Som sagt var, njet el, njet Öresundsförbindelse

Varje fel har aldrig hänt förut, men resultatet blir gammalt och vant

Jag ser i Dagens Nyheter,  Sydsvenskan och i Svenska Dagbladet att ett elfel i Öresundsbrons trafiksystem stängde bron under två timmar idag. I notisen står det att det inte hänt förut, och det är möjligt att just det här felet var nytt, men så sent som i juli 2010 fick bron också stängas på grund av ett elfel. Jag skrev om det då, och jag tar mig friheten att helt enkelt klippa in det jag skrev vid tillfället. Det gäller nämligen fortfarande.

Detta belyser åter hur ett statiskt, komplicerat system alltid är hög risk i förhållande till ett enklare system med redundans. Speciellt är system som förutsätter fungerande el- och teleförbindelser hög risk. Att nertiden denna gång inskränkte sig till en halvtimme får betecknas som ren tur och en påminnelse om sårbarheten

Med bibehållen båttrafik hade det fortfararande varit möjligt att ta sig över sundet.

Öresundsbron är ett exempel på ett fast, komplicerat system som går så länge som det går, och sedan inte alls, och som kräver att människor objektifieras som gods som transporteras över i slutna lådor av plåt, utan möjlighet att sluta sig samman och gemensamt lösa problem som kan uppstå.

Mot detta ställer jag en säkerhetsfilosofi som istället för ”perfekta system” siktar på redundans, det vill säga att se till att det finns alternativ när något går snett. Och som accepterar och inbjuder människor till att sluta sig samman för att gemensamt lösa problem som trots allt uppstår.

Nu har det alltså hänt (minst) två gånger. Nästa gång är det förmodligen åter första gången just det oförutsägbara felet inträffar.

Men vad som inte är oförutsägbart är att fel kommer att inträffa. Och att  system utan förmåga att absorbera störningar och fungera åtminstone på en lägre nivå är hög risk.

Igår inträffade för övrigt ett helt annat fel men med samma resultat. Ett falsklarm om en fordonsbrand stängde tillfälligt bron.

Och i tisdags stängde en verklig fordonsbrand bron.

Kanske ligger det något i Cornucopias funderingar över ”Maskirovka” – någon testar reaktionerna eller bedriver tillvänjning, sensibilisering?

Utan el ingen öresundsförbindelse

Tekniska system utan redundans är hög risk

Jag ser i Sydsvenskan och i Dagens Nyheter att ett tekniskt fel som reglerade signalsystemet ledde till att Öresundsbron måste stängas under en halvtimme idag.

Det betydde att all trafik mellan Sverige och Danmark, söder om Helsingborg/Helsingör låg nere under tiden.

Detta belyser åter hur ett statiskt, komplicerat system alltid är hög risk i förhållande till ett enklare system med redundans. Speciellt är system som förutsätter fungerande el- och teleförbindelser hög risk. Att nertiden denna gång inskränkte sig till en halvtimme får betecknas som ren tur och en påminnelse om sårbarheten

Med bibehållen båttrafik hade det fortfararande varit möjligt att ta sig över sundet.

Öresundsbron är ett exempel på ett fast, komplicerat system som går så länge som det går, och sedan inte alls, och som kräver att människor objektifieras som gods som transporteras över i slutna lådor av plåt, utan möjlighet att sluta sig samman och gemensamt lösa problem som kan uppstå.

Mot detta ställer jag en säkerhetsfilosofi som istället för ”perfekta system” siktar på redundans, det vill säga att se till att det finns alternativ när något går snett. Och som accepterar och inbjuder människor till att sluta sig samman för att gemensamt lösa problem som trots allt uppstår.

En sensuell känsla av att vara kapabel till att agera är till exempel känslan av att kunna gå ut på däck och insupa sjöluften direkt. Att den känslan är skön är en signal om människans biologiska behov av att, för sin trygghets skull, kunna lita på att det finns ett utrymme att agera på om något skulle hända. Den känslan finns inte instängd i ett tåg, där inte ens fönstren går att öppna, eller i en bil, med stoppförbud på en bro. Människor som berövats sin mänsklighet genom att ha fråntagits möjligheterna att agera, kan istället reagera med aggressivitet och därmed få en ännu sämre förmåga till samarbete. En ond cirkel som måste brytas.

Du står

på mina tår

förbjuder de ja vill

av alla dessa

perfekta system

så blir man imbecill

(Problem: Boss Moss)

I Piratpartiet säger vi att ”Vi gillar Internet”. Min tolkning av det är att det är en hyllning till den redundans och det involverande av den enskilda människan i att skapa världen som finns på Nätet.

Vi vill rädda Internet från alla krafter som vill ändra på det och göra Internet mera likt världen utanför. Som alltså vill göra Internet osäkrare och mera människofientligt.

Åtminstone jag vill till och med tvärtom ändra världen utanför till att bli mera likt Internet. För säkerhets skull. Och för människans värdighets skull.

Även fysiska transportleder skall ha redundans. Ett haveri i Hallsberg skall inte stoppa i stort sett all tågtrafik i Sverige. Och ett elavbrott skall inte stoppa förbindelsen över Öresund.

Och om ett tåghaveri inträffar, så skall passagerarna ses som en resurs för en lösning, inte som humangods som måste kontrolleras och övervakas – ...”att införa riktlinjer för hur man hanterar passagerare som, så att säga, tar saken i egna händer”.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.