Viktualiebrodern

Patent, del 1

with 12 comments

Några synpunkter på Erik Josefssons Patent Bay

Jag ser patentsystemet från utgångspunkten att det kan vara en gigantisk encyklopedi, med stora delar av mänsklighetens tekniska idéer samlade i en databas, med en hårt reglerad form där idéen tydligt framgår, sökbar genom att patentskrifterna klassificerats efter innehåll och är läsbara genom en standardiserad layout och genom hårda krav på sammandrag och figurer.

Detta är ingen ny idé, den har funnits med så länge patentsystemet funnits. Redan 1851 krävde Kommerskollegium i Stockholm i ett remissvar till en ny patentlag, att kopior av samtliga patent skulle finnas tillgängliga för allmänheten att ta del av, på fler platser i Riket än enbart i Stockholm. Jag har själv läst remissvaret på Riksarkivet i Stockholm.

Men först i och med Internets genomslag har den visionen blivit möjlig att genomföra i praktiken. Fram till in på 1990-talet var den som ville ta del av patentlitteraturen hänvisad till att besöka Patentverkets bibliotek på Valhallavägen i Stockholm. Med öppettider som var omöjliga för de allra flesta människor, och med högst ofullständiga samlingar förvarade i dammiga boxar av papp.

Emellertid ser vi inom patentsystemet den lilla tragedin, att de enda som varit intresserade av det, har varit de som varit det av egennytta. Något intresse av Fri Kunskap har inte funnits. De som skulle haft glädje och nytta av det har varit omedvetna om möjligheten. Ingen har stridit för deras intressen.

Att patentombud och patentjurister och för den delen patentverk, haft ett ljumt intresse av Fri Kunskap är inte underligt. De förra har haft ett ekonomiskt intresse av att upprätthålla mystiken, och de senare har så länge kommit undan med att behålla intäkterna för sig själv, och har inte varit villiga att, när det då till slut blivit möjligt, bygga de databaser som i själva verket utgör deras existensberättigande, ja hela patentsystemets existens.

Det har heller inte underlättat att representanter för databasindustrin haft mycket nära personliga kontakter med dokumentationsansvariga på patentverken. De offentliga patentdatabaser som till slut ändå kom har stora, och avsiktliga, brister.

Men någon måste stå upp för Fri Kunskap. Och enda sättet att göra detta utan att ha intresseorganisationer bakom sig är på politisk väg. Därför tycker jag att det är trist att Piratpartiet, som annars beslutsamt står bakom idén om Fri Kunskap, i patentfrågan kommit att företräda ett särintresse. Närmare bestämt mjukvarutvecklare som på goda grunder motsätter sig mjukvarupatent. Och jag håller med om att mjukvarupatent är dåliga.

Mjukvarupatent tillför nämligen ytterst lite kunskap till den stora Patentencyklopedin, de är mindre av idéer och mera av önskemål och kod för att nå önskemålet, de kan knappast nyhetsundersökas, delvis eftersom prior art saknas/är ofullständig, delvis därför att önskemål svårligen kan uttryckas i avgränsande söktermer. Skulle de gå till patent är de svårlästa och det är oklart vad som egentligen är patenterat, vilket verkar hämmande på den fortsatta utvecklingen.

Men mjukvarupatent kan reformeras bort i USA. Och de kan stävjas genom en tydligare praxis i Europa.

Jag kommer att skriva mycket mer om patent efter hand. Men nu först lite kritiska synpunkter på ett förslag av Erik Josefsson. Jag saxar och kommenterar efter hand i texten

Economic models based on exclusionary property rights are in their waning moments. With over 50 million patent documents in the world – the vast majority of them expired, abandoned, or useless defensive tools

Ja, useless mot mjukvarupatent, det håller jag med om. Det beror på att patent är idéinriktade, medan patentansökningar på mjukvara är önskemålsinriktade och/eller ren implementering/kod av önskemål. Den sortens prior art finns inte i patentlitteraturen. Tack och lov, för önskemål och kod är nästan omöjliga att söka efter, att formulera som begrepp i ord. Och som jag ser det skall enbart i ord uttryckbara begrepp och idéer finnas i patentlitteraturen.

