Viktualiebrodern

Affordans igen, biopolitik och trafikmaktordningen

with 17 comments

Faran med lättköpta idées reçues. En politik för förtroende.

Via Copyriot kom jag till Motkraftbloggen. Hon skriver intressant om Tunnelbanans biopolitik. Avspärrningens och kontrollpolitiken beskrivs och hur avspärrningarnas dynamik i sig leder till mera avspärrningar. Hur tunnelbanans biopolitik är en utbildningsform. Det stämmer väldigt väl in i mina tankar om pedagogiken i avspärrningar, förbud, kontroll (Tunnelbanans gränser och spärrar skär rakt igenom staden, styckar och delar upp istället för att förbinda och knyta samman) och i hur miljöer med låg affordans (Det är ingen plats du kan stanna upp på, umgås, hänga) påverkar människor.

Hon beskriver också hur allt större kontrollåtgärder är kostsamma, att det råder en kapprustning. Vilket är ett klockrent exempel på säkerhetsvansinnets allt lägre avkastning på investerat kapital (Det pågår en ”militarisering” av tunnelbanan, allt för att kunna upprätthålla avgiftssystemet), precis enligt Joseph Tainters ”The Collapse of Complex Societies”. Detta har jag också skrivit om, och hur jag skulle vilja bedriva piratpolitik i Finansutskottet om jag nu skulle få tillfälle.

När hon däremot, till synes helt oreflekterat, tar över planka.nu:s idéer om Trafikmaktordningen, missar hon helt att just detta sätt att tänka är en del av problemet, bara den andra sidan av myntet. Lättköpta idées reçues (den franska definitionen är betydligt bättre, här). Något allmänt accepterat, lätt att ta till sig, behöver inte (får inte) ifrågasättas, komplexa frågor ”besvaras” på ett angenämt enkelt sätt. Men felaktigt och farligt, eftersom dessa enkla lösningar (om ett sår kliar, klia!), leder till ett förvärrande av situationen. Roland von Malmborg

Varje gräns fungerar utmärkt som lins

båda sidor ser var monstrena finns

Ståndpunktsföreträde?

Planka.nu:s idé om trafikmaktordningen är felaktig, eftersom den hävdar ett ståndpunktsföreträde för vissa trafikslag gentemot andra, komplett med uppmålad fiendebild, en grotesk, av andra ståndpunkter. Men detta löser inte kommunikationsproblemet i trafiken. Inte flödesproblemet heller. Tvärtom förvärrar det båda. Och genom trafikens universalitet och därmed pedagogiska kraft, får det samhälleliga konsekvenser långt utöver trafikfrågorna.

Ståndpunktstanken i trafikfrågor är vidare också därför felaktig, då en individ som i ena ögonblicket har ett visst förhållande till trafikflödet, i nästa har en annan. En gångtrafikant är ofta också cyklist, busspassagerare och bilist. En individs ståndpunkt är inte statisk. Vidare är det inte så att den ena ståndpunkten bidrar till funktionen, till helheten, mer än någon annan. I marxistisk ståndpunktsanalys ges arbetarklassens ståndpunkt ett företräde, därför att det är arbetarklassen som producerar, och övriga klasser njuter frukterna av detta arbete.

Men i trafikens produktion av nyttigheter (dvs transport av varor och personer), bidrar inte gångtrafikanter och cyklister mer än bilister eller bussförare. Snarare tvärtom – skulle man tillämpa en marxistisk ståndpunktsanalys på trafiken skulle snarast yrkestrafiken tillerkännas tolknings- och ståndpunktsföreträdet.

Politik är större än särintressena

Bismarck sa en gång, att krig är för viktigt för att överlåtas till generalerna. Och trafikpolitik är för viktigt för att överlåta till särintressena och till trafikexperterna. Till dessa särintressen får man också räkna Planka.nu. (Fotnot: John Dewey: The public and its problems står i min att-läsa-hylla. Om jag får tid och får leva, så)

Polisens prioriteringar

En helt annan reflektion på polisens prioriteringar, är hur fokus allt mera förskjuts från att tjäna allmänhetens behov av trygghet, för att istället läggas på skydd av överheten (toppmöten) och ren repression. Man ger upp periferin helt, slänger över delar av brottsbekämpningen på kommunernas socialförvaltning, på landstingen (rättspsyk, mera om detta i en senare post) och på privata aktörer, som i upphovsrättsintrångsfrågor.

