Viktualiebrodern

Återupprätta kontanter som betalningsmedel, del 5

with 34 comments

Kollektivtrafik och betaltjänster

Sammanfattning: Jag föreslår ett nytt stycke i § 18 ”Rätten att resa” i förslaget till ny Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik med lydelsen

Transportören ska i nära anslutning till påstigningspunkten, eller där detta ej kan ordnas, ombord, tillåta att fastställd biljettavgift erläggs i lagliga betalningsmedel (Lag om Sveriges Riksbank (1988:1385), kap 5 § 1). Fastställda avgifter för olika betalningsmedel får skilja sig åt, men val av betalningsmedel får inte bestraffas med särskilda avgifter (Betaltjänstlagen (2010:xxxx), kapitel 5 § 1).

Ed: Enligt Sveriges Radios P4 Kristianstad har Konsumentverket påpekat för Skånetrafiken att biljettförsäljning ombord är ett krav enligt EU-direktiv.

Innehållet i den här posten

I den här posten kommer jag att uppehålla mig vid ett slutbetänkande rörande Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik, SOU 2009:81. Jag kommer också att något beröra regeringens proposition avseende en Ny kollektivtrafiklag, 2009/10:200. Slutligen kommer jag också att kommentera den lag om Betaltjänster, baserad på regeringens proposition 2009/10:220 som träder i kraft nu den 1 augusti.

Men först en kort sammanfattning för nytillkomna läsare

Tidigare inlägg

Jag har i tidigare inlägg, här, argumenterat för varför kontanter är viktiga. I del 1 i denna serie skrev jag mera om detta, samt tog upp Riksbankens syn på val av betalningsmedel – en avtalsfråga. I del 2 såg jag då på Avtalslagen och dess § 36 om oskäliga avtalsvillkor, men kom fram till att den inte dög för att återuppätta kontanter som betalningsmedel. I del 3 tog jag så upp ytterligare några andra lagar som inte dög, bland annat Skuldebrevslagen. Jag kom då fram till att det blev nödvändigt att stifta nya lagar till förmån för kontanter, och gick därför igenom under vilka omständigheter som en sådan inskränkning av det fria avtalet, så kallad kontraheringsplikt, kan vara rimlig. I del 4 tillämpade jag dessa principer genom att föreslå förändringar i Förvaltningslagen, om myndigheters serviceskyldighet.

Den här gången skall jag tillämpa andra principer för kontraheringsplikt för att föreslå lagändringar som skall stärka kontanternas ställning vid kollektiva transporter.

Kontraheringsplikt, principer

Som jag alltså skrivit om tidigare kan det fria avtalet inskränkas i lag. Skälet kan vara att den ena parten har ett monopol, ett nästan-monopol eller (vilket ofta sammanfaller) är en offentligt driven verksamhet eller myndighet.

I grund och botten handlar en kontraheringsplikt om att skydda en svagare part mot en starkare, så att den senare inte ensidigt kan bestämma villkor för att ingå avtal på ett område som för den svagare parten har en avgörande betydelse.

Jag menar att den principen är tillämpbar för att komma till rätta med den vägran att acceptera sedlar och mynt som betalningsmedel för att lösa biljett vid kollektiva persontransporter som de senaste åren blivit allt vanligare. Persontransport är en tjänst som har avgörande betydelse för den enskilde, den drivs oftast i någon form av offentlig regi (eller får stöd därifrån) och i praktiken ofta som monopol, utan konkurrens.

Ed: Enligt Svenska Dagbladet idag 100812 slutar också Swebus från den 1 september att acceptera kontanter som betalningsmedel på sina bussar. Expressen skriver också. Gefle Dagblad likaså.

Aktuellt exempel

Ett exempel som belyser detta återfinns i torsdagens Bergslagsbladet. Lennart Karlsson i Valskog blir sjuk. Hustrun Ulla, som inte suttit bakom ratten på tjugo år, vill av förklarliga skäl inte köra maken till sjukhus i Köping, utan ringer till Västmanlands Lokaltrafik för att höra om hon kan få köpa biljett på bussen mot kontant betalning. Nej blir förstås svaret, istället ges hon rådet att be någon annan i busskön betala med sitt kort och sedan ersätta denne kontant.