Men om patentlitteraturen är sökbar och läsbar, då har den ett värde helt vid sidan om att enbart vara ”defensive tools”. Vem läser poesi för att konstatera att den är oanvändbar som defensivt vapen?

the academic and econometric communities have been equally unable to substantiate a single empirical argument to maintain the current patent system.

De är till dels själva i systemet och är inte intresserade av Fri Kunskap, till dels fast i traditionella tankebanor.

Thus, at last, the European Patent Office is publicly talking in terms of Global Patent Warming to describe a sense of crisis, and an urgent need for action

En patentreform i syfte att optimera mängden sökbar och läsbar Fri Kunskap skulle kunna lösa det problemet. Eller menar de och du att det är mängden ny kunskap varje år som är ett problem *i sig*?

…the patent free model has actually been used in commercial contexts both in the US and Europe. For example, companies like IBM and ASEA used to publish innovation literature in markets they thought would benefit from not being patented at all. We also know the patent free success stories of the www and particularly free software. Can these examples be generalised to all fields of technology? I believe so.

IBM:s Technical Disclosure Bulletin var idébaserade precis som patent, och de var till och med klassificerade av IBM. Men den klassificeringen var, trots IBM:s resurser, oftast väldigt dålig och höll inte måttet för sökbarhet. De klassades om av patentverken. ja egentligen var det väl enbart det Europeiska Patentverket som hade resurser att genomföra detta på en systematisk skala.

Men visst kan man tänka sig att svärmen klassar dokument. Det vore en intressant tanke. Risken är bara att det skulle bli för många klasser för säkerhets skull. Styrkan i EPO:s klassning av dokument är just att den görs av dem som själva vill kunna hitta dokumenten senare.

The mechanism for understanding the common wealth is first to ask in public procurement whether the items, goods or services needed are available in the commons.

Det är en svaghet i patentsystemet, med så många olika patentverk över världen, vart och ett med sitt giltighetsregister, att det är svårt att ta reda på om ett visst patentdokument är ”i commons” över hela världen. USA och Europa går väl någorlunda, men Asien är problematiskt, ja.

To show more than a model, I will publish patent information where a) unconsidered innovations would have limited or invalidated the grant; b) third party patents which cover substantially the same material; and, c) the constituents of a and b which are expired, abandoned or otherwise in the public domain and serve as the basis for a ‘freedom to operate’ position in the whole world.

Visst har det hänt att man sett en patentskrift som man förstått varit nyhetshindrande för något gällande patent. Men man kan alltid skicka det till innehavaren ”för kännedom”. De vore ganska dumma om de inte släppte patentet då. Jag har själv skickat ”för kännedom”, faktiskt. Men det allra mesta i patentdatabaserna är ”in the public domain”.

By demonstrating the ease with which this can be done* and showing that the private sector has already innovated beyond the imagined limits of the current paradigm, I intend to demonstrate that our public finance and social policy should acknowledge the countless forgotten contributions made by the many whose voices and intellects were never heard and,

Ja, ja, ja! Och inte bara public finance och social policy utan gemene man skulle få upp ögonen för allt som mänskligt intellekt uppfunnit, men som glömts eller gömts bort. Kunde inte vara mera enig.

at the same time facilitate the much-needed debate on how to best construct innovation networks which will be more fruitful than the lottery-winnings model that has been tested and has now failed.

Det är för all del också viktigt med innovationsnätverk, och det är möjligt att patentsystemet kan fungera så, åtminstone inom vissa teknikområden. Men då enbart som en bieffekt till det stora ädla målet att skapa Den Stora Encyklopedin av mänsklighetens samlade intellektuella ansträngningar att öka sitt tekniska vetande.