Jag är aktiv och kandiderar till riksdagen för Piratpartiet, därför att jag vill att rättsväsendet och (bland annat) trafikpolitiken skall bidra till att förtroendet mellan människor, framförallt de som inte känner eller är besläktade med varandra, skall öka. Jag anser det helt avgörande för att vi i Sverige och mänskligheten som helhet skall kunna möta utmaningarna som följer av oljetoppens energikris. Eller nån annan kris – läsaren får välja och vraka och välja sin egen favorit.

Därför att lösningen är en och densamma: Mer förtroende. Inte mindre.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Och det förtroendet är jag stolt över att ha fått. Skam den som tänker illa därom, Honi soit qui mal y pense.

Written by viktualiebroder

19 februari 2010 den 10:42

17 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tja, jag gissar att planka.nu:s lösning om gratisåkande bör kunna vara en provisorisk lösning tills vidare, OM de faktiska kostnaderna är lägre än totalkostnaderna för nuvarande grindar och kontroller osv… osv…
    citat:
    ”Ingenting styr utvecklingen så hänsynslöst som en uppbyggd infrastruktur. Därför är det främst genom förändringar i infrastrukturen som man kan påverka framtiden.”
    ”… Jag känner inget av människa byggt system som fungerar utan återkoppling. Samhällsutvecklingen är förbluffande lite inriktad på att skapa återkopplingssystem…”
    http://www.certec.lth.se/dok/tankaromoptik/
    5.3 What is feedback ?
    A connection between the output of a system and its input, in other words a causality loop – effect is fed back to cause. This feedback can be negative (tending to stabilise the system – order) or positive (leading to instability – chaos). Feedback results in nonlinearities, constraints on the system behaviour leading to unpredictability.
    http://www.calresco.org/sos/sosfaq.htm

    Uno Hansson

    19 februari 2010 at 12:06

  2. Det är intressant det du skriver om återkoppling. Därför måste man skapa goda cirklar som bygger förtroende. Om alla ser andra som opålitliga, och inte får detta motsagt genom erfarenheten att andra faktiskt går att kommunicera med, utan istället genom fysiska avspärrningar hindras från kommunikation – och genom denna lins får sina fördomar förstärkta, då får vi en positiv återkoppling och ett instabilt samhälle.

    Fast jag skriver väl inget om tariffsystemet i kollektivtrafiken?

    Jag tycker det är intressant med citatet om hur förändringar i infrastruktur förändrar framtiden. Skall titta på den länken.

    viktualiebroder

    19 februari 2010 at 12:14

  3. Intressanta inlägg! Jag gillar särskild begreppet affordans, som jag inte kände till för. Det vore bra om flera av dina kommentarer också utvecklades lite i texten, så man inte behöver läsa andra bloggposts, för att få bara ett snipp av argumentationen.

    Nuvel, jag tycker det är intressant med din kritik av Planka.nu. Jag är själv mycket skeptisk över ståndpunkt-som-identitet (”Jag är kollektivtrafikant” eller ”Jag är socialist”), därför att ståndpunkt, om inte de är medlartidiga, handikappar al produktion av ny politik. Man står. Man står still. Man rör sig inte. Man är inte på väg (att börja åka kollektivtrafik, eller annat)

    Jag är dock inte säker på att detta passar på Planka.nu. Har du läst rapporten, Trafikmaktsordningen? Det är inte en ”kamp mot bilister” som här beskrivs, högst ett hat mot bilismen som trafiksystem. I större perspektiv är det snarare ett försök på att analysera grunderna och förutsättningarna för att övergå från ett mobilitetsparadigm (där ökad transporterande ses som en bra sak för sig) mot ett tillgänglighetsparadigm (där transporter högst kan vara bra i sig, dvs. där rörelsen (av kroppen) har eget värde – och tillgänglighet f.ö. träder i förgrunden)

    Ett annat ord för tillgänglighet i bred förstånd är jämlikhet, åtminstone om vi tänker att större tillgänglighet är något vi vill för allas skuld.

    När du efterfrågar mer förtroende, är jämlikhet precis vägen att gå. 50 års epidemiologisk forskning, som sista året på banbrytande vis har börjat sammanställas, visar så:
    http://www.equalitytrust.org.uk/why/evidence/trust-and-community-life

    Malte Max

    19 februari 2010 at 15:58

  4. Kul att jag kunde förmedla affordansen. Tyvärr har begreppet främst mest blivit känt på svenska i en överförd bemärkelse ”hur lätt man lägger märke till ett föremåls *avsedda* användning”, det vill säga i en auktoritär, manipulativ betydelse och inte i den ursprungliga, frihetliga.

