Viktualiebrodern

Affordans

with 17 comments

En människas rumsliga vara bestämmer hennes sätt att tänka

Underrubriken är en fri omarbetning av ett berömt citat av Karl Marx ur förordet till ”Till kritiken av den politiska ekonomin”,

Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.

Affordance” är ett begrepp inom miljöpsykologin myntat av James J. Gibson. Miljö förstått i den allmänna betydelsen av ”omgivning”. Det betecknar den grad av möjligheter ett föremål eller system medger (eller åtminstone vad en individ upplever att de medger) för manipulation av eller interaktion med föremålet eller systemet. En föreslagen svensk översättning är ”affordans”, och det är den jag tänker använda.

Ed: Den definition som jag använder är Gibsons ursprungliga. Den vanligast förekommande numera är den som inspirerades av Donald A. Normans bok ”The design of everyday things” som kom 1988, och som introducerade en betydelse av affordance som hur väl ett föremål kommunicerar sin avsedda användning, vilket industridesigners tagit till sig för sitt mera manipulerande syfte. En helt annan och auktoritär definition,  än Gibsons ursprungliga frihetligt ekologiska, med många möjligheter varav ingen kommer med någon ”avsikt”.. Jag tror egentligen inte Norman heller skulle gilla att affordans användes i manipulerande syfte – ett kapitel i boken heter ”The psychopathology of everyday Things”, i sin tur en anspelning på Sigmund Freuds ”The psychopathology of everyday life”. Men affordans handlar inte om tydlighet i en maktutövning, utan om frihetliga val.

Ett klassiskt exempel är en parkbänk. Den kan antingen konstrueras så att en människa kan någorlunda bekvämt sitta med rak rygg, tillbakalutad eller sträcka ut sig på den. Och för människor med varierande storlek och kroppsform. Eller så kan bänken utformas så att den är obekväm och inte inbjuder till några längre sittstunder, kanske i syfte att hålla utslagna människor borta från miljön den står i (det senare även kallat ”exkluderande design).

Eget exempel 1: Bröd kan tillhandahållas för konsumtion i hel form som lämnar konsumenten fri att själv avgöra hur den skall förtäras. Skuren på längden som landgång. Brytas i stycken. Kapas till smörgåsar med tjockleken bestämd av tycke, smak och sinnesstämning. Eller försäljas standardiserat färdigskivad, med i stort sett inga andra möjligheter än att göra likformiga smörgåsar.

Eget exempel 2: Ledstång för att hålla sig i för stående under färd (konkret exempel Stockholms tunnelbana). Den kan medge att handleden vinklas på olika sätt (motverkar trötthet och för att parera gungning och skakning) och den kan tillåta att man hänger armkrok (vilket frigör händer för att hålla till exempel en tidning, eller ett småbarn). Detta är fallet i den äldre typen av vagnar. Eller den kan konstrueras med så litet friutrymme runt stången att endast vissa handledsvinklingar blir möjliga och armkrok inte alls (den nyare vagntypen).

Eget exempel 3: Gatukorsning med flera möjliga alternativ för fortsatt färd. Eller avspärrning, förbjuden vänster/högersväng och påbjuden körriktning.

Det är min övertygelse, att en människa som i sin dagliga miljö möter föremål och situationer med en hög grad av affordans fostras till frihet medan en människa som möter föremål och stuationer med låg affordans fostras till en tro på auktoriteter och sin egen och andras oförmåga att forma sina liv.

I synnerhet menar jag att trafiksystemen, som genom sin ofta dagliga och massiva exponering av fysiska rum och situationer, har en enorm pedagogisk kraft på människor. En kraft som, genom hög affordans, kan forma fria människor. Eller en kraft som, genom låg affordans, kan forma auktoritetsbundna och auktoritärt sinnade människor.

Jag kandiderar för nominering till Piratpartiets listor till riksdagsvalet 2010 som Bengt Jonsson.

Written by viktualiebroder

23 november 2009 den 11:46

Publicerat i Kandidatur, Trafikpolitik

Tagged with ,

17 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Kommunikation och affordans, inte avspärrning, förbud, […]

  2. […] har också skrivit om hur trafiksystem med inbyggda valmöjligheter, hög grad av affordans, främjar ett frihetligt […]

  3. Jätteintressant. Stämmer helt med mina egna tankegångar kring samma och därmed besläktade fenomen.

    I en holländsk stad (kommer för närvarande inte ihåg vilken) avskaffade man alla trafikljus, alla trafikskyltar och alla linjer på gatorna.

    Olycksfrekvensen sjönk, drastiskt.

    Carl Johan Rehbinder

    29 december 2009 at 14:35

  4. Råkar vara inloggad så jag svarar direkt🙂

    Jag känner till det holländska fallet, och det har sedan upprepats i London, på de kända shoppinggatorna i Chelsea. Samt faktiskt i Sverige också, på Skvallertorget i Norrköping samt på ett torg i Västerås, som jag just nu inte kommer ihåg namnet på. ”Shared space” kallas det, ibland ”naked city”.

