisk kandidat nämnde något om oljetoppen inför valet […]

  13. Det kanske är att onödigt krångla till det, men preliminärt utgår jag från att det är meningsfullt att göra skillnad mellan vad man menar med beteckningarna TILLIT och TROVÄRDE. Ibland känner jag att orden blir synonyma och att skillnaden blir ”konstlad”. Men i korthet föreställer jag mig att skillnaden kan beskrivas meningsfullt så här:

    TILLIT till ”den andre” får vi av naturen given i och med ”modersmjölken” som följd av barndomens övergivenhet till de vuxnas omsorg. TILLIT är på så vis emotionellt rotad. TROVÄRDE och TROVÄRDIGHET rör den mer intellektuella sidan av ”saken”. Trovärdigheten har tilliten som föresättning. Utan tillit ingen grund för trovärdigheten. Vi har svårt att tro på någon eller någonting om inte tilliten redan finns och för min del finns den i det samhälleliga ”sambandet” som här kommer till uttryck momentant i ordet TRO-värdet. Min TRO är att TILLITEN är grundkänslan för intellektets (medvetet) värde-fulla differentiering av trosatsen från vetenskapandet som grundförutsättning.

    Det är vad jag tror vi måste och bör veta om vetenskapandets förutsättning och handlingar i utgångspunkten.

    Oaktat detta förstår alla i detta samtal inblandade att frågan om fenomenet eller fenomenen ”tillit” och ”trovärde” spelar stor roll i alla samhälleliga sammanhang; i de intra-personella såväl som de inter-institutionella verksamheterna.

    Min tillit till vetenskapssamfundets naturlika skapelser är relativt grundmurad. Men tilliten till dess humanveteskapande verksamheter är i grunden instabil genom dess högst varierande och därför ringaktade trovärde. Det beror för min del på att denna verksamhet tror att den måste likna naturvetenskapen i medtodik och objektivitet.

    När en naturvetenskapare mellan tumme och pekfinger hävdar att vi vet hur det ligger till och vad man måste göra åt det – ”men den politiska viljan saknas”… då betraktar jag problemet med den avsaknade ”politiska viljan” som ett i grunden humanvetenskapligt kunskapsteoretiskt problem.

    Under objektivitetens paradigm och från naturvetenskapen lånta, värdeneutrala, skrud blir den Human- vetenskapliga verksamheten i bästa fall jämförbar med vad som inom naturvetenskapen betecknas som ”grundforskning”. Den avnämarbeställda och tillämpade forskningen är intressestyrd och i så måtto det är staten eller andra representationer för ”det allmänna” är produkten så kvantifierad och allmän att dess syfte i slutändan blir ett bevarande av status quo.

    I vårt politiskt parlamentariska system är det inom partiväsendet den humanvetenskapliga grundforskningen ska omsättas i partifärgad tillämpning. Där vet vi att det är mittenskalans normalprofilskurva som bestämmer det huvudintresse som gäller för ett ”pragmatisk” och ”populistisk” handlingsprogram.

    Man skulle kunna uttrycka det så att inom partierna gäller ”försiktighetsprincipen”… på fel plats.

    För mig liksom för dom flesta av oss, tror jag som ”medborgare”,pensionerad diversearbetare, med endast åttaårig grundskola och livet som utbildning, och i detta så arbetsdelade och specialist inriktat systemfunktionellt splittrade och kommunikativt beroende samhälle, att tilliten skral och trovärdigheten i tal om vad som utgör ”vetenskapligt evidensbaserat” trovärde i allmänhet inte skiljer sig från det som kallas ”anekdotisk evidens”. Vilket vi väljer att tro på beror på vilken och vad vi redan innan valt att tro på.

    Min ”försiktighetsprincip” råder mig, att tills vidare tro på Aleklett och liksom Viktualiebror inte chansa på den ryska spekulationen. Men jag måste tacka Troberg för upplysningen. Det hade jag ingen aning om, även om erfarenheten säger, att vilket än försanthållet idag kan bli realtivt, halvdant eller falskt i morgon.

    ”Den enda vägens politik” är den rätta vägen och vilken den var får vi bara ett hum om ifall vi börjar gå i någon riktning. Kompasens tumme är i regel att försöka färdas väl. Vad vi redan vet är att det inte är välfärd som råder just nu.

    Det synes mig som om piraterna i alla fall börja gå… den redan men ännu-inte upptrampade stigen, som sedan, möjligen kan bli den ”rätta” vägen där många vet vad det innebär att färdas väl…

    Nils Ivar Tenmann

    13 januari 2012 at 08:08


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s