Viktualiebrodern

Återupprätta kontanter som betalningsmedel, del 1

with 32 comments

Läget som jag uppfattar det.

Jag har tidigare skrivit om skäl för kontanter kontra elektroniska pengar, nämligen här. Åtminstone av två skäl ligger det i statens intresse att kontanter cirkulerar och accepteras som betalning. För det första genom att räntefritt kunna låna upp medel mot ”skuldsedlar”, som ju är vad kontanter i praktiken är (så kallat seigniorage.) Det var också huvudskälet till att Riksbanken 1903 fick ensamrätt på att utge mynt och sedlar (Regeringsformen kap 9, § 14). Tidigare hade ett större antal banker gett ut privata sedlar, och därmed kunnat dra nytta av en räntefri upplåning.

Det finns röster för att ”privata” pengar åter skulle bli tillåtna att ge ut, bland annat i Piratpartiet, forumtråd här. Moderata Studentförbundet har också föreslagit detta, se här (pdf).

Jag skall inte gå in på dessa tankar i denna post, men nämner dem bara för fullständighetens skull.

Förtroendet för ”Fiat-pengar”

Till skillnad mot de privata banker som gav ut sedlar behöver Riksbanken inte ha täckning för de pengar de skapar, åtminstone inte sedan guldmyntfoten avskaffades 1931. Sedan dess bygger utstående pengar, kontanter eller nu också elektroniska pengar enbart på förtroende. Förtroende för att de pengar man accepterar som betalning också sedan kommer att accepteras av någon annan. Det ligger i statens intresse att det förtroendet bibehålls, därför att annars kommer inflationen som ett brev på posten när alla skyndar sig att handla för sina pengar så fort som möjligt, eller övergår till byteshandel eller med guld och silver som betalningsmedel istället för med statens pengar. Då försvinner seignioraget och all penningpolitik blir ett minne blott.

En mycket viktig del i det förtroendet är att pengars värde är oberoende av innehavaren.

Historiska erfarenheter

Inte minst det judiska folket har genom århundradena gjorts medvetna om vikten av att pengar inte ser till person. Det finns en judisk levnadsregel som säger att en del (tiondel?) av ägodelarna skall vara i form av guld och ädelstenar som man. när man måste ge sig av, kan ta med sig i fickan. Alltså inte om man måste ge sig av. Utan när.

Elektroniska pengar kan man inte stoppa i fickan, de är knutna till en person. De som ser till att du kanske måste ge dig av ser garanterat till att dina elektroniska tillhörigheter inte följer med.

Exemplet med de terrorstämplade somalierna som godtyckligt fick sina tillgångar frysta efter 9/11, är förödande för förtroendet för Fiat-pengar (Fiat = förtroende) och leder till inflation, om risken med att sitta med Svarte-Petter i form av elektroniska pengar ökar, och därmed driver människor till att omsätta dem i sakvärden så fort som möjligt.

Ett kontantlöst samhälle är ännu ett medel för att underlätta myndighetsutövning under ett auktoritärt samhällsskick. Vi är inte där än, men det är min övertygelse att antalet sådana medel när de efter hand blir fler, kommer att leda till en utveckling i auktoritär riktning (den dialektiska principen om kvantitetens övergång i kvalitet).

Enhetlig valuta minskar transaktionskostnaden

Om samma sorts pengar är gångbara överallt, inom ett definierat område, minskar besvär och kostnader förbundna med det att få tag på rätt betalningsmedel vid rätt tillfälle. En enhetlig valuta är en social uppfinning. Vad som händer när till exempel kollektivtrafikbolag inför egna betalningsmedel i form av kort eller remsor, är att det uppstår en kostnad för deras kunder att se till att inneha sådana kort i det ögonblick, och på den plats, personen önskar resa. Den kostnaden är inte trivial. Vilket till exempel signaturen LoveMee i Piratpartiets forum, som avvisats från SL-buss långt från köpställe för SL-valuta, kan intyga. Eller ungdomarna från Fagersta, som tvingades övernatta på busstationen i Avesta.