    Du har rätt i att jag borde utveckla mer i texten, skall försöka tänka på det i fortsättningen. Men jag skriver alltid under press…

    Jag får väl med tvekan acceptera att planka.nu står för något annat än en ”vi är underordnade – alltså har vi rätt”-vulgär ståndpunktsidé. Men med min syn på oljetoppen och dess konsekvenser, ser jag inte bilismen som mer än ett högst tillfälligt problem. Vi får andra, värre, och fortare än vi skulle önska.

    Jag tror nog att förtroende och jämlikhet kan hänga ihop, men jag är inte säker på att vägen till förtroende går via jämlikhet. Man kan nå jämlikhet på väldigt många vägar, men de flesta av dem har en massa obehagliga, auktoritära, sidoeffekter.

    viktualiebroder

    19 februari 2010 at 16:45

  5. Dog lite när jag läste det här inlägget. Kul att Piratpartiet snackar om att vara ett modernt parti och du snackar som en adelsmupp från 1600-talet.

    Nolltaxa i kollektivtrafiken = bra för alla som tjänar under 40.000 i månaden. Räknar vi med miljöaspekten, bra för alla.

    Röda Linjen

    19 februari 2010 at 20:16

  6. Jag slickar ingen i öronen och ingen annanstans heller. Känns bra.

    Inte för att jag skrivit nånting om priset på kollektivtrafik. Men varför skulle nolltaxa minska trängseln? Eller leda till att jobb/skolor flyttar närmare där folk bor?

    Jag tror nolltaxa ökar trängseln och minskar motivationen för att minska restvånget överhuvudtaget. Och ökar risken för att saker går sönder, när motivationen för underhåll minskar. Och då är det nolltaxa för något som inte fungerar.

    Det är som när Mugabe förbjöd prishöjningar på mat och sedan blev förvånad över att affärerna var tomma.

    viktualiebroder

    19 februari 2010 at 20:49

  7. Slickar öron? What?
    Angående kollektivtrafiken kanske jag missförstod. Men hade ju som sagt ganska svårt att förstå det du skrev så det kanske inte var så konstigt att jag missförstod din diss av planka.nu.

    Självklart så är inte nolltaxa nån sorts trollformell som löser ALLA problem med (Stockholms) kollektivtrafik. Det kommer t.ex. fortfarande snöa på vintern ^_^
    Att bygga ut och förbättra det hela måste såklart ingå i satsningen. Varför ”motivationen till underhåll” skulle minska när alla är med och betalar förstår jag inte. Menar du att vägverket inte lagar våra skattebetalade vägar? Eller att bilister står längs vägarna och slår sönder asfalten med hackor?

    Att ta upp Mugabe känns lite föööör likt godwins law. (fail)

    Röda Linjen

    19 februari 2010 at 22:07

  8. Det med Mugabe var onödigt, ok.

    Vägverket är ett kapitel för sig. För ”säkerhet” har de alltid oändligt med pengar, för underhåll saknas det för det mesta pengar.

    viktualiebroder

    20 februari 2010 at 10:47

  9. Nej, bilen er bara den mest dominerande teknologi som underhåller det automobilitetsparadigmet just nu. Att vi plötsligt får spårtaxi t.ex. skulle inte förändra de grundläggande premisser för rörelse. Mer om det i den nämnda rapporten, Trafikmaktsordningen, som jag skulle rekommendera att du läser om du verkligen vill veta mer om Planka.nu:s verksamhet!

    Du har helt rätt att man kan nå jämlikhet på väldigt många sätt. Personligen tror jag inte alls att statsliggörande är bra i de flesta fall. Just med kollektivtrafik och annan övergripande struktur kan det fungera just nu (bättre en privatisering i alla fall). Men som sagt, många vägar kan leda till jämlikhet. En autoritär socialistisk stat är inte en väg att gå tror jag.

    Vilke grunder har du till att tro att förtroende inte går genom jämlikhet? Kolla länket från för. Det är en oerhörd stabil korrelation mellan en rad variabler och jämlikhet. Sådana resultat kan inte bara svepas av med ”jag tror inte”.