Nu finns det sällan några köer till bussen i Valskog, så den möjligheten föll. Då fick hon rådet att fråga någon som redan satt på bussen. Som näst sista alternativ skulle hon och Lennart få åka med mot faktura, mot en extra avgift för faktureringen. Och som sista alternativ ”helt enkelt inte ta bussen”.

Nu ordnade det sig till slut för Lennart och Ulla – de fick skjuts av en granne till sjukhuset.

Påstådd samhällsnytta beror av gjorda externaliseringar

Detta är inte enda tillfället som det påstått samhällsnyttiga med en minskad kontanthantering i praktiken inneburit en externalisering av kostnaden på någon annan. Jag tänker till exempel också på Fagerstaungdomarna som tvingades övernatta på busstationen i Avesta (länken dessvärre död).

Med stöd av ovanstående menar jag att det finns rättsteoretiskt fog för att föreslå en lagstadgad skyldighet för operatörer av kollektivtrafik att i anslutning till varje påstigningstillfälle acceptera betalning i sedlar och mynt.

Mitt lagförslag

I den ursprungliga utredningen om Ny kollektivtrafiklag, SOU 2009:39, föreslog utredaren ett lagstadgande av ett antal detaljerade krav på operatör av kollektivtrafik, bland annat rörande skyldighet att angöra speciella hållplatser. De paragraferna strök regeringen i sin proposition, för att istället hålla öppet för att stadga om sådana detaljer i Föreskrifter, det vill säga lagstiftning som inte behöver gå genom riksdagen. Jag tycker visserligen att utredaren gick alldeles för långt i sina detaljkrav, men borttagandet av en sådan kravparagraf innebar också att den nya kollektivtrafiklagen inte duger för mina syften – att stärka kontanternas ställning.

En bättre väg är då att attackera förslaget till Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik, SOU 2009:81. I detta lagförslag, som än så länge inte kommit längre än till just förslag, återfinns en § 18 med rubriken ”Rätten att resa”. Den riktar in sig på en kontraheringsplikt för transportören att acceptera funktionshindrade personer som passagerare.

Jag skulle vilja hänga på ett tredje stycke på denna paragraf med lydelsen

Transportören ska i nära anslutning till påstigningspunkten, eller där detta ej kan ordnas, ombord, tillåta att fastställd biljettavgift erläggs i lagliga betalningsmedel (Lag om Sveriges Riksbank (1988:1385), kap 5 § 1). Fastställda tariffer för olika betalningsmedel får skilja sig åt, men val av betalningsmedel får inte bestraffas med särskilda avgifter (Betaltjänstlagen (2010:xxxx), kapitel 5 § 1).

När tariffer för olika betalningsmedel får skilja sig åt, så får de naturligtvis inte göra det mer än som kan anses skäligt. Transportören får alltså enligt min mening inte tillämpa en högre tariff vid kontantbetalning av gängse diffusa hänvisningar till ”säkerhet”, utan enbart föra vidare kostnader som transportören i sin tur åsamkas av betalningstjänstleverantören, det vill säga banken.

Jag menar att en reglerad kontraheringsplikt enligt ovan uppfyller de fyra grundförutsättningar som EG-domstolen i fallet Gebhard (C-55/94) fastställde som nödvändiga för att nationell lagstiftning skall få inskränka på EU-fördragets friheter: Icke-diskriminerande, trängande allmänintresse, effektivt för syftet och proportionerliga.

Ed Kommunalarbetaren skriver 101027 om en hearing angående förslaget till ny Kollektivtrafiklag, där man försöker vinkla det som att regeringen kan tänka sig att återinföra kontanter på bussar från 2012. Vad departementssekreterare Ulf Andersson egentligen svarar är att regeringen inte lägger sig i hur betalningen sker. Vilket förstås inte är sant, men kommunals tolkning visar deras fanatism.

Betaltjänstlagen

Regeringen har gjort en stor affär av att den nya betaltjänstlagen som träder i kraft den 1 augusti, proposition 2009/10:220 förbjuder avgifter vid betalning med kort. Jag är inte imponerad. Lagen bygger på ett EU-direktiv som uttryckligen tillåter att en betalningsmottagare (till exempel en handlare) får ge en prisnedsättning vid val av något betalningsinstrument

Betaltjänstleverantören (alltså t.ex. kortföretaget, min kommentar) får inte hindra en betalningsmottagare från att erbjuda betalaren en nedsättning vid användning av ett visst betalningsinstrument, kapitel 5 § 1, stycke 3.