My goal is to raise awareness to engage in a dialogue which will produce a viable scheme to align the creative impulse with human potential. Therefore I invite all readers to submit patents which are believed to foster uncertainty and risk rather than innovation and growth.

Efter att ha arbetat med att söka och läsa patentskrifter i väl över 20 år tror jag faktiskt att det är en i det närmaste omöjlig uppgift. Till och med för svärmen.

Det här blev desvärre långt. Men jag hoppas kunna återkomma med flera poster om visionen om Den Stora Encyklopedin. Fri Kunskap överlämnad till människorna, som Prometheus överlämnade elden. Upplysningen fullbordad.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Written by viktualiebroder

31 januari 2010 den 00:04

Publicerat i Patent, Piratpartiet

Tagged with , ,

12 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. En sak som jag aldrig kunnat få förklarat för mig hur man kan patentera något som *bevisligen* funnits sedan tidernas begynnelse. All form av matematik (fyll på med fysik, kemi etc.), dvs all form av programmering har *alltid* funnits. Att påstå att någon kommit på att det funnits är helt befängt.

    ”Istället för att ta 1+1+1+1 så körde jag 2+2, och nu har jag patent på det!”

    Så vad är det man får patent på?

    ”Jag kom på att 2+2 är samma sak som att 1+1+1+1=4!”?

    OM en person, eller ett företag kom på ett *eget* språk eller en egen *verklighet*, och ville ta patent på det så kunde jag åtminstonde köpa argumentet från den så kallade ”verkshöjden”, men vem vore då intresserad? Jaha, ni pratar IBM? Jaja, fortsätt med det så kör vi på Engelska eller Svenska.. det är iaf inte patenterat.

    /F

    FrEDa

    31 januari 2010 at 00:59

  2. Intressant läsning och kul med ett litet annorlunda perspektiv från en piratpartist. Eftersom du har jobbat med att söka och läsa patentskrifter så länge vore det intressant att höra dig reflektera över det här blogginlägget.

    Vet du om det finns något liknande ”ejuppenbarhetsrekvisit” i den svenska patentlagen? Jag skummade lagtexten, men kunde inte hitta det. Ändå får man ju intrycket av USA beviljar fler uppenbara patent än EU-länder.

    Tor M

    31 januari 2010 at 10:35

  3. Hej FrEDa

    Jag citerar Patentlagens §1

    ”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

    1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,

    2. en konstnärlig skapelse,

    3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för
    spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller

    4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

    Det har funnits en glidning i hur det har tolkats, medges. Och i USA tog tyvärr skrivbordsjurister och dito ekonomer och tillät ännu mer av sånt där. Delvis på grund av en rädsla för att USA skulle tappa i internationell konkurrens, delvis av nån sorts missriktad syn på ”äganderätt” och delvis på grund av ren okunnighet om hur systemet fungerar och likgiltighet för det. Men jag tror nog att man kan se en viss motreaktion och rörelse till en mera strikt syn på vad som är patenterbart. Lite ljusning i nden av tunneln, faktiskt.

    viktualiebroder

    31 januari 2010 at 13:34

  4. Hej Tor

    Uppenbarhetsrekvisit: Uppfinningen måste väsentligen skilja sig från vad som är förut känt, PL§2:

    ”Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i
    förhållande till vad som blivit känt före dagen för
    patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.”

    Vidare skall också beskrivningen vara så tydlig att en ”fackman” med ledning av den kan utöva uppfinningen, PL§8

    ” Beskrivningen av
    uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av
    den kan utöva uppfinningen.”

    Denne ”fackman” är intressant. Han är alltså någon som kan allt, och verkligen allt, på sitt smala område, men saknar förmåga att tänka ut något nyt, mer än uppenbara saker, som att till exempel byta ut ett spikförband mot ett skruvförband. ”Fackmannen” är supernörden som kan bygga en telefon och kan telefonkatalogen utantill, men knappt kan ringa till någon, skulle man kunna säga.