Att vara tvungen att deponera en större summa pengar på ett sådant kort, och dessutom med begränsade möjligheter att kunna skaffa en överblick över hur mycket man har kvar på kortet – det kan också översättas till en kostnad, eftersom det innebär att man alltid måste se till att hålla sig på den säkra sidan och överladda kortet.

Motståndskraft och resiliens

Kontanter har den fördelen att de kan få en affär att komma till stånd också vid strömavbrott eller vid ett avbrott i datatrafiken. Det kan inte elektroniska pengar. Att inte kunna genomföra en affär vid den tidpunkt man önskar, utan tvingas skjuta upp den, innebär också en kostnad. Om det nu blir som jag tror, att det allt mer optimerade samhället, med redundans som ett främmande ord, kommer att tvingas uppleva allt tätare el- och teleavbrott, då blir summan av kostnaderna för handelsstopp inte ringa.

Alla kan inte få

Alla kan inte få tillgång till elektroniska pengar. Minderåriga, de utan fast bostad och hemvist i Sverige är hänvisade till sedlar och mynt. Inte heller de med betalningsanmärkning kan få kort.

Kontanters kvantitativa överblickbarhet och konkreta, fysiska påtaglighet

Som nämnts ovan är det inte omedelbart enkelt att avläsa kontoställningen på ett kort. Det ställer till problem, inte bara för oss ”normalstörda”, det försvårar också för a) personer i skuldfällan som får svårt att överblicka hur mycket de gör av med, b) barn som aldrig lär sig pengars värde, c) handikappade av olika slag, som är beroende av sitt känselsinne, eller förståndshandikappade som har svårt att förstå abstrakta begrepp.

Lagliga betalningsmedel

I Lag om Sveriges Riksbank kapitel 5, § 1 står (bland annat)

Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel

Detta tolkas av Riksbanken själva så, att det är möjligt att neka att ta emot betalning för en skuld i sedlar och mynt, om så på förhand avtalats, uttryckligen eller underförstått.

Frågan om kontanter accepteras som betalning eller inte är alltså något som regleras av Avtalslagen. Det tycker jag i och för sig är är en rimlig princip när det gäller frivilliga avtal på konkurrensutsatta marknader. Om man vill göra upp ett avtal om betalning i guld, silver eller prima björkved skall förstås vara parternas ensak. Om det är ett skäligt avtalsvillkor att kräva betalning i annat medel än sedlar och mynt i en given situation är en annan fråga. Och det kommer jag att ta upp i en senare post.

Riksbankens särintresse

Man kunde tycka att Riksbanken borde se till statens intresse av att upprätthålla förtroendet för sedlar och mynt och, därmed, ytterst för FIAT-pengar. Men det gör man inte. Riksbanken ser kontanthantering enbart som en kostnad, (som i remissvar här, pdf) och bortser därmed ifrån de kostnader för den enskilde, för samhället och för staten som uppstår genom en ökad användning av elektroniska pengar och diverse olika särvalutor, som till exempel de som olika kollektivtrafikföretag utfärdar. Riksbanken externaliserar kostnaderna av en minskad kontantanvändning. Riksbankschefen Ingves är för övrigt helt öppen med Riksbankens suboptimerande särintresse i denna fråga, men har mage att kalla det för största möjliga samhälllsekonomiska effektivitet.

Öh, nää. Som amatörkunnig i historia och med vissa grundläggande kunskaper i sannolikhetslära och statistik sticker jag ut hakan och säger att Ingves har fel på den punkten. Ett kontantlöst samhälle är effektivt ungefär som ”säkerställda obligationer” är säkra. Det går så länge som det går, och sen går det inte alls, som Ernst Rolf sjöng. Men Ingves tycks istället följa Ulla Billquists råd – Räkna de lyckliga dagarna blott.