På denna tvingande EU-bestämmelse har sedan regeringen hängt på ett stycke 4 (i strid med god lagstiftningssed enligt vilken paragrafer skall ha högst tre stycken…) med lydelsen

En betalningsmottagare får inte ta ut någon avgift av betalaren vid användning av ett betalningsinstrument.

Nähä. Handlaren får alltså inte lägga på en avgift, men det står honom helt fritt att redan från början erbjuda olika priser för kontant- eller kortbetalning. Eeh…ok?

Vilken lag… De facto i praktiken nullifierad av samma lagparagrafs föregående stycke!

För övrigt röstades lagen igenom i riksdagen med acklamation. Ingen yttrade sig. Inte en enda.

Politik

I propositionen är regeringen tydlig med att det är av politiska skäl man trots allt ror en så medioker lagstiftningsgärning i land

Om tilläggsavgift utgår vid köp med kontokort, men inte vid kontant betalning, kan detta få till följd att en betalare som har tillräckligt med kontanter på sig föredrar att betala med dessa, särskilt om tilläggsavgiften är hög. Detta innebär att kontant betalning blir en mer attraktiv betalningsform, och kan i förlängningen leda till en högre grad av kontantanvändning i samhället (sidan 206).

I vanlig ordning får också de mera prominenta särintressena, det vill säga Riksbanken, Konkurrensverket, Finansförbundet och Konsumentverket orera fritt om de påstådda samhälleliga kostnaderna för kontanthanteringen – givetvis efter att först ha externaliserat kostnaderna för en ökad korthantering med åtföljande övervakningssamhälle på kommande generationer och på sådana som Lennart och Ulla i Valskog. Eller ungdomarna i Falkenberg.

Mitt perspektiv och mina intressen

Mitt perspektiv ligger 20-30 år framåt i tiden. Ett övervakningssystem för alla transaktioner som implementeras nu, kommer att få sin användning då. Och min tro är, att möjlighet ger motiv i lika stor utsträckning som ett motiv skaffar sig möjligheter.

Ett samhälle med instrument på plats för övervakning kommer att utvecklas till ett övervakningssamhälle, oberoende av om det funnits som ursprungligt syfte eller ej.

Mitt intresse är i första hand människorna som lever om 20 år. Och deras kostnader för de system som färdigställs nu.

I andra hand är mitt intresse sådana som Lennart och Ulla i Valskog. Och Fagerstaungdomarna. Och alla andra som redan nu får betala för att kontanter fasas ut därför att de av olika skäl inte klarar av att anpassa sig till kortsamhället.

De intressena skiter Stefan Ingves, Dick Malmlund, Mats Odell, Mikael Sjöberg med flera i. I deras definition av allmänintresset finns ingen plats för Lennart och Ulla eller för dem som inte kan få eller kan klara av kort.

För de efter oss kommande i ännu mindre grad.

Jag heter Bengt Jonsson och återfinns på plats 18 på Piratpartiets riksdagslista för Dalarna, Gästrikland, Jämtland och Västernorrland.

Ed: E24 skriver idag 100818 om bankernas särintresse i frågan.

Ed: Det finns faktiskt en Facebooksida ”Vi som hatar att man inte kan betala med kontanter på bussarna” med (130827) 33096 gillar.

Written by viktualiebroder

15 juli 2010 at 16:36

34 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. [...] This post was mentioned on Twitter by Ann Markström, Piratbloggar. Piratbloggar said: Viktualiebrodern: Återupprätta kontanter som betalningsmedel, del 5: Kollektivtrafik och betaltjänster Samma… http://tinyurl.com/3ycr6qn [...]

  2. Jag röstar Ja!

    Du är faktiskt rätt duktig på att skriva ”lag-paragrafer” och motivera dem, något som är ganska ovanligt. Ja mycket ovanligt faktiskt. De flesta som skriver om att lagar borde ändras skriver bara om de negativa konsekvenserna, om dumma politiker osv.. mycket sällan presenterar de en lösning i form av ett färdigformulerat förslag till lagändring.

    steelneck

    16 juli 2010 at 23:11

  3. Jag är hela tiden uppe och snurrar på min inkompetensnivå. Snart etablerar jag mig för gott på fel sida av den. Men livet är som i Idas sommarvisa – du skall inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart.

