Viktualiebrodern

Att resa sig upp är ett första steg, del 2

with 3 comments

Forskning,  fun factor och folkhälsan

Del 1 i denna miniserie handlade om hälsoaspekter och agressioner som en följd av att sitta.

Forskning om våldsfaktorer på idrottsarenor

Om en åskådare sitter eller står nära planen eller långt ifrån har inte kunnat påvisas påverka aggressionnivåerna. Inte heller hur mycket biljetten kostat. Men här finns en osäkerhet, därför att sådana undersökningar har enbart relaterat det absoluta priset till agressionsnivån, inte det relativa priset för den enskilde åskådaren i förhållande till dennes ekonomiska tillgångar. Det finns en obevisad hypotes att den som offrat mer för att se matchen har närmare till att ge uttryck för aggression. Denna hypotes är inte oviktig, därför att priset för ståplats har ökat betydligt mer än för sittplats under senare år.

Future research should attempt to establish this sense of ”fan entitlement” in conjunction with the actual, not hypothetical, costs of attending a game, or as a reviewer suggested, the relative cost of the ticket (ticket price relative to a fan’s annual income).

Det som istället tycks avgöra aggressionsnivåerna hos åskådare är i vilken utsträckning hon eller han identifierar sig med laget (samma artikel som ovan)

…high identifying fans may have less options to cope with defeats, instances of social identify threat, because they are less likely to distance themselves from the unsuccessful team with which they identify

Detta är ganska självklart egentligen. Ett nederlag för laget upplevs personligt och påverkar då den person mest som kanske istället mest behövt en yttre framgång att uppleva personligt. Vidare spelar förstås också grupptrycket en roll

Thus, in a setting where one’s identification with the team is very salient and other ingroup members are modeling verbal aggression, individuals may experience pressure to hurl insults as a means of achieving acceptance while avoiding the potential stigma associated with violating a group norm.

Men att ståplats drar till sig åskådare med högre grad av identifikation som är mera mottagliga för grupptryck är sekundära effekter. En sannolik följd av kraven på en reducering av ståplats är att speciellt sektionerna för bortafansen görs om till sittplats, till ett högre pris. Men just bortafansen på en arena får man förmoda har allra högsta graden av identifikation och grupptryck. Hur det påverkar dem att ha betalat relativt mer är oklart. Många lag i landsorten brukar också höja priserna just till matcher där man väntar sig tillresande fans från större klubbar. Ett avskaffande av ståplats ser då ännu mindre ut som en förbättring ur säkerhetssynpunkt.

Nuläget

Man får inte glömma att identifikation med laget är en starkt bidragande faktor för stämningen på arenan. En stämning som på svenska fotbollsarenor ligger skyhögt över kvaliteten på fotbollen. Nyheter24 har gjort en genomgång av utvecklingen och hur Uefa och SvFF i sina regler allt mer stramar åt kring ståplats. Hammarbysupportern Gustav Gelin citeras

Man går ju inte och tittar på svensk fotboll för att se snygga finter eller bra spel, det kan man se på teve. Däremot håller supporterkulturen absolut världsklass i Sverige och det skulle vara förödande för fotbollen om ståplatserna blev begränsade

Jag har skrivit om detta tidigare, om fansen som medkreatörer till verket ”match”,  i posten ”Tifon som derivativa verk”.

Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Tommy Theorin citeras i artikeln sägande Om vi nu har ett problem med bråkande supportrar borde vi inte då införa just ett förbud mot ståplats? I en intervju med Svenska Fans Helen Johansson vill han inte kännas vid det uttalandet utan slingrar sig som en mask.

Det finns en allt vidare klyfta mellan supportrar och klubbar/Fotbollsförbundet. Jag ser den klyftan som jag beskrivit i den tidigare posten som delvis en upphovsrättslig kamp: Vem är egentligen ”Upphovsman” till verket ”fotbollsmatch”?

Europeisk utblick

I artikeln i Nyheter24 luftas en förmodan att Uefa:s krav på en reducering av ståplats i själva verket är ett sätt att tvinga fram (dyra) ombyggnader av arenor i länder i framförallt östeuropa. Var skall de pengarna tas ifrån i finanskrisernas spår?

England har som nämnts en lag på all-seaters. I Tyskland har man valt en annan väg. The Football Supporters ‘ Federation har skrivit en ambitiös  rapport: The case for safe standing at major football stadia in England and Wales – A 21st century solution, där man jämför Tyskland med England. Ett citat därifrån tycker jag kan avsluta den här miniserien

I close this section with a quote from one
Schalke 04 fan at the Veltins Arena; a young girl
aged no more than thirteen. Whilst listening to
a question directed to another fan, she cut in
and said ‘standing is fun’! I thought she hit the
target beautifully. I recalled how much the ‘fun
factor’ has disappeared from the vocabulary of
match- going fans in England and Wales.

Skall ”the fun factor” försvinna från svenska arenor också, i en passiviseringsprocess som inte minskar aggressionerna, utan tvärtom riskerar att öka dem? Och speciellt när våldet på arenorna faktiskt ändå har minskat under senare år? (Men reaktionerna på förekommande incidenter visat sig vara till större skada än incidenterna som de skulle stoppa.  Dumheter, idioti, nollvision…)

En politik för ståplats

Kanske vore det rent av en folkhälsofråga att utöka ståplatserna på idrottsarenorna? Kanske vi skulle ha lagkrav på fler ståplatser som villkor för statliga subventioner av elitidrotten? Något som skulle ge rabatt på  polisbevakning?

Ett bevarande av ståplats är under alla omständigheter värt att stå upp för politiskt. Om nu någon anser att det är en fråga som inte angår politiken, vad skall man då säga om de socialdemokratiska kraven på mera kameraövervakning inne på arenorna?

Rentav ”All-standers” (fast med handikappanpassning)?

Facebookare har en grupp för ståplats bevarande.

About these ads

Written by viktualiebroder

31 oktober 2011 at 12:08

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] måndag kommer del 2 i denna miniserie som kommer att handla om forskningen och nuläget i ståplatsfrågan. Share […]

  2. […] Jag har ju tidigare sett motsättningen mellan arrangörer av fotbollsmatcher och den organiserade delen av publiken över vem som egentligen ”äger” händelsen som i grunden en upphovsrättslig kamp. Och att hela huligandebatten skall ses utifrån detta, med kollektiv demonisering av ståplatspubliken och ståplats som något som i sig är negativt (jag har tvärtom försvarat ståplats här och här). […]

  3. […] Jag har tidigare skrivit och pläderat för mera ståplatser på idrottsarenor, […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.