    Malte Max

    21 februari 2010 at 17:47

  10. Malte Max,

    Jag får väl titta på rapporten då.

    Den relativa jämlikheten i Sverige kan lika gärna vara ett resultat av en hög grad av förtroende historiskt, snarare än att förtroendet beror på jämlikheten.

    Man får också se under vilka omständigheter denna relativa jämlikhet uppstått. Wilhelm Moberg förklarar i sin svenska historia det med att det alltid fanns ”skogen” att hoppa av till, som säkerhetsventil, om överheten satte för hårt tryck på människor. Därför hade vi ingen livegenskap i Sverige. På 1800-talet fanns möjligheten att utvandra til Amerika.

    Jag tror att de ”säkerhetsventilerna” betytt mera för utvecklingen till en relativ jämlikhet i Sverige, än en medveten politik för jämlikhet.

    ”Ökad jämlikhet” som slogan,”bra-ord”, tror jag bär lika stora faror med sig som Nollvisionen i trafiken. Det innebär för mycket av ”den-som-inte-är-för-oss-är-mot-oss” – manikeism med ett fint ord. Stella Fare motiverade apartheid i trafiken, dvs cykelbanorna i Stockholm, med att det var ett feministiskt projekt och att motståndarna var manliga medelålders mercedesförare. Vilket jag, som inte ens hade en bil vid tillfället utan cyklade och hade ideologiska invändningar, uppfattade som kränkande.

    En sådan ”manikeism” har historiskt alltid lett till Avspärrning, Förbud, Kontroll.

    Jag tror att förtroende är viktigare än jämlikhet. Därför att förtroende är utjämnande. Men jämlikhet är inte alltid förtroendeskapande.

    viktualiebroder

    22 februari 2010 at 09:49

  11. Som cyklist förstår jag inte hur du kan kalla cykelbanor för apartheid. Ta en sväng till Köpenhamn du och kolla läget. Det är städer Stockholm som är funktionsuppdelade och segregerade, inte där det finns t.ex. cykelbanor och annan säkerhet för icke-bilister.

    Nuvel, det var inte sakfrågan.

    Som tidigare sagt, så länge vi rör os mot mera jämlikhet, betyder det mindre hur vi gör det. Dina säkerhetsventiler kan säkert vara en faktor!

    Det verkar dock som att du inte har kollat mitt länk och därför så lätt kan avvisa jämlikhet som ett mål i sig? Varför inte använda oss av dem, när de faktisk finns empirisk baserade studier som visar just den kausala sammanhang (det är inte en tillfällig korrelation, eftersom att de använder en lång rad andra variabler och får precis samma resultat). Jag tycker du borde kolla bevismaterialet: http://www.equalitytrust.org.uk/why/evidence

    Evidensbaserad politik betyder inte att vi ska etablera manikeistiska uppdelningar mellan det goda och det onda. Det betyder däremot att vi också ska förhålla os till data, som i alla andra hänseenden där vi försöker informera os åt andra vägar än intuition.

    Malte Max

    22 februari 2010 at 10:55

  12. Jag återkommer med svar! Eventuellt en egen post för det behövs utrymme. Men måste ta paus från det här någon dag eller två.

    viktualiebroder

    22 februari 2010 at 20:28

  13. Inga problem! Det ska bli intressant om du finner lust att utveckla från vår diskussion.

    Malte Max

    23 februari 2010 at 20:20

  14. Hej

    Nu har jag äntligen kommit så långt att jag
    * postat en lång, principiellt hållen, post om cykelbanor som känns som lite av ett slutord för mig i den frågan – jag har ju en riksdagskandidatur att tänka på och många andra frågor att ta itu med🙂 (kommer ikväll)
    * Läst för mig intressanta delar av FAQ:n på din länk, till vilka jag återkommer, förhoppningsvis ikväll redan.

    viktualiebroder

    11 mars 2010 at 12:30

  15. @Viktualiebrodern: Ser fram emot det!

    Thomas Tvivlaren

    11 mars 2010 at 12:52

  16. […] För den som har problem med att ta till sig tankar som enbart har en källa (varning! foliehatt?), rekommenderar jag läsning av Shared Space. Det finns skillnader mot mina tankar, till exempel verkar de inte ha beaktat den förkortade blicken, men faran med Apartheid och vikten av kommunikation tycks de ha förstått, om än de inte drar slutsatserna lika långt till en högre samhällelig nivå. Som jag gör här, här och här. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s