Viktualiebrodern

Nät bakom galler, del 1

with 8 comments

Rätten att läsa

When the prison gates slam behind an inmate, he does not lose his human quality; his mind does not cease to feed on a free and open interchange of opinions;

(Thurgood Marshall, domare i USA:S Supreme Court, 1974, citerad i The Prisoners’ right to read statement)

När avstängning från Internet av vissa ses som en åtgärd som kan genomföras helt utan föregående domstolsprövning, men av andra närmast jämställs med ett fängelsestraff, då kan det vara intressant att se lite närmare på just det extremfallet – Internet i fängelse.

Jag har här samlat några röster om rätten, och betydelsen av, att läsa.

USA:s bibliotekarieförbund arbetar på ett manifest, Prisoners’ Right to Read Statement, rörande fångars rätt att läsa, som nu nått version 2.3 (några rader ner i länken). Citatet av Thurgood Marshall kommer därifrån. Jag citerar vidare ur manifestet

Ideas can be dangerous but the suppression of ideas is fatal to a democratic society. The denial of intellectual freedom destroys the hopes of those segregated from society. Freedom itself is a dangerous way of life, but it is ours. When free people, through judicial procedure, segregate some of their own, they incur the responsibility to provide humane treatment as well as the tools required to bring the prodigal home. Chief among those tools is the right to read. (min kursiv)

Allt mer av det som finns tillgängligt för läsning, finns på Internet och bara där. Tidningar (på många olika språk). Bloggar(!) inte minst.

Det finns förstås flera goda skäl att inte tillåta oinskränkt Internet-tillgång för frihetsberövade, så som

* Fängelse är, och skall vara, en tvångsåtgärd

* Det kan hota säkerheten på anstalten, för personal, för andra intagna och för den frihetsberövade själv

* Det kan göra att den intagne får möjlighet att fortsätta med brottslig verksamhet, trakassera brottsoffer eller hota vittnen

* Det kan hindra rehabiliteringen och skada den intagnes hälsa (till exempel vid spel- eller sexmissbruk)

Manifestet ovan föreslår att intagna skall kunna få tillgång till Internet åtminstone indirekt, genom förmedling av fängelsebibliotekarie.

While unfettered access to the Internet via personal computers may be impractical, the correctional library shall provide access to information from the Internet and knowledge of the sources available through it. If practical, technologically controlled access to the Internet and to e-mail accounts shall be provided as an adjunct of the services of the library.

Det finns förstås problem med att informationssökandet filtreras genom en bibliotekarie. De intagna kommer från många olika kulturer och utbildningsnivån är väldigt varierande. Att en bibliotekarie skulle kunna bemästra en sådan spännvidd, och kunna ge alla meningsfull hjälp, är inte troligt.

Speciellt finns förstås sökbehovet när den intagne studerar. Men mer om detta i en senare post.

En bättre lösning vore då en filtrering, loggning och kanske rentav ett Internet light intranät för kriminalvården. Det som utanför murarna är en integritetskränkning, kan innanför desamma vara ganska rimligt.

I Kåkbladet nr 5 2008 (pdf) skriver fängelsebibliotekarien Solveig Karlsson

Många har under tiden på häktet läst en bok för första gången i sitt liv, många har lärt sig läsa där faktiskt, inte därför att de är dyslektiker utan för att man aldrig fått eller gett sig själv chansen att lära sig. Andra saker var roligare än skolan.

————————-

Sagor och berättelser ger oss också tolkningsmodeller för det som vi drabbas av under livets gång.

I danska Bibliotekspressen nr 2, 2003, refererar Elsebeth Isen en intagen som berättade att det enda fria val han hade när han satt avskild (en eufemism för isoleringscell), var när bibliotekarien kom och han fick välja bok att låna.

Ed: I dagens 100913 Dagens Nyheter skrivs något om vad fångar läser, om än artikeln är hårt vinklad och sensationsinriktad.

Min åsikt

Som jag ser det är rätten att delta i ett offentligt samtal (till exempel blogga), eller att ta del av information, en fundamental mänsklig rättighet som bara kan få inskränkas av säkerhets- eller rehabiliteringsskäl.