    Andra får förbättra. Men nån måste börja.

    viktualiebroder

    16 juli 2010 at 23:36

  4. [...] har skrivit om kontanter flera gånger förut. Och jag har gått igenom lagar och föreslagit nya som skulle återupprätta kontanter som betalningsmedel. Med en dåres envishet kommer jag att [...]

  5. [...] Men sådana försök att med lag gå emot naturen har misslyckats många gånger förut. Också för dem som inte förstod det redan innan, innebär en tvingande lag att det nu med all önskvärd tydlighet framgår att marknaden värderar kontanter högre. Och den här gången motsägs till och med förbudet mot avgifter i Betaltjänstlagen redan genom samma paragrafs föregående stycke, av vilket framgår att det är tillåtet att sätta olika priser för olika betalningsmedel. Som jag skrivit tidigare om här. [...]

  6. [...] Jag kommer också i riksdagen om jag blir vald att arbeta för  en reform av upphovsrätten (Piratpartiets program) och ett Återupprättande av kontanter som betalningsmedel. [...]

  7. [...] är valår i år. Jag går till val på en politik för att Återupprätta kontanter som betalningsmedel. De lagförslag jag hittills lagt fram hävdar jag håller en högre klass också rent formellt än [...]

  8. [...] snällhet ställda inför en sådan syltburk av data. Jag går till val på en politik för att Återupprätta kontanter som betalningsmedel. För säkerhets [...]

  9. Det vore intressant att se en kommentar av dig om Money2: http://www.money2.se/

    Mikael Nilsson

    05 augusti 2010 at 00:29

  10. Kort reflektion är väl att Money2 inte besitter någon universalitet – det går inte att använda valutan hos några andra är de som är anslutna, och absolut inte P2P. Att kontrollera behållningen är heller inte möjligt utan tillgång till läsare.

    Men jag har redan nu ett antal kopieringskort, rabattkort på kollektivtrafik etc etc i skrivbordslådan och plånboken som jag inte har en aning om behållningen på. Vart och ett är beloppen små, men lägger man ihop alla förbetalda slattar som alla har, då blir det ganska ansenliga belopp som bara ligger och förfaller.

    Och så är det ju detta med beroendet av el- och tele… Jag tror ju att nertiderna i framtiden kommer att bli längre för bådadera (lägre duty cycle på techie), som en följd av (välj själv) klimatförändringar (åska, översvämningar, mera fukt och värme) , energikris i spåren av oljetoppen, sämre underhåll av anläggningar (ekonomisk optimering undervärderar erfarenhetsmässigt risk på ett systematiskt sätt), sämre samordning mellan fler aktörer, ökad teknisk och organisatorisk komplexitet.

    Och den enda nisch som Cense egentligen fyller är bankernas nuvarande höga avgifter för kortköp. Om den förutsättningen ändras faller i mångt och mycket idén. Förutom avgifterna (som drabbar handlaren) har konsumenterna enbart den fördelen att slippa skrot i fickan. Men skrotmängden är inte heller någon konstant – till exempel försvinner nu 50-öringen. Och cense-jetongen är skrot i sig, men ett skrot som måste räddas från varje byxtvätt (mynt klarar en tvättmaskin oskadda).

    Sen har vi tröskeln för acceptans som kräver en redan allmän acceptans. Systemet måste gå från inget till stort på ganska kort tid för att övertyga fler att ansluta sig. Stenbeck hade de ekonomiska musklerna för att med Comviq subventionera fram en kritisk massa av mobiltelefoner. Jag tror inte att de bakom Money2 har motsvarande för hårdvaran som krävs, och jag tror att det blir svårt att hitta riskvilliga för att satsa på något som dör i samma ögonblick bankerna byter avgiftsstruktur (till exempel höjer årsavgifterna istället). Vilket de alldeles säkert kommer att göra om Cense skulle bli stort och hota den nuvarande avgiftsstrukturen.

    Ed: Integritetaspekten är förstås bevarad genom Cense. Men förtroendet för valutan är inte säkrad, enligt ovan.

    viktualiebroder

    05 augusti 2010 at 12:47

  11. [...] tar dessa risker som anledning att försöka rulla tillbaks hela det kontantlösa samhället. Jag tror inte det är en framkomlig väg, utan att det istället [...]

  12. [...] kontanter är inte detsamma som papperspengar! Mikael på skivad lime skriver om sin syn på betalkort och länkar till viktualiebroderns intressanta arbete om att återupprätta kontanter som betalningsmedel med kommentaren att han inte tror att det är den optimala lösningen. Det är något som jag mycket väl kan instämma i, för även om jag tycker att viktualiebroderns projekt är hedervärt, så är jag något kluven till det här som kallas ”kontanter”. [...]