    Jag skall läsa blogginlägget!

    viktualiebroder

    31 januari 2010 at 13:48

  5. Jag antar att jag tolkade nyhetsrekvisitet utifrån vilka tekniska tillämpningar som finns trots att det kanske snarare ska tolkas i förhållande till kunskapsläget. Frågan är dock hur man ska bedöma en teknisk lösning som är ny men är en uppenbar utveckling från redan befintlig kunskap men tillgodoser en ny typ av behov (vilket skulle förklara varför ingen annan har använt sig av lösningen tidigare).

    Ska uppfinnaren då belönas med ett patent för att ha varit tidig med att förutse behovet, trots att uppfinningen i sig är en uppenbar användning av tidigare känd teknik om man bara är medveten om behovet i fråga?

    Tor M

    01 februari 2010 at 10:34

  6. Datorprogram är, som du själv skriver när du citerar patentlagen, inte uppfinningar. Kritiken mot patent på det som inte är patenterbart är således inte ett ”särintresse” utan just en kritik av att den begränsningen på ett systematiskt sätt raderats ut.

    För varje dekonstruktion av rekvisiten finns det motsvarande kritik. Det systematiska åsidosättandet av nyhetskravet är kanske det som är lättast att ta till sig.

    Kolla in de här två sidorna:

    http://eupat.ffii.org/stidi/epc52/moses/

    http://eupat.ffii.org/papri/bgh-dispo76/index.en.html

    Drömmen om den gigantiska encyklopedin är uppfylld: wikipedia. Inom programvarubranchen har du medvetet publicerad (och därmed nyhetsskadlig) litteratur och källkod ända sedan Stallman drog igång GPL. Open-science, open-access, open-research sprider sig. Allt detta är nyhetsskadligt, precis som IBM’s och ASEAS medvetet nyhetsskadande publikationer.

    Jag tror att EPOs 7000 pappersvändare skulle kunna göra mer nytta om de inte jobbade för EPO🙂

    Erik Josefssn

    01 februari 2010 at 10:55

  7. Tor M,

    En uppfinning består av två delar: Identifiera ett problem och visa på en lösning. Och ja, det brukar anses ha nyhet att använda en känd lösning för att lösa ett tidigare ”okänt problem”. Om det sedan är en *väsentlig skillnad* – eller som det hette förr: ”inte närliggande för fackmannen”, är en bedömningsfråga. En tumregel är, att om man kan anse det vara *samma (fantasilöst insnöade) fackman* på problemområdet och på lösningsområdet saknas uppfinningshöjd. Om det är två helt olika teknikområden (dvs två helt olika fackmän) anses det vara det.

    I specialfallet att man har ett tidigare dokument A, som beskriver problemet (fast med en helt annan lösning), och ett tidigare dokument B, som beskriver lösningen (fast i ett helt annat sammanhang), så försöker man bedöma om fackmannen på A:s område, genom beskrivningen i A kan ha fått någon ”hint” om att söka i riktning B efter en lösning, *eller* om fackmannen på B i dokumentet B kunde ha fått någon ”hint” om att tillämpa lösningen i B på något problem i A-området. Om den ene eller andre ”fackmannen” på så sätt kunde fått en ”hint”, dvs haft anledning att gå utanför sitt vanliga teknikområde, då anses uppfinningshöjd, dvs ”väsentlig skillnad” saknas. Om inte, konstateras det att det finns väsentlig skillnad, alltså inte är näraliggande för fackmannen (varken A eller B), och uppfinningen är patenterbar.

    Sen finns en princip om att om uppfinningen bryter mot en *fördom*, dvs både problem och lösning är förut kända inom ett teknikområde, men den allmänna meningen har varit att den lösningen omöjligen kunde lösa det problemet, men någon trots allt visar att det går visst!, dvs övervinner en teknisk fördom – ja då anses också väsentlig skillnad finnas och uppfinningen är patenterbar. Men det här ”övervinna-fördoms-rekvisitet” är i princip ren kuriosa.