Det vill säga att stänga av någon från den intellektuella kontakten med omvärlden skall inte vara något som i sig ingår i ett frihetsstraff. Utan kan bara vara en följd av ett sådant straff, till exempel av säkerhetsskäl, eller för att skydda andra och inte minst den frihetsberövade själv.

För mig ingår det i Piratpartiets kamp för Fri Kunskap. Och den skall gälla också innanför murarna, med vissa inskränkningar och i princip.

Piratmotion

Det finns en motion inför Piratpartiets årsmöte som handlar om rätten till Internetaccess som en basservice. Diskussionstråden finns här. Jag stöder den motionen och har lagt två tilläggsyrkanden, det ena av dem som också inkluderar frihetsberövades rättigheter.

Ed: Piratpartiet antog hösten 2012 ett yrkande från mig om ett tillägg till fängelse- och häkteslagen till att inkludera rätten till tillgång till bibliotek, i likhet med den finska lagen. Det ingår nu i Piratpartiets bibliotekspolitiska program.

Ed2: Dagens Nyheter skriver ett längre reportage om bibliotek i fängelse, 140309.

Den första i en serie av poster i ämnet

Jag räknar med att skriva fler poster i ämnet. Om hur det ser ut nu på svenska fängelser och om några försök i USA. Om betydelsen av Internet-tillgång för rehabilitering och återanpassning till samhället. Och slutligen om olika reaktioner på att intagna på rättspsykiatriska kliniker i flera fall bloggar.

Men de reaktionerna tar jag till sist. När det gäller kriminalvård är det viktigt att åtminstone någon försöker tänka först och känner sedan.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

17 mars 2010 den 16:08

8 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det är bra att du tar upp detta. Kriminalvården ligger idag långt efter och har heller ingen strategi för hur frågan ska behandlas. Det finns även rent praktiska aspekter att ta hänsyn till. Fler företag har idag ingen annan möjlighet för kommunikation än genom internet. Min elleverantör t.ex, ”Inget extra” som bolaget heter, har kundtjänst enbart på nätet. Antag att du hamnar i fängelse under en tid och behöver kontrollera att strömmen fortfarande är påslagen i din lägenhet. Detta låter sig inte göras med de regler som idag gäller. Bankärenden likaså. Idag får den intagne hjälp med att betala sina räkningar genom att fängelsepersonal kan hämta ut från den intagnes bankkonto och betala in räkningar via bank. Nackdelen är att för den intagne blir detta väldigt dyrt. Med låt oss säga fyra räkningar per månad så tvingas han betala runt 200:- i avgifter på banken. Ett område till som är eftersatt är den intagnes möjlighet att hålla kontakt med släkt och vänner på utsidan via telefon. Idag har allt fler ip-telefoni eller enbart mobil. Samtal till dessa beviljas endast undantagsvis.

    Michael Gajditza

    23 mars 2010 at 11:31

  2. Tack. Det kommer som sagt fler inlägg om detta. Kriminalvård, och inspärrning i allmänhet, är något som jag tycker är intressant.

    Ja, det kan ju också bli en bra bortförklaring när jag inte blir vald🙂 Ingen politiker har blivit vald på att ta upp frågan om fångars rättigheter. Aldrig nånsin.

    viktualiebroder

    23 mars 2010 at 11:54

  3. […] har i en tidigare post skrivit om den grundläggande Rätten att läsa och att den rätten, med inskränkningar betingade av säkerhetsskäl eller beroende på behandling […]

  4. […] har tidigare i den här serien skrivit om Rätten att läsa och om Rehabilitering och återanpassning. I den här posten tänkte jag ta upp förslaget till ny […]

  5. […] har tidigare i den här serien skrivit om Rätten att Läsa, Om Rehabilitering och om Rättsläget. Jag har i de posterna tagit upp risker och begränsningar i […]

  6. […] bakom Galler är något som intresserar mig som en Fri Kunskap-fråga, närmare bestämt ”Rätten att läsa”, betydelsen för rehabilitering, rättsläget samt intagna som […]

  7. […] är jag då inte överens om, se också mina inlägg om Nät bakom galler i fyra delar, med del 1 här, och mitt förslag till en Lex Margit för Kriminalvården, […]

  8. […] att min serie poster med titeln ”Nät bakom galler” (del 1 , del 2, del 3 och del 4) för ett år sedan legat helt i debattskugga har de de senaste dagarna […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s