Skälet till Riksbankens ovilja att ta hänsyn till en minskad kontanthanterings kostnader är att den sedan 1999 är bolagiserad och sedan 2007 privatiserad till affärsbankerna. Man vill inte störa den privatiseringen och framförallt inte lägga några ytterligare villkor på affärsbankerna för denna hantering. Speciellt inte då man av Riksdagens finansutskott fick mycket skarp kritik för denna privatisering, som skedde helt utanför en demokratisk kontroll (kritiken gällde dock inte utvecklingen från kontantsamhället i sig).

Kontraheringsplikt

I sin bok Avtalsfrihet – rätt till avtal. En nordisk undersökning om kontraheringsplikt till förmån för privatpersoner skriver Frey Nybergh om att utvecklingen av att tidigare offentliga verksamheter privatiseras också ställer större krav på att en kontraheringsplikt, som tidigare när tjänsten var i det allmännas drift var oreglererad, istället måste regleras genom lagstiftning. Det vill säga, om myndigheterna tidigare haft vissa krav på sig att behandla alla lika, så bör också de privata aktörer som övertagit tjänsten från det allmänna i lag åläggas att göra det samma, under vissa förutsättningar.

Jag kommer att i en senare bloggpost ta upp detta med kontraheringsplikt och samtidigt föreslå konkreta lagändringar för att återupprätta kontanter som betalningsmedel.

Till sist

Till sist vill jag bara säga att jag tar till mig sakargument också från dem som ofta avfärdas som konspirationsteoretiker. Nyckelord: Illuminati, NWO, Bilderberggruppen, Alex Jones och så vidare. Men jag tror inte på Den Stora Konspirationen. Jag håller mig till Hanlon’s Razor: Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

32 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Piratbloggar. Piratbloggar said: Viktualiebrodern: Återupprätta kontanter som betalningsmedel, del 1: Läget som jag uppfattar det. Jag har ti… http://tinyurl.com/29uzdxw […]

  2. Klokt och passande talat, med tanke på vad som hände mig idag!

    Idag måndag eftermiddag och kväll fungerade inte mitt Nordea-VISA-kort i bankomaten. I mataffären tordes jag inte prova att handla med Nordea-VISA-kort , så jag fick bara handla för de 30 kr jag hade på fickan.

    Väl hemma så skulle jag in på Nordeas Internetbank. Det gick segt som attan, efter någon minut så möttes jag av ett felmdeddelande där de bad om ursäkt att Internetbanken inte fungerade. Detta kunde likväl varait vilken annan bank som helst.

    Jag hoppas att regeringen och riksdagens ledamöter råkade ut för samma sak som jag. För det är först när det brinner i den egna privata ändan som man kommer till insikt.

    Visst är elektroniska betalningsmedel bra, men de skall inte utesluta kontanter, som alltid fungerar.

    Vad skulle hända ifall det inte gick att betala med kort under flera dagar? Vi emdborgare skulle inte kunna handla mat, affärerena skulle inte kunna få betalt för sina varor….

    Dennis Nilsson

    17 maj 2010 at 21:15

  3. Där ser man. Ja inte är sådana system säkra som bygger på fungerande el- och dataförbindelser.

    Men det är knepigt lagtekniskt detta, så jag har lite framför mig att pyssla med. Konsumenverket och Marknadsdomstolen till exempel, som är de som skall vaka över oskäliga avtalsvillkor, står både på kortsidan. Så den juridiska slasktratten avtalslagens §36 kan man tyvärr glömma.

    viktualiebroder

    17 maj 2010 at 22:25

  4. […] Och jag har efter bästa förstånd argumenterat för detta i den här posten och ytterligare i del 1 i denna bloggserie. Om fler skulle dela min stollighet i den här frågan får ni gärna rösta […]

  5. […] har tidigare här och delvis i del 1 i denna serie argumenterat för kontanter som ett anonymt, överallt gångbart, fysiskt påtagligt, […]

  6. […] har tidigare skrivit om vikten av kontanter, här och lite mera i denna series första del, här. Del 1 handlade i övrigt mest om Riksbankens syn på valet av betalningsmedel som en fri […]

  7. […] annat därför är det viktigt att värna om kontanterna. Det har jag skrivit om här, här, här, här och […]

  8. […] vill bli invald i riksdagen i höst för Piratpartiet på en politik för att Återupprätta kontanter som […]

