Viktualiebrodern

Något om primärvalet

with 3 comments

Mycket nu. Frågor att svara på överallt.

Jag vill egentligen inte kommentera Piratpartiets primärval, eftersom jag kandiderar själv. Men det görs insinuationer på vissa håll om att kandidater satsar mer på att bli valda än att på att gynna partiet. Och detta genom att dunka rygg och att försöka nästla sig in och synas så mycket som möjligt.

Jag måste erkänna att jag tar illa vid mig av detta. Att jag bestämt mig för att synas mer än tidigare hänger absolut ihop med kandidaturen. Men framförallt genom att kandidaturen innebar att jag syntes över huvud taget. Den gjorde att jag inte såg någon mening med att fortsätta ligga lågt.

Men jag har ju också en politik jag vill föra fram. Och jag har kunnat konstatera, lite till min förvåning och, faktiskt, besvikelse, att den inte överhuvudtaget verkade intressera någon förrän jag började kommentera på andras bloggar och länka hit.

Nå, om detta då uppfattas som att jag sätter mina egna intressen först, förutom intresset för min politik, då kommer jag att sluta med det. Hädanefter och fram till primärvalets avslutning den 17 januari kommer jag inte att kommentera på andras bloggar annat än anonymt, och heller inte länka till någon annan härifrån. De läsare som vill hitta hit får göra det på egen hand.

Vidare om primärvalet. För mig har att rösta alltid varit en existentiell handling. Inte handlat om resultat eller spelteori. Spelteori är intressant, men jag försöker hålla vattentäta skott mellan etik och resultatpolitik. Hittar man inget att rösta på, då röstar man blankt eller stannar hemma.

Det förekommer en massa spelteoretiska överväganden i samband med primärvalet. Det finns redan en uppsjö partier med en sådan självklar strategi för evigt liv. Att så kissnödigt vilja bli som alla andra, innan Piratpartiet ens kommit in i det parlamentariska systemet (förutom i EU-parlamentet), bådar inte gott för framtiden.

Men allting har sin tid. Och naturligtvis skall man aldrig ge sig in i politik eller affärer utan en avvecklingsplan i beredskap. Den riktigt försiktige gör det också i relationer.

När det gäller att tala om vilka man röstar på i detta primärval, håller jag mig faktiskt för god för att publicera en sådan lista. Förutom att jag redan talat om att två på den listan är Tess Lindholm (länk till hennes blogg får läsaren alltså då hitta själv) och Daniel Kvarnström. Men de andra namnen tar jag med mig i graven.

Jag heter Bengt Jonsson och kandiderar för nominering till Piratpartiets listor för riksdagsvalet 2010.

Advertisements

Written by viktualiebroder

03 januari 2010 den 16:14

Publicerat i Kandidatur, Piratpartiet

Tagged with ,

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det är förstås tråkigt att den sortens beskyllningar kommer upp, och jag har själv den tankegången att det egentligen bottnar i en avundsjuka mot dem som är bättre på att synas och höras.

    Om man tar sig en funderare på vad som faktiskt är goda egenskaper för en parlamentariker, så måste väl ändå talang för publicitet, media, synlighet och personlighet väga rätt tungt?

    Om man är bra på att göra sig själv synlig, så kan det också innebära att man är bra på att göra ett ämne synligt, som t.ex. Piratpolitik.

    Så tänker i alla fall jag. Och om det nu finns en och annan kandidat med stora bekräftelse- och uppmärksamhetsbehov, så kan väl det också användas i positiv mening, snarare än att det ska kritiseras som något dåligt?

    Själv får jag så mycket bekräftelse ändå, både privat och i media, så jag behöver verkligen inte min kandidatur för att fylla det behovet. Det får jag ändå.

    Dock vet jag att jag är väldigt bra på att göra saker och ting synliga – och jag är mycket, mycket bättre på att göra andra synliga än mig själv, och jag syns bäst själv när det inte är mig själv jag ska promovera, utan något annat.

    Och jag tycker att fler borde ta sig den positionen, och det är på sätt och vis synd att du inte gör det mer – du har otroligt intressanta och viktiga synpunkter, som i all fall jag vill ta del av mer.

    Hela ditt affordans-tänk rimmar otroligt väl med min filosofi kring personligt ansvar och frihet. Jag har förresten hittat på en egen översättning av ”Shared space” – ”det gemensamma rummet” – något som går att applicera allmänfilosofiskt på det mesta.

    Deltagarkultur, som Joshen skulle kalla det.

    Vi får återkomma om detta – du är en sån som jag gärna sitter ner och har en djup filosofisk diskussion med, utbyter litteraturtips m.m.

    Carl Johan Rehbinder

    12 januari 2010 at 13:51

  2. Jag kände nog en släng av bitterhet när jag skrev den där posten. Inget jag är stolt över.Men man bör ju inte ändra i efterhand, i alla fall inte i onödan. Så jag får stå för det.

    Ja inte bitterhet över att bli vald sist i brännbollen. Det är inte så viktigt som chansen att få föra ut de här tankarna om affordans, säkerhetstokeriernas hot mot välfärden och om patentsystemets potential att bli ett Encyklopediskt Fri-Kunskap-projekt. Mina tre tankebarn. Och då blir de här orden om ”tokstollar” och ”lycksökare” som ”övriga” kandidater ofta avfärdas med när olika bloggare presenterar sina röstlistor, inte något jag bryr mig om personligen (jag hade väntat mig värre än så…), utan som avfärdanden av mina små tankebarn. Och då tar jag lite illa vid mig, faktiskt.

    Men nu är den här tiden snart slut, och jag har förresten redan gått ifrån vad jag skrev då och postat hos andra. Sån är jag 🙂

    Jag uppskattar mycket dina kommentarer och uppmuntran. Mitt personliga problem är väl besvikelsen över att allt jag gör blir så halvdant och ”steget efter”. Krångligt formulerat, liksom ofärdigt. Men det beror nog, tror jag, mycket på att jag är så fast i tanken att ”det-jag-inte-gör-själv-blir-inte-av”. Men den inställningen är egentligen lika fel som ”nånannanismen”, att ”någon annan” skall göra det.

    Skall något bli av, måste det göras tillsammans med andra. Deltagarkultur 🙂

    Känns bättre nu. Skall försöka synka in mina Stockholmsbesök med lite pirataktiviteter under året och det lär väl bli en del i år så vi kommer förhoppningsvis att ses!

    viktualiebroder

    12 januari 2010 at 20:04

  3. Nå, uppenbarligen funkar det ändå, eftersom bloggare som Joshen och jag lägger märke till och läser dig.

    Ja, jag tycker att det vore jättetrevligt att träffa dig endera dagen, och prata filosofi och politik – och annat!

    Carl Johan Rehbinder

    12 januari 2010 at 22:53


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s