    Jag har inte läst in mig mera på de här idéerna än, och hur de förhåller sig till mina egna. Som jag stött och blött i en 15-20 år vid det här laget. Det är det fantastiska med Internet, att tankar man känt sig ensam (och ”konstig”) med, det kan man nu med lite letande hitta andra som haft och har!

    En länk om ”shared space”

    http://en.wikipedia.org/wiki/Shared_space

    Och en mycket mera grundläggande teoretisk utläggning om adaptiva nätverk och affordans

    http://learning-affordances.wikispaces.com/CANs

    viktualiebroder

    29 december 2009 at 14:47

  5. […] menar att begreppet affordans, som jag skrivit om här, också borde tillämpas på ljud. Vilka omgivningsljud är så allmänna, så lite tvingande på […]

  6. Otroligt intressant. Jag känner ju till konceptet, och ställer helt upp på det i alla möjliga sammanhang, inte bara i trafiken, men just trafik är ett så oerhört bra exempel, eftersom resultaten är så mätbara och konkreta.

    Dock kan jag se nyttan av att dela upp färdriktningarna i två avgränsade filer när det gäller motorvägar som medger höga farter. Vad tycker du om det?

    Som grundregel anser jag att låta folk styra själva, efter eget huvud, alltid är bättre än ett ohämmat kontrollerande.

    Jag tror över huvud taget på att man måste undvika att vara klåfingrig som politiker – något jag skulle bli oerhört stolt över om jag kunde åstadkomma som politiker, vore avskaffandet av regleringar och lagar, snarare än tvärtom.

    Carl Johan Rehbinder

    12 januari 2010 at 03:55

  7. Hej

    Ja på motorvägar är ju själva idén att låta motorfordon köra på så fort de (och förarna) klarar av det. Jag är inte fundamentalist😉 (Sen är det en annan sak om det här transportsamhället vi har är hållbart eller ej).

    Det handlar om en medvetenhet, om en riktning, om en politisk vilja.

    Jag tror att det är i den konkreta sakpolitiken som människors tänkande formas. Via sinnena. Jag har citerat Oscar Wilde förut, men tar det igen:
    There is nothing to cure the soul but the senses, just as there is nothing to cure the senses but the soul. Vill man påverka ”själen” gör man det via sinnena. Inte genom klumpiga försök att ”informera” uppifrån. Sakpolitik är därför alldeles för viktig för att överlåta till teknokraterna. Nu har jag fastnat för trafikmiljön, och den är väldigt betydelsefull tror jag, men min förhoppning är att det pedagogiska perspektivet skall kunna tillämpas på all sakpolitik. Piratsvärmen borde ha stora möjligheter att kunna bidra till detta.

    Också att vilja låta folk styra själva kräver en politik. Det tror jag i alla fall. Om inte annat så för att mänskliga hierarkier nästan alltid har ett negativt urval – de skrupellösa, som vill bestämma över andra, har alltid lättare för att hamna där de *kan* bestämma över andra. Då krävs det en politik för att hålla emot, så att säga.

    Till exempel antar jag antar att du har en del att bidra med när det gäller pedagogisk sakpolitik i relations- och samlevnadsfrågor?🙂 Familjeminister i piratregeringen, deal?

    viktualiebroder

    12 januari 2010 at 09:05

  8. USA kopierar Ted Gärdestad…

    I min barndom så hade jag turen att av min närmaste omgivning och mina föräldrar mötas av förmaningar och vägledningar som hade som främsta grund att gynna mitt välbefinnande, min utveckling och ge ett allmänt hum om vad som är rätt och s……

  9. […] om än de inte drar slutsatserna lika långt till en högre samhällelig nivå. Som jag gör här, här och […]

  10. […] Se också begreppet affordans. […]

  11. […] Då bygger vi ett säkert, långsiktigt, begripligt och mänskligt samhälle. Inte ett högrisk,  obegripligt komplicerat och misstänksamt samhälle. En trafikpolitik för ett sådant samhälle har jag skrivit om här. Om regelbaserat kontra fysiska hinder här. Hur människor påverkas av trafikmiljön de upplever här. […]

  12. […] tingen i närmiljön. Därför är regler viktigare än fasta/avspärrande system. Och därför är affordansen så viktig i de miljöer vi […]

  13. […] Tillämpningar av affordansbegreppet i många samhällsaspekter. Till exempel vill jag visa hur hög hastighet (som i […]

  14. […] att konsumera bröd på det sätt som man vill har alltså minskat. Med ett fint ord har affordansen minskat. Det är något jag ser som en allmän tendens i samhället, att affordansen generellt […]

  15. […] med givna krav på tillförlitlighet, ”robusthet” och användarvänlighet (till exempel affordans,  latens). Så är till exempel gasspisar fortfarande teknikens ståndpunkt i många […]

  16. […] för den delen hur jag såg på en möjlig Piratpolitik i Trafikutskottet. Eller begreppet ”Affordans”. Eller om ”Regelbaserat eller fysiska hinder”. Share […]

  17. […] är miljön väsentlig för människors psykiska hälsa. Torftighet eller affordans. Regelbaserat eller fysiska hinder. Nollvisioner och […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s