    Jag tycker inte detta är ett moraliskt problem. Vi vet alla att det är minst lika svårt att ställa en bra fråga, dvs identifiera problemet, som att komma med ”rätt” svar. I alla fall har jag träffat fler människor som kan svara bra, än som kan fråga bra…:-)

    viktualiebroder

    01 februari 2010 at 19:40

  8. Kritiken mot datorprogrampatent/mjukvarupatent är inget särintresse, verkligen inte. Men jag uppfattar en del dokument från FFII som att man avsiktligt vill försvåra tillgängligheten till kunskap. Och att man anser *sökbar* kunskap vara mindre viktigt/löser sig självt.

    Det finns en väsentlig skillnad mellan wikipedia och patentlitteraturen: Wikipedia är skrivet efter vad någon kan föreställa sig vad någon annan vill läsa. Snävt ibland till och med efter vad någon vill skriva.

    Patentlitteraturen däremot innehåller kunskap som inte är avsedd i första hand som kunskap, utan som ”betalning” och ett krav för att få ett tidsbegränsat monopol.

    Jag menar att det finns ett, om inte större, så komplementärt, samhälleligt värde i kunskap, i kunskapens *fullständighet* om den *inte* tillkommit specifikt *för att förmedla kunskap* (dvs med ett maktsyfte, JAG kan bedöma vad DU vill veta), utan som en biprodukt, rent utav utan förhoppningar om att nånsin bli läst. Jag har en post på g. om detta.

    Apropå publicerad kunskap, menar jag att det är en stor skandal, att med skattemedel betalad forskning enbart publiceras i svindyra, för vanliga människor helt oåtkomligt dyra tidskrifter.

    Jag hoppas att ni från EU-parlamentet arbetar för att ställa som krav för statsunderstödd forskning, att resultatet blir fritt, sökbart och tillgängligt. Kolla upp I.E.E.E:s publikationer, och vad det kostar för att få tillgång till deras databaser. Eller IEICE. Ett par hundratusen minst vardera. Hoppas ni tar tag i det som sagt. Stor skandal, rena medeltiden att kunskap är ett privilegium för akademiker.

    Jag tror också att många pappersvändare i EPO är överkvalificerade och understimulerade för sitt jobb. Men de som klassar dokument är värda sin lön, menar jag nog🙂

    Som vanligt lovar jag att titta på länkarna🙂

    viktualiebroder

    01 februari 2010 at 19:55

  9. Hm… det här var ett intressant påstående: ”Patentlitteraturen däremot innehåller kunskap som inte är avsedd i första hand som kunskap, utan som ”betalning” och ett krav för att få ett tidsbegränsat monopol.”

    Det stämmer nog med verkligheten att det är monopolvärdet som är det centrala i patentverksamheterna både på patentverken och på företaggen.

    Annars brukar standardförklaringen vara att man med hjälp av patenhandlingen ska kunna reproducera det monopolet avser. I princip en instruktionsbok till den fantasilöse fackmannen.

    Erik Josefsson

    01 februari 2010 at 21:07

  10. Erik,

    Nästan hela tiden som en patentskrift finns, är användningen av uppfinningen inte monopoliserad. Säg att genomsnittslivslängden för ett patentmonopol är 14 år (bara taget ur hatten). Då kan beskrivningen tjäna som instruktionsbok för fackmannen (och kunskapskälla för alla) under tiden Evigheten – 14 år. Dvs kvoten av (Evigheten – 14 år)/Evigheten. Det blir nästan Evigheten det också.

    viktualiebroder

    01 februari 2010 at 21:35

  11. […] Ed: Jacob Hallén har utvecklat Piratpartiets kritik mot patent i en bloggserie med start här. Min syn på saken lägger jag delvis fram här. […]

  12. […] Kommentar: Glad och överraskad att ”Den tredje ståndpunkten” i patentfrågan fick stöd av 11 personer. Skrivit något om detta här. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s