  13. [...] I det valet kandiderar jag för en politik att Återupprätta kontanter som betalningsmedel. Och det har jag skrivit om i ett antal poster, och senast här. [...]

  14. [...] En annan bloggare, Maria Hermansson, skriver om ett kort som i fel ögonblick inte fungerade på bussen och att det krävdes hjälp av andra resenärer för att lösa problemet. Även för transporter krävs det lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. [...]

  15. [...] Detta har jag skrivit så många gånger om…, gick till val på en politik för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, med förslag på ändringar i Förvaltningslagen och i förslaget till ny Kollektivtrafiklag. [...]

  16. [...] har bland annat därför föreslagit ett tillägg till paragrafen om ”Rätten att resa” i förslaget till ny kollektivtrafiklag, som [...]

  17. [...] Jag kan bara hålla med. Det var mycket enklare för de som svindlade SEB på 52 miljoner via datorer, än om de skulle ha rånat SEB:s bankkontor på motsvarande summa, ens om bankkontoren hade motsvarande mängd kontanter som de hade förr. Och säkerhetsskäl på olika nivåer är en viktig anledning för mig att vilja Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. I hittills fem delar, del 5 här. [...]

  18. [...] Enligt min mening är det därför nödvändigt att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. [...]

  19. [...] Att kontanter har många andra fördelar har jag skrivit om tidigare. Och därför har jag också föreslagit lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel. [...]

  20. [...] fler skäl, och vad som bör göras för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, se länkar i den här [...]

  21. [...] egen del arbetar jag politiskt för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, Med små utsikter till framgång visserligen, men kampen är väl värd att [...]

  22. [...] * Kontanter bör återupprättas som betalningsmedel. Av många skäl, men också därför att de med sin snabbhet ger mindre upphov till aggressioner än tekniskt komplicerade betalningsmedel. Inte bara på krogen utan också i köer till fotbollsmatcher och som synes då i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiklagen bör därför ändras, så att kontant betalning blir ett krav för att erhålla trafiktillstånd. Det har jag skrivit om här. [...]

  23. [...] än. Av många skäl bör därför Kontanter Återupprättas som Betalningsmedel. Bland annat bör Kollektivtrafiklagen ändras så att det blir ett villkor för trafiktillstånd att det finns möjlighet att betala [...]

  24. [...] vanligt länkar jag till min bloggserie Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel för eventuellt nytillkomna [...]

  25. [...] Kollektivtrafiklagen bör ändras så att kontanthantering blir en förutsättning för att erhålla trafiktillstånd. Share this:Twitter [...]

  26. [...] en politik för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel! De är viktiga i en ficka nära dig. Inte enbart av sociala skäl. Share [...]

  27. [...] att myndigheter blir skyldiga att acceptera kontanter som betalningsmedel, där ingår också en ändring i Kollektivtrafiklagen, så att en möjlighet till kontant betalning av biljetter i direkt anslutning till [...]

  28. [...] resonemang om varför nuvarande lagstiftning inte duger, utan till exempel Förvaltningslagen och Kollektivtrafiklagen behöver [...]

  29. [...] inte föreligga ett samband, men det kan göra det. Och kontantförbudet var inte gratis, varken för resenärerna eller för kollektivtrafikbolagen. Var finns den oberoende  utvärderingen? (De jag sett från [...]

  30. [...] resonemang om varför nuvarande lagstiftning inte duger, utan till exempel Förvaltningslagen och Kollektivtrafiklagen behöver [...]

  31. [...] istället kontanter återupprättas som betalningsmedel. Flera lagar, som Förvaltningslagen, Kollektivtrafiklagen och moms- och bokföringslagarna bör därför ändras. Med [...]

  32. [...] om jag får förtroendet, gå till val 2014 på en politik för att Återupprätta kontanter som Betalningsmedel. Därför att de är viktiga. Share [...]

  33. [...] Se också mitt förslag till ändringv Kollektivtrafiklagen, så att acceptans av kontant betalning ”i nära anslutning till [...]

  34. [...] föreslagit också andra lagändringar för att Återupprätta Kontanter som Betalningsmedel, som i Kollektivtrafiklagen och i [...]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.