  9. […] har tidigare skrivit om varför kontanter är viktiga, här och delvis i del 1 i serien ”Återupprätta kontanter som betalningsmedel”. I delarna 2 och 3 undersökte […]

  10. […] har i tidigare inlägg, här, argumenterat för varför kontanter är viktiga. I del 1 i denna serie skrev jag mera om detta, samt tog upp Riksbankens syn på val av betalningsmedel […]

  11. […] har skrivit om kontanter flera gånger förut. Och jag har gått igenom lagar och föreslagit nya som skulle återupprätta kontanter som […]

  12. […] Riksdag. Och åtminstone en kandidat i det valet lovar att med näbbar och klor arbeta för att  Återupprätta kontanter som betalningsmedel om han blir […]

  13. […] det valet kandiderar jag för en politik att Återupprätta kontanter som betalningsmedel. Och det har jag skrivit om i ett antal poster, och senast […]

  14. […] i riksdagsvalet. Jag föreslog en rad konkreta lagändringar för detta. Del 1 i serien återfinns här. Senare delar finns länkade bland kommentarerna till den […]

  15. […] har jag skrivit så många gånger om…, gick till val på en politik för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, med förslag på ändringar i Förvaltningslagen och i förslaget till ny […]

  16. […] har skrivit om en politik för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. Del 1 här, övriga minst fyra delar till länkade i kommentarerna till den […]

  17. […] Marschen mot Övervakningssamhället blir alltmer absurd. En trivial parkering av bilen kräver nu alltså att man legitimerar och registrerar sig på förhand. Det enda som eventuellt kan hejda den utvecklingen är  tvingande lagstiftning på många olika detaljområden för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. […]

  18. […] som de hade förr. Och säkerhetsskäl på olika nivåer är en viktig anledning för mig att vilja Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. I hittills fem delar, del 5 […]

  19. […] min mening är det därför nödvändigt att Återupprätta Kontanter som […]

  20. […] kontanter har många andra fördelar har jag skrivit om tidigare. Och därför har jag också föreslagit lagändringar för att Återupprätta Kontanter som […]

  21. […] Det är viktigt att den politiska vägen arbeta för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. […]

  22. […] fler skäl, och vad som bör göras för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, se länkar i den här […]

  23. […] Kontanter bör återupprättas som betalningsmedel. Av många skäl, men också därför att de med sin snabbhet ger mindre upphov till aggressioner än tekniskt […]

  24. […] Något mera resilient än kontanter finns inte, åtminstone inte än. Av många skäl bör därför Kontanter Återupprättas som Betalningsmedel. Bland annat bör Kollektivtrafiklagen ändras så […]

  25. […] vanligt länkar jag till min bloggserie Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel för eventuellt nytillkomna […]

  26. […] en ficka nära dig är viktiga… För säkerhets skull. Och det behövs lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel som en del i försvaret av samhället mot att de kriminella tar över. (Fler delar i den […]

  27. […] en politik för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel! De är viktiga i en ficka nära dig. Inte […]

  28. […] den enda framgångsvägen jag kan se är att i allmänna val söka stöd för en politik att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. Inte minst av sociala skäl. Och där ingår en ändring av Förvaltningslagen […]

  29. […] skäl för varför kontanter i en ficka nära dig är viktiga och förtjänar att återupprättas som betalningsmedel har jag skrivit förut. Med åtföljande resonemang om varför nuvarande lagstiftning inte duger, […]

  30. […] skäl för varför kontanter i en ficka nära dig är viktiga och förtjänar att återupprättas som betalningsmedel har jag skrivit förut. Med åtföljande resonemang om varför nuvarande lagstiftning inte duger, […]

  31. […] flera skäl behöver istället kontanter återupprättas som betalningsmedel. Flera lagar, som Förvaltningslagen, […]

  32. […] gick till val 2010 och har för avsikt att, om jag får förtroendet, gå till val 2014 på en politik för att Återupprätta kontanter som Betalningsmedel. Därför att de är viktiga